Hoppa till huvudinnehåll

Allt under havsytan är intressant för forskarna på Husö på Åland

Två kvinnor förbereder sig för att åka ut med en öppen båt som ligger vid en brygga, i bakgrunden vass
Linda Sandström och Sandra Blomqvist på forskningsuppdrag Två kvinnor förbereder sig för att åka ut med en öppen båt som ligger vid en brygga, i bakgrunden vass Bild: Maud Stolpe/Yle Närbild,marinbiologi

Åbo Akademis biologiska forskningsstation på Husö på Åland har verkat i 60 år.
Tyngdpunkten för forskningen har varierat under åren men i princip är allt som finns i vattnet intressant.

Martin Snickars, som är stationschef på Husö säger att forskarna forskar ganska brett i olika miljöer i grunda havsområden och att det då kan handla om bottendjur och fisk eller vegetation, både alger och bottenväxande växter.

- Det hela är väldigt brett och beror på forskarnas intressen och forskningsteman. Frågorna och frågeställningarna är väldigt generella även om forskningen bedrivs just på Åland.

På frågan om hur det ser ut just nu säger Martin Snickars att övergödningen har ökat under de senaste decennierna, men sedan ungefär tio år tillbaka har utvecklingen stått på stället.

- Många åtgärder har vidtagits under åren för att motverka övergödningen. Men ännu mera borde göras för att få trenden att på allvar vända.

De som bedriver marinbiologisk forskning på Husö är allt från graduander till doktorander och en hel del äldre forskare.

- Ett av de centrala teman har länge varit bottendjur och hur dom förändras med miljön och miljöförändringar. Också fiskar och fiskyngel följer vi med i olika miljöer.

På Husö följer man också med hur olika miljöer i havet ser ut. På samma sätt som det finns olika skogstyper finns det också olika habitat under vattnet och den kunskapen har egentligen saknats hittills.

Martin Snickars står framför en röd gammal ladeugårdf på Husö
Martin Snickars Martin Snickars står framför en röd gammal ladeugårdf på Husö Bild: Maud Stolpe/Yle Närbild,Åba Akademi

Provtagning två gånger per vecka

Tony Cederberg är amanuens på Husö forskningsstation och han berättar att man tar vattenprover två gånger i veckan, oftast från Husöviken.

- Vi tar till exempel syreprov, konduktivietsprov för att bestämma salthalten, pH-prov och klorofyllprov. Det har vi hållit på med sedan början av 1990-talet så nu börjar vi ha några års data över hur det hela förändras över tid.

Inte har det blivit bättre på 30 år och man kan se att klorofyllhalten ökar och klorofyll är ett mått på mängden alger i vattnet.

- Dessutom har temperaturen stigit och det liksom klimatförändringen känner ju alla till och den trenden ser vi också i våra vattenprover.

Det som nu behövs är gemensamma globala ansträngningar för att stoppa den här förändringen.

Tony Cederberg undersöker ett vattenprov i ett laboratorium på Husö
Tony Cederberg Tony Cederberg undersöker ett vattenprov i ett laboratorium på Husö Bild: Maud Stolpe/Yle Närbild,forskning

Gädda, abborre och lax verkar må bra på Åland

Fisk har alltid varit en viktig näring på Åland och idag ser beståndet av de viktiga gäddorna, abborrarna och laxarna ut att må bra.

Martin Snickars betonar att just de här arterna är viktiga för till exempel sportfiskare som gärna söker sig till Åland.

- Även om det just nu ser bra ut är det allt skäl att se till att de här stammarna också hålls livskraftiga i framtiden.

På frågan om vi nu har några direkt utrotningshotade fiskarter svarar Martin Snickars att det på Åland närmast kan gälla havsöringen, som egentligen härstammar från Gotland.

- Om man ser på de rent åländska fiskarna finns det just nu ingen art som är direkt utrotningshotad, men däremot har det kommit invasiva arter som till exempel den svartmunnade smörbulten, som har kommit med fartygens barlaster.

Den sprider sig sakta men säkert från Mariehamn och utåt och den följer man intresserat med på Husö.

- Andra fiskar kan äta den men dess negativa effekter är övervägande i och med att den äter andra fiskars rom och konkurrerar med andra fiskar om födan, speciellt gäller det abborren.

Ett stort gult hus som hör till Åbo Akademis Husö biologiska station på Åland
Husö biologiska forskningsstation Ett stort gult hus som hör till Åbo Akademis Husö biologiska station på Åland Bild: Samuli Holopainen/Yle Närbild,marinbiologi

Nära samarbete med landskapsregeringen

Redan i början av forskningsstationes 60-åriga historia inleddes ett nära samarbete med landskapsregeringen berättar Martin Snickars.

- Vi får stöd av dem och i gengäld hjälper vi dem med marina frågor. För det åländska samhället är vi en expertis i vattenfrågor och vi försöker alltid komma ut och berätta vad vi sysslar med.

Närheten till många olika typer av havsområden är definitivt ett plus och dessutom finns det också många insjöar på Åland, vilket också i många år har varit ett specialområde för Husö.

Själv har Martin Snickars doktorerat på grunda havsvikar och hur de fungerar som fisklekplatser. Men även om fisk är hans specialområde har han forskat i allt från bottendjur till växter och har ett brett perspektiv på kustekologi.

- Den utrustning som vi har tillgång till varierar också mycket. Många av oss klarar sig med enkla metoder som nät och vattenhämtare, man kan nästan tala om hink och spade, men så finns det också mer avancerad utrustning som autonoma vattenfarkoster som man kan programmera att utföra avancerade mätningar.

Linda Sandström iförd torrdräkt står i vattnet och bereder sig för snorkling
Linda Sandström Linda Sandström iförd torrdräkt står i vattnet och bereder sig för snorkling Bild: Maud Stolpe/Yle Närbild,Husö biologiska forskningsstation

Gädda och abborre finns - men det kommer inte så mycket fler

Graduanten Sandra Blomqvist och projektledaren Linda Sandström från landskapsregeringen jobbar tillsammans med ett projekt för att kartlägga beståndet av abborre och gädda i havsvikarna på Åland.

Sandra Blomqvist säger att de här fiskarna inte håller på att ta slut men problemet är att stammen inte växer.

- I Sverige har det på vissa områden visat sig att ynglen inte växer sig till vuxna individer av någon anledning. Ännu har inte Åland drabbats, men vi vill hålla koll på att det inte sker här också.

Linda Sandström jobbar med ett projekt för att öka abborrens och gäddans reproduktion för landskapsregeringen.

- Längs svenska ostkusten har man sedan 90-talet drabbats av en kraftig minskning av gäddbeståndet och det vill vi inte att ska hända på Åland.

Här är övergödningen en stor bov i dramat.

- Sedan har vi en nykomling på banan. Det är storspiggen som har ökat väldigt mycket och den tror man ställer till det för de här arterna och deras lekframgång.

Nu hoppas man att man i framtiden kunde använda storspiggen till biobränslen och olika födoalternativ.

- Ingenting är ännu klart men det finns många projekt som jobbar för det här. Storspiggen har alltid funnits i vårt hav, men man vill ju inte att beståndet ska öka.

Sandra Bergqvist och Linda Sandström står på en strand med vatten, björkar och vass i bakgrunden
Sandra Blomqvist och Linda Sandström Sandra Bergqvist och Linda Sandström står på en strand med vatten, björkar och vass i bakgrunden Närbild,Husö biologiska forskningsstation

Metoderna är säsongsbundna

Sandra Blomqvist säger att deras forskningsmetoder är väldigt säsongsbundna.

- I början har vi fiskat med ryssja för att få abborre och gädda. Nu kör vi med transekter, det vill säga att vi lägger ut rep som vi snorklar längs med och räknar abborromsträngarna som är lätta att identifiera eftersom de ser ut som strumpbyxor i vatten.

Senare blir det att lägga ut finmaskiga nät för att fånga spiggar och sedan blir det att kontrollera vad det finns för växtlighet i vikarna, eftersom vissa växter är väldigt viktiga för lekande gädda och abborre.

- Ganska långt handlar metoderna om försök och misstag och med ryssjorna har vi inte riktigt fått dom fiskar vi vill ha. Mest har det kommit mörtfisk, som inte säger oss så mycket. Lite vart efter tar vi problemen då de kommer och försöker lösa dem.

Sandra Blomqvist styr en öppen båt med en strandkant i bakgrunden
Sandra Blomqvist Sandra Blomqvist styr en öppen båt med en strandkant i bakgrunden Bild: Maud Stolpe/Yle Närbild,forskning

Metodiken är på naturens villkor och Linda Sandström hoppas de ska få en så bra helhetsbild som möjligt av sina resultat.

- Vi försöker ta reda på så mycket som möjligt under en ganska kort tid. Med mera information kan man också börja vidta åtgärder som behövs.

Mer om fiske i Närbild i Yle Fem måndag 3.6 klockan 20.00 (repris tisdag 4.6 klockan 11). Programmet finns också på Arenan:

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland