Hoppa till huvudinnehåll

Förslaget om studentsvenskan delar åsikter – Finlands gymnasistförbunds viceordförande: "Det är ofattbart"

Person gör anteckningar med penna och papper.
Person gör anteckningar med penna och papper. studera

Satu Pessi, som är ordförande för Svensklärarna i Finland, säger till Svenska Yle att hon är mycket positivt inställd till nyheten om att obligatorisk studentsvenska kanske blir verklighet igen. Viceordförande för Finlands gymnasistförbund, Antti Kivi, är däremot mer kritisk.

Då tidningen Iltalehti publicerade ett utkast av regeringsprogrammet kom det fram att man överväger att införa svenskan som ett obligatoriskt ämne i studentexamen igen. Det har varit ett valfritt ämne i närmare 15 år.

Viceordförande för Finlands gymnasistförbund, Antti Kivi, ser inte nyheten som något positivt.

– Gymnasiestudenter är redan tillräckligt trötta. Det här är ännu ett hårt slag i ansiktet för de överbelastade studenterna, säger han till Yle Uutiset.

Satu Pessi säger att hon inte är den enda som glädjs av nyheten om att det eventuellt blir obligatoriskt för finskspråkiga att skriva svenska i studentexamen igen.

– Jag publicerade nyheten på vår Facebooksida [Svensklärarna i Finland] och över hundra tyckte att det var super. Jag är glad över det här preliminära budskapet, säger hon.

"Språkkunskaper behövs"

Enligt uppgifter från Studentexamensnämnden har antalet personer som skriver svenska i studentexamen ökat. Satu Pessi tycker att det här är en signal att det behövs obligatorisk svenska.

Pessi är lärare i svenska och spanska i Nokian Lukio.

– I mitt gymnasium är alla överens om att språkkunskaper behövs. I Finland måste man kunna svenska, finska och engelska, tycker de.

Hon säger att svenskan behövs inom många branscher, bland annat sjukvården och inom bankvärlden.

– Vi är ett litet samhälle och det behövs språk.

– Språkkunskap är en rikedom, tillägger hon.

Ingen svår sak att göra svenskan obligatorisk

Pessi berättar att drygt 60 procent av studerandena i Nokian Lukio har skrivit svenska i studentexamen.

– Det har minskat och det här är för att det inte varit ett måste.

– Människan är så lat och gör inte någonting om den inte måste, tillägger hon.

Satu Pessi.
Satu Pessi. Satu Pessi. Svenska dagen,satu pessi

Hon anser att språkkunskaperna försämrats sedan svenskan blev frivillig i studentexamen år 2005. Hon tror dessutom inte att den obligatoriska svenskan skulle förarga gymnasiestudenterna.

– Jag tror att de skulle få bättre språkkunskaper om de bara tar det på allvar.

Yle Uutiset frågade Pessi om hon tror att det skulle vara lätt att göra svenskan obligatorisk i studentskrivningarna igen.

– Man har tidigare lyckats med det, konstaterar hon.

– Men det är klart att det blir press i gymnasierna att få alla till samma startlinje, tillägger hon.

Kivi: "Ofattbart trick"

Just nu är alltså endast ett ämne obligatoriskt i studentexamen och det är modersmål. Studenterna måste skriva åtminstone fyra ämnen, men de får alltså välja relativt fritt vad de skriver utöver modersmålet just nu.

Antti Kivi från Finlands gymnasistförbund tycker inte att svenskan borde adderas till listan på obligatoriska ämnen i studentexamen.

Att göra svenskan obligatorisk i studentexamen tjänar ingenting till.― Antti Kivi, Finlands gymnasistförbund.

– Om informationen i utkastet stämmer, så är det ett ofattbart trick, säger han.

Han anser att man ska uppmuntra gymnasiestudenterna att läsa språk på andra sätt.

– Att göra svenskan obligatorisk i studentexamen tjänar ingenting till. Samma gäller för andra ämnen – att göra ett ämne obligatoriskt i studentexamen försvårar det bara för de redan trötta gymnasiestudenterna.

– Studenterna blir slutkörda då det fattas utbildningspolitiska beslut. Det här är ett exempel på det, tillägger han.

"Antalet svenskalektioner borde ökas"

För tillfället är fem kurser svenska obligatoriskt för alla finskspråkiga i gymnasiet, enligt Satu Pessi. De resterande kurserna är valfria.

– De som skriver svenska i studentexamen väljer också oftast de fördjupade kurserna, säger hon.

En del av de saker man tidigare lärt sig under svenskalektionerna i högstadiet har flyttats till sjätte årskursen.

– Det betyder att det finns högstadium i Finland där svenskan på nionde klassen ännu är ett valbart ämne, säger hon.

– Det här syns bland gymnasiestudenternas kunskap.

Yhdeksännen luokan oppilaita englannin kielen opetuksen tunnilla, opettajana lehtori Katariina Pekuri, Riihikallion koulu, Tuusula, 15.1.2019.
Yhdeksännen luokan oppilaita englannin kielen opetuksen tunnilla, opettajana lehtori Katariina Pekuri, Riihikallion koulu, Tuusula, 15.1.2019. Bild: Jari Kovalainen / Yle Tusby,grundskolans högstadium,högstadie- och gymnasieskolor,grundskolan,Koululainen,elev,lärare,Lektion,skolan (fenomen),skolor (läroinrättningar),utbildning,statliga läroplaner,läroplaner,Gymnasiets läroplan,Enhetsskola,enhetsskolsystem,enhetsskolor,läroplikt,undervisning,undervisning

Hon säger att man borde öka antalet lektioner i svenska i högstadiet för att göra det mer jämlikt och anser också att man borde satsa mer på yrkesanstalter och antalet svenskatimmar.

– Man borde följa mallen i Helsingfors och Esbo och lägga till en timme undervisning i svenska i veckan.

– Men mer pengar behövs till utbildningen för att man ska kunna göra det.

Av vårens studenter skrev 51,8 procent studentprovet i svenska.

Artikeln baserar sig på en radiointervju av Maria Tarvasaho, samt en artikel skriven av Yle Uutiset.

Artikeln uppdaterad 2.6.2019 kl. 21.44 med än liten ändring i fråga om vad studenter behöver skriva i studentskrivningarna. Tidigare stod det att studenterna får välja fritt vad de skriver utöver modersmålet. Ordet "relativt" har lagts till före ordet fritt i och med att studenterna måste skriva antingen matematik eller ett språk.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes