Hoppa till huvudinnehåll

Tvärminneforskare mäter klimatförändringar med boj och akvarium i havet

ruffad motorbåt på havet förbi holme
Också skärgårdsborna märker om havsvattnet blir sötare och sjögräset vantrivs. ruffad motorbåt på havet förbi holme Bild: YLE/Malin Valtonen Tvärminne zoologiska station,båtar,Skärgården (öar),Hangö,hav,båttrafik,båt i skärgården

Tvärminne zoologiska forskningsstation i Hangö har perspektiv på hur klimatkrisen har eskalerat under de senaste åren.

Det är Östersjöns största fältstation och den grundades 1902. På den tiden kom forskarna dit på våren och packade med sig allt de behövde för sommaren. I början av 1970-talet övergick man till verksamhet året om.

Det finns grupper som jobbar med myror, lysmaskar och sniglar på land men största delen av verksamheten handlar om Östersjöforskning och om att förstå hur havet fungerar.

- Forskarna har hunnit se när eutrofieringen kom och blev ett stort problem, man har hunnit åtgärda det. Nu pratar alla om klimatförändringen istället, konstaterar Joanna Norkko, tf direktör och forskningskoordinator vid Tvärminne forskningsstation.

Ökad förståelse

När det gäller modern havsforskning kan stationen bidra med en ökad förståelse för biodiversiteten, mångfalden, i havet, och för hur många arter det finns.

- Vi kan belysa hur det hänger ihop med hur havet fungerar och hur alla näringsämnen cirkulerar, hur det produceras fisk. Och hur olika miljöfaktorer som klimatförändringen påverkar det här.

En fingervisning om hur havsvattnet förändras ger ett nytt forskningsprojekt som fokuserar på plankton.

Tvärminne zoologiska station lyder under Helsingfors universitet och man samarbetar i vanlig ordning med flera andra instanser också inom det aktuella projektet som finansieras av EU.

Akvarier i havet

Man bygger upp ny infrastruktur, förklarar Joanna Norkko.

- Egentligen handlar det om att göra akvarieförsök i havet. Just nu bygger vi en stor flytande brygga som har plats för tolv massiva plastpåsar. Dem drar vi ut i havet här utanför.

Plastpåsarna är tre meter djupa. Vattnet i dem kommer att ha naturliga ljusförhållanden och temperatur.

Säckarnas innehåll utgör ett slags mikrokosmos som sedan kan manipuleras. Man kan tillsätta mera fosfor och kväve, näringsämnen som gör att algerna blommar mera.

- Då kan vi se vad som händer, beroende på hur mycket sådant vi sätter i.

Man kan också sätta till mera humusämnen som gör att vattnet blir brunt. De påverkar också algerna på olika sätt.

En kvinna i grön, ganska varm rock intervjuas av en annan kvinna och en man. Radiointervju. I bakgrunden en brygg, båt och vatten plus ett hus vid bryggan.
Forskningskoordinator, tf direktör Joanna Norkko med redaktörerna Veronica Montén och Sebastian Dahlström under Yle Västnylands direktsändning från Tvärminne zoologiska station. En kvinna i grön, ganska varm rock intervjuas av en annan kvinna och en man. Radiointervju. I bakgrunden en brygg, båt och vatten plus ett hus vid bryggan. Bild: Yle / Tiina Grönroos Tvärminne zoologiska station,Tvärminne,Hangö,Joanna Norkko,sebastian dahlström

Senare i sommar har man ett tredje projekt där man studerar vad som händer då vattnet blir sötare.

- Med klimatförändringen kommer salthalten i våra vatten att sjunka. Det kommer att påverka allt liv i havet och då vill man ju undersöka vad som händer med planktonen.

Mera regn ger sötare hav

Klimatscenariot för Finland förutspår att det kommer att regna mera. Det betyder att mera sötvatten kommer att flöda ut från land i havet.

Östersjöns vatten är brackvatten, en blandning av sött och salt. Med mera sötvatten kommer salthalten att sjunka.

Uppskattningen är att dagens salthalt ligger runt sex promille men om 100 år på två till tre promille.

- Det påverkar alla våra arter.

Flera arter på gränsen till vad de tål

Viktiga nyckelarter som blåmusslan, blåstången och sjögräset, som ursprungligen kommer från Atlantens mycket saltare vatten, är redan på gränsen till vad de tål.

Om salthalten sjunker kommer blåstången att försvinna och alla arter som är beroende av den att påverkas. Det rör sig om kräftdjur, småfisk och snäckdjur.

Vad kommer då istället?

- Det som kommer att ske är att arter och vattenväxter från sjöar kommer att breda ut sig mera, förklarar Joanna Norkko.

En ny profilerande mätboj sätts ut i havet och kommer kontinuerligt att mäta salthalt, temperatur, syre och klorofyll.

Tidigare under stationens historia åkte forskarna ut på havet och gjorde mätningarna för hand.

- I början var det väl med roddbåt ut på Storfjärden här utanför. Nu får vi en helt annan resolution med flera mätningar varje dag, tack vare bojen.

Ett vitt forskningsfartyg förtöjt vid en brygga. Man ser inte hela fartyget. Dimma.
En äldre båt som forskarna använder . Ett vitt forskningsfartyg förtöjt vid en brygga. Man ser inte hela fartyget. Dimma. Bild: Yle / Tiina Grönroos Tvärminne zoologiska station,Tvärminne,Hangö,fartyg,havsforskning,forskningsfartyg,forskningsfartyg saduria

All ny teknisk utrustning som ska installeras i havet innebär alltid en liten utmaning, förklarar Joanna Norkko.

- Man måste hitta rutiner för hur allting ska kalibreras och skötas. Men sen när det fungerar blir det jättefint.

Visar temperaturen direkt

Mätaren skickar data via mobilnätet online direkt till forskningsstationens dator så man i realtid kan följa med vad som händer i havet.

Mätbojen är förankrad på ett ställe med drygt 30 meters djup. En förprogrammerad hissliknande anordning åker upp och ner och sensorn gör mätningar från vattenytan till havsbottnen.

Detalj ur den ytboj  som skickar info från den mätare som ligger under havet och mäter bland annat salthalt, temperatur, ph-halt och grumlighet.
Mätbojen ger resultat från provtagningar flera gånger om dagen. Detalj ur den ytboj som skickar info från den mätare som ligger under havet och mäter bland annat salthalt, temperatur, ph-halt och grumlighet. Bild: Johan Hellman / Yle havsforskning,hav,mätare,Östersjön,Tvärminne,Hangö,Västnyland,forskning,klimatförändring,boj,mätstation

- Mätresultaten ska visa hur miljön runtomkring oss förändras. Det enda som är naturligt är egentligen en massiv variation och att naturen förändras hela tiden. Men i och med klimatförändringen är det väldigt viktigt att vi har väldigt långa mätserier, till exempel på temperaturen.

Detta för att man ska kunna säga vad som är naturlig variation och när det har börjat gå mot något visst håll. Mätresultaten är också mycket viktiga för olika typer av forskning som görs i Tvärminne.

Den internationella forskningen drar nytta av de resultat som olika aktörers mätbojar på fyra ställen längs kusten ger.

Ny båt ger större kapacitet

Professor Alf Norkko är glad över den nya båt som stationen får i höst.

Det blir ett specialbyggt fartyg som är anpassat för kustnära forskning, en 18 meter lång katamaran.

En man ute på en brygga. Väldigt disigt och dimmigt. Han ler stort och ser glad ut.
Professor Alf Norkko. En man ute på en brygga. Väldigt disigt och dimmigt. Han ler stort och ser glad ut. Bild: Yle / Tiina Grönroos Tvärminne zoologiska station,Tvärminne,Hangö,Alf Norkko,professor Alf Norkko, Tvärminne zoologiska station

- Det betyder att den är ganska bred men också grundgående så den kommer att bli perfekt för sådan här skärgårds- och kustforskning. Den är också ganska snabb. Det betyder att vi kan ha en stor aktionsradie, förklarar Alf Norkko.

Han är glad för att man alltså kommer att kunna röra sig över större områden och samtidigt ha tillräckliga arbetsytor och all modern utrustning som behövs på båten. Det behövs kranar att lyfta tunga saker med och också olika typer av instrument.

- Det människor forskar i förändras ju, nästan från år till år. Därför behöver vi en båt som kan modifieras efter behov.

Tvärminne zoologiska station använder sin båt för olika forskningsprojekt och för miljöövervakning.

- Det nya fartyget kommer att ge ett enormt lyft för vår kapacitet att göra kustforskning. Det optimala för oss är en båt som är flexibel och snabb och kan röra sig i en mosaikartad skärgård.

Man har också varit tvungen att se till att båten inte blir så dyr i drift. Ungefär två miljoner euro har båten kostat.

Klimatförändringen kan märkas över längre tid

Förra sommaren uppmättes de högsta temperaturerna i havet någonsin. En väldigt hög koldioxidhalt i atmosfären gör att man talar om förändringen i klimatet.

- Det är tveklöst så att vår värld förändras väldigt snabbt och vi måste förstå vad som händer.

Vattnet blir snabbt varmare och havet försuras, salthalten förändras.

Professor Alf Norkko talar om tröskelvärden som påverkar arterna.

- Också en liten förändring kan ha stor betydelse. Det är den typen av mekanismer och processer som vi måste studera mera.

Artikeln bygger på intervjuer som Veronica Montén oh Sebastian Dahlström gjort.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland