Hoppa till huvudinnehåll

Kina försvarar massakern på Himmelska fridens torg 1989 - "Det var korrekt politik", säger försvarsministern

Medlemmar från kinesiska folkets befrielsearmé svär en ed på Himmelska fridens torg två dagar innan våldsamheterna.
Medlemmar från kinesiska folkets befrielsearmé svär en ed på Himmelska fridens torg två dagar innan våldsamheterna. Medlemmar från kinesiska folkets befrielsearmé svär en ed på Himmelska fridens torg två dagar innan våldsamheterna. Protesterna och massakern på Himmelska fridens torg 1989

Studenter och arbetare hade demonstrerat i sju veckor, tills den kinesiska staten den 4 juni 1989 bestämde sig för att sätta en blodig punkt.

Bilderna på pansarvagnar som kör över civila på Himmelska fridens torg har blivit ikoniska symboler för statligt våld mot medborgaraktivister.

Händelsen är också ett kinesiskt tabu. Kina har i regel gjort allt för att minnet av det som skedde skulle suddas ut. Inför den 4 juni brukar medborgaraktivister sättas i husarrest eller transporteras långt utanför huvudstaden.

Därför är det uppseendeväckande att en kinesisk politiker över huvudtaget kommenterar saken.

Incidenten handlade om politisk turbulens. Centralregeringens politik var korrekt― Kinas försvarsminister Wei Fenghe om blodbadet på Tianamnen

Men nu fick försvarsministern, general Wei Fenghe, en fråga om saken av en påpasslig journalist i samband med den stora asiatiska säkerhetskonferensen i Singapore.

- Den incidenten handlade om politisk turbulens och centralregeringen vidtog åtgärder för att stoppa turbulensen, vilket är en korrekt politik, sade försvarsminister Wei Fenge.

Konstnärer och aktivister "försvinner"

I år då det har gått 30 år verkar ansträngningarna att tysta ner eventuella kritiska röster ha stärkts ytterligare.

82- åriga Ding Zilin, vars son mördades på torget, grundade gruppen Tiananmens mödrar. I år tvingades hon lämna Peking den 20 maj för att resa till provinsen Jangsu, 600 km därfrån.

Ding Zilin är före detta professor och har arbetat med efterspelet av massakern 1989.
Ding Zilin är före detta professor och arbetat med efterspelet efter massakern. Det är oklart hur många personer som dog den 4 juni 1989. Uppskattningarna varierar från ett par hundra ända upp till 3000. Ding Zilin är före detta professor och har arbetat med efterspelet av massakern 1989. Ding Zilin

Konstnärer som på olika sätt har refererat till Himmelska fridens torg "försvinner" för en tid, som till exempel rockmusikern Li Zhi, som har tagit upp både massakern och andra frågor i sina protestlåtar.

Hans låtar har försvunnit från kinesiska streamingtjänster, hans konton på social medier har raderats och själv har han inte synats i offentligheten på tre månader.

Censorer på nätet har i veckor arbetat idogt för att putsa sociala medier. Artiklar, hashtaggar och foton som på minsta sätt refererar till massakern har tagits bort.

Kina allt mer auktoritärt

Kina har problem med sin relation till USA i till exempel handelsfrågor, men på hemmaplan verkar president Xi Jinping hålla landet i ett fast grepp. Xi utsågs till president på livstid i fjol och under hans sex åt vid makten har kontrollen av medborgarna stärkts.

- Trettio år efter Himmelska fridens torg är människorättsläget i Kina ännu värre än förr och gräsrotsaktivismen genomlever sina svåraste tider, säger Yaqiu Wang, Kinaexpert på människorättsorganisationen Human Rights Watch till den brittiska tidningen the Guardian.

Den kinesiska politikern och militären Wei Fenghe.
Wei Fenghe Kinas försvarsminister som försvarade våldsamheterna 1989. Den kinesiska politikern och militären Wei Fenghe. Bild: /All Over Press Wei Fenghe

Övervakningssamhället har nått nya höjder i och med igenkänningskameror för ansikten.

FN har bevis för att Kina håller kring en miljon muslimska uigurer i så kallade "omskolningsläger" i provinsen Xinjiang.

General Wei tycker det är märkligt att Kina kritiseras för att inte ha handskats med tragedin på Himmelska fridens torg bättre.

- De senaste trettio åren har visat att Kina har ändrats mycket. Tack vare regeringen kan Kina nu njuta av stabilitet och utveckling, sa Wei Fenge.

Under samma presskonferens varnade Wei också omvärlden, underförstått USA, för att lägga sig i frågan om Taiwan.

- Om någon skulle våga försöka skilja Taiwan från Kina har Kina inget annat alternativ än med alla medel slåss för den nationella enheten, sade den kinesiska försvarsministern.

Källor: BBC, the Guadian, Yle, Reuters

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes