Hoppa till huvudinnehåll

2 meter lång och 500 kilo tung - men nu hotas världens största sköldpadda av klimatförändringar

Havslädersköldpadda
Havslädersköldpadda. Havslädersköldpadda Bild: Adam Gray / Barcroft Media/All Over Press havslädersköldpadda,sköldpaddor

Under de 15 senaste åren har beståndet av världens största sköldpadda, havslädersköldpaddan, minskat med 90 procent vid den östra Stillahavskusten. I år kravlade inte en enda hona upp på stranden i Chacocente, Nicaragua, för att lägga ägg.

Den globala uppvärmningen är ett hot, som leder till att det föds fler honor än hanar och det äventyrar sköldpaddans fortplantning.

- Det kanske inte längre finns en väg tillbaka, befarar Velkiss Gadea från Fauna & Flora International (FFI).

Juan Manuel Berroterán står på en strand i Nicaragua.
Juan Manuel Berroterán, lokal landsbyledare, har i 18 års tid arbetat för den utrotningshotade sköldpaddan. Juan Manuel Berroterán står på en strand i Nicaragua. Bild: Yle / Erika Brenner Nicaragua,Chacocente Wildlife Refuge,havslädersköldpadda,Juan Manuel Berroterán

Juan Manuel Berroterán, lokal landsbyledare, har i 18 års tid arbetat med den utrotningshotade sköldpaddan.

- Människan är sköldpaddans största fiende, säger Juan Manuel Berroterán medan han dystert blickar ut över Stilla havet från stranden Veracruz de Aroyo.

Den fem kilometer långa stranden, som ligger i naturreservatet Chacocente, hör till havslädersköldpaddans viktigaste häckningsplatser vid östra Stilla havet.

- När jag var barn såg jag 40 honor lägga ägg på en natt. I år såg jag ingen, säger Berroterán.

Vad är en havslädersköldpadda?

  • Havslädersköldpaddan är världens största sköldpadda.
  • Den kan bli över två meter lång och väga mer än 500 kilo.
  • Artens namn kommer från att ryggskölden är övertäckt av läderartad hud och den består inte av benpansar.
  • Sköldpaddan finns i de flesta oceaner. Vid den östra Stillahavskusten är dess viktigaste stränder för häckning i Mexiko, Costa Rica och Nicaragua.
  • Sköldpaddan lägger ägg på tre stränder i Nicaragua. I år fick de två andra stränderna bara några häckande sköldpaddor.
  • I Chacocente har man under en lång tid jobbat med havslädersköldpaddan. Kontinuitet är viktigt eftersom sköldpaddan blir vuxen och könsmogen då den är 20-30 år gammal.

När FFI år 2002 började skydda sköldpaddor och deras bon, hade antalet sjunkit till högst 80 per säsong. Säsongen är mellan november och mars.

Under de senaste åren har bara en handfull jättesköldpaddor kravlat upp på stranden för att lägga ägg.

- Antalet häckningar varierar från år till år men utan sköldpaddor har vi aldrig varit, berättar Berroterán.

- Det är väldigt sorgligt med tanke på den stora insats vi har gjort, fortsätter han.

Från äggtjuv till sköldpaddans beskyddare

När Berroterán var barn bidrog han till att äventyra havslädersköldpaddans existens. Tillsammans med sin mor plundrade han sköldpaddornas bon och sålde de apelsinstora äggen för att få mat på bordet.

Detta upphörde år 2002.

Då frågade FFI Berroterán om han ville jobba för organisationen. Uppgifterna skulle vara att hjälpa till med att skydda sköldpaddorna och forska om dem, som man visste så lite om.

Berroterán tackade ja. Idag är han en av FFI:s viktigaste sköldpadde-ambassadörer i Nicaragua.

Velkiss Gadea, marinbiolog som koordinerar FFI:s arbete med havssköldpaddor i Nicaragua, förklarar:

- Vi började med ett intensivt upplysningsarbete och kampanjer. Vi lärde upp folk. Idén var att lokalbefolkningen skulle ge vidare sin kunskap åt andra.

Velkiss Gadea.
Velkiss Gadea har vunnit ett internationellt pris för sin insats i att rädda havssköldpaddor. Velkiss Gadea. Bild: Yle / Erika Brenner Havssköldpaddor,marinbiolog,Nicaragua,Velkiss Gadea

De som arbetade direkt med sköldpaddorna, som Berroterán, blev upplärda i hur man använder en termometer, hur man mäter sköldpaddeungar samt hur man bygger ett sköldpaddebo.

I början var lokalbefolkningen tveksam till detta.

- De trodde att FFI stängde stränderna och att de skulle förlora en viktig inkomst, berättar Berroterán.

Varje sköldpadda en fest

Stränderna är öppna för alla men i stället för att skövla bon, som man gjorde förr, meddelar FFI lokalbefolkningen om en sköldpaddehona kravlar upp ur havet eller om ägg har lagts under natten.

För varje fynd får lokalbefolkningen en belöning - ett viktigt incitament för att inte röva sköldpaddans bo.

Chacocente strand i Nicaragua.
Stranden där jättesköldpaddorna häckar ligger i naturreservatet Chacocente, som har en av Centralamerikas viktigaste tropiska torrskogar. Stranden är uppdelad i zoner för att underlätta bevakningsarbetet. Chacocente strand i Nicaragua. Bild: Yle / Erika Brenner Chacocente Wildlife Refuge,Nicaragua

När ett bo eller en sköldpadda hittas är det som en fest.

- Alla rusar till sköldpaddan för att hjälpa den att lägga sina ägg på bästa möjliga sätt, berättar Berroterán.

- Tillsammans med lokalbefolkningen räddar vi idag alla bon, samarbetet har varit en stor succé, sammanfattar Velkiss Gadea.

En stor sköldpadda på en nattlig strand.
En havslädersköldpadda har kommit upp på land för att lägga ägg. FFI övervakar händelsen som nästan alltid sker om natten. Foto: Flora & Fauna International, Nicaragua En stor sköldpadda på en nattlig strand. Bild: Flora & Fauna International, Nicaragua havslädersköldpadda,sköldpaddor,Nicaragua

80 procent av sköldpaddans ägg blir honor

Susan Ramos, miljötekniker som koordinerar arbetet på stranden, påpekar att FFI bara kan påverka det som händer på stranden – inte det som sker i oceanen eller på något annat håll.

För ett otal djur är sköldpaddeungarna naturlig föda. Dessutom är risken stor att ungarna blir fångade av fiskeredskap som är ämnade för andra arter.

Bebissköldpadda.
Så här ser havssköldpaddans unge ut. Bebissköldpadda. Bild: Paulo Di Oliviera/ARDEA/All Over Press havslädersköldpadda,babyer,sköldpaddor

Därför hör det till Ramos arbetsuppgifter att upplysa de lokala fiskarna om metoder som inte utgör ett hot för sköldpaddorna.

Susan Ramos.
Susan Ramos leder räddnings- och forskningsarbetet på stranden, där man både äter och sover. En bit från stranden har FFI en anspråkslös bas som fungerar som lagerplats, kontor och kök. Susan Ramos. Bild: Yle / Erika Brenner Havssköldpaddor,forskning,Chacocente Wildlife Refuge,FFI

Klimatförändringarna gör arbetet svårare. De leder till en ökad erosion och tillsammans med fler och starkare stormar och jättevågor, minskar sköldpaddornas häckningsområden.

- Att en sköldpadda förlorar bara en halv kilometer av en fem kilometer lång strand för att lägga ägg kan vara fatalt, påpekar Ramos.

Hon tillägger att andra avgörande faktorer är en ohämmad tillväxt av infrastruktur och skogsavverkning.

De förhöjda temperaturerna förändrar även sköldpaddornas vandringsmönster och det gör att deras rutt till häckningsplatsen blir rubbad.

Det mest alarmerande är att den ökade värmen leder till att det finns fler honor än hanar.

- Som alla andra reptiler, bestäms sköldpaddornas kön av temperaturen under häckningsperioden. Om sanden, som äggen ligger i, är över 29 grader, blir sköldpaddorna honor, förklarar Ramos.

Enligt en undersökning bland sköldpaddor vid den östra Stillahavskusten, utvecklas 80 procent till honor.

Därför flyttar man alla ägg som sköldpaddorna lägger till en ”barnträdgård”, där man bygger bon som ger äggen så optimala förhållanden som möjligt. För att sänka temperaturen så att flera hanar föds, lägger man ett nät över bona.

Förändring ur kaos

Velkiss Gadea säger att problemen oftast förorsakas på en ort långt ifrån Nicaragua. Därför ingår FFI i olika regionala och internationella nätverk för att kunna koordinera forskning, konservering och lobbningsarbete.

Karettsköldpadda.
FFI samarbetar bland annat med ICAPO, som arbetar med en annan utrotningshotad sköldpaddeart, karettsköldpaddan. Karettsköldpadda. Bild: Yle / Erika Brenner sköldpaddor,karettsköldpadda,ICAPO

- Det behövs på alla nivåer. Vi måste arbeta med barn likaväl som med politiker på toppnivå för att uppnå resultat.

- Det är inte lätt och det finns inte ett recept på framgång. Men med ett ihållande arbete kanske vi med tiden uppnår resultat, hoppas Gadea och tillägger att möjligheter till förändring just kan uppstå ur kaos.

Hennes dröm är att se en sköldpadda, som FFI hjälpt ut i havet, återvända och lägga ägg.

- Men det kräver omedelbara och drastiska åtgärder. Så många sköldpaddor som Juan Manuel Berroterán såg som barn kommer jag aldrig att se.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes