Hoppa till huvudinnehåll

Analys: Glada miner och kamratligt kivande mellan de fem - men jobben, klimatmålen och studentsvenskan är frågetecken i regeringsprogrammet

Regeringen Rinne vandrar glada på gatan.
Regeringen Rinne vandrar glada på gatan. Bild: Lehtikuva regeringar,Antti Rinne,analyser,marianne sundholm

Sällan har man sett en saligare politiker än Anna-Maja Henriksson i dag när hon uttalade orden "Svenska folkpartiet är tillbaka i regeringen". Det var glada miner hos alla partiledarna i regeringen i dag, starkt enade i sina kompromisser - trots att alla utlovade satsningar hänger på sysselsättningsmålet.

De fem som presenterade regeringsprogrammet i dag omger sig med en helt annan aura och stämning än de tre som gjorde samma sak för fyra år sedan. Det här stod klart redan för fyra veckor sedan när Antti Rinne och de fyra partiordförandena han ville förhandla med för första gången ställde sig upp framför pressen.

De fem som som stod på rad i Ode i dag kan visserligen kivas om sina kompromisser, men de gör det kamratligt och skämtsamt, och de enas i en retorik om att bygga upp ett bättre Finland utgående från människorna och grundtryggheten.

Hallituspuolueiden puheenjohtajat infossa
Hallituspuolueiden puheenjohtajat infossa Bild: Pekka Tynell / Yle regeringsprogram,regeringsförhandlingar,Antti Rinne,Juha Sipilä,Li Andersson,Pekka Haavisto,Anna-Maja Henriksson

Bibliotek och spårvagnsfärd en noga överlagd inramning

Retoriken är förstås noga överlagd, precis som inramningen för dagen: regeringsprogrammet presenteras på Helsingfors centrumbibliotek Ode, öppet för alla. Partiordförandena poängterar att biblioteket symboliserar civilisationens vagga och att de dessutom åkt dit tillsammans i spårvagn.

Sen talar de i tur och ordning och drar var sin lans för att trygga välfärdsstaten. Alla fem väljer olika i vad de lägger mest tyngd vid i programmet.

Men när fyra av de fem har tillbringat de senaste åren i opposition blir den gemensamma signal de vill sända ut framför allt ett starkt avståndstagande från den förra regeringens nedskärningspolitik.

Olika hjärtefrågor för partierna - fick alla som de ville?

Antti Rinne (SDP) talar främst om att 60 000 fler ska börja arbeta. Det gör han självsäkert och poängterar att arbetsmarknadsorganisationerna ska hjälpa med det här. Han lyfter också upp att inkomstskattelättnaderna på 200 miljoner ska hjälpa framför allt låginkomsttagare.

Pekka Haavisto (Gröna) understryker programmets människorättsfrågor som samtyckeslagen och höjd flyktingkvot samt utbildningssatsningar och subjektiv rätt till dagvård. Men han poängterar förstås framför allt att målet om klimatneutralitet till år 2035 är det mest ambitiösa i världen.

Juha Sipilä (C) talar mest om det höjda sysselsättningsmålet och kan i den vevan inte låta bli att klappa Haavisto på axeln och säga att regeringsprogrammet har "förnuftsgröna" lösningar på klimatförändringen. Likaså måste han poängtera att familjereformen görs på familjernas villkor.

Det bästa i programmet enligt Li Andersson (VF) är den slopade aktiveringsmodellen och alla satsningar på vården: att vårdreformen äntligen genomförs, att en vårdardimensioneringen på 0,7 införs inom äldreomsorgen, och att tillgången till läkare på allmän hälsovårdscentral försnabbas.

Slutligen ger studentsvenskan, Vasajouren och två ministerposter Anna-Maja Henriksson (SFP) all orsak att stråla på Ode. Glädjen smittar av sig till publiken som stämmer upp i skratt när Henriksson inleder med att det är roligt att vara här och att Svenska Folkpartiet är tillbaka i regeringen.

Frågetecken: sysselsättningen, studentsvenskan och klimatåtgärderna

Regeringsprogrammet utlovar förbättringar som många i landet har väntat länge på: fler poliser, fler läkare, kortare vårdköer, mer personal inom äldreomsorg och barnskydd.

Den mörkaste skuggan som kastas över det här utgörs förstås av ekonomin och arbetsplatserna. Utgiftsökningarna på 1,2 miljarder är beroende av att sysselsättningen stiger - vilket Centern med Juha Sipilä i spetsen gärna poängterar: man har inte gått med på vad som helst.

Två gånger per år ska det granskas hur det går med arbetet att höja sysselsättningsgraden till 75 procent. Redan till budgetmanglingen om ett år måste det finnas klara åtgärder för att nå halva målet, 30 000 nya jobb. Annars blir det nedskärningar i de utlovade utgiftsökningarna. Var man börjar skära ner vill ingen säga: "Det har vi inte funderat på eftersom vi tänker nå målet", sade Rinne i dag.

Regeringsprogrammet i ett nötskal

Regeringen satsar framför allt på utbildning, på att minska ojämlikheten och på kampen mot klimatförändringen.

Utgifterna ökar betydligt, bekostas till en del via ökad sysselsättning:

  • Statens fasta utgifter ökar med drygt 1,2 miljarder euro. Skatteintäkterna ökar med cirka 730 miljoner euro, via bland annat punktskatter.
  • Sysselsättningsgraden ska stiga till 75 procent år 2023. Det här är förutsättningen för att den offentliga ekonomin kommer i balans.
  • Regeringen förhandlar med facket och arbetsgivarna om åtgärder för att få fler på jobb.

Familjerna får mer stöd:

  • Subjektiva rätten till dagvård återinförs.
  • Familjeledigheterna förnyas, så att papporna kan vara hemma längre med barnet.

Högre klimatmål:

  • Finland ska vara kolneutralt år 2035.
  • Förlusten av biologisk mångfald stoppas i Finland.
  • Regeringen förnyar energibeskattningen, så att den stöder utvecklingen mot ett klimatneutralt Finland.
  • Användningen av torv som energikälla minskas kraftigt.


Övrigt:

  • 18 landskap får ansvar för social- och hälsovården och räddningsverksamheten.
  • Den obligatoriska skolsvenskan och -finskan återinförs. Det blir alltså obligatoriskt att skriva det andra inhemska språket i studentexamen. I regeringsprogrammet formuleras det så här: Regeringen sätter som mål att införa det andra inhemska språket som obligatoriskt ämne i studentexamen.
  • Vasa centralsjukhus får omfattande jour.

Hela regeringsprogrammet hittar du på statsrådets webbplats.

Också studentsvenskan utgör ett frågetecken i regeringsprogrammet: den exakta formuleringen på sidan 168 i programmet är att regeringen "ställer som mål" att återinföra det andra inhemska språket som obligatoriskt i studentskrivningarna. Det här poängterar också regeringskällor för HBL.

Och så är klimatfrågorna långt ifrån lösta, trots att partiordförandena prisade den delen av regeringsprogrammet i dag. Målen kring trafikutsläpp och kolsänkor är enligt miljöorganisationerna löst formulerade. Regeringsprogrammet lyfter fram begränsningar i energianvändning av torv som en miljöåtgärd, medan publikfrågan från Greenpeace på Ode i dag handlade om att begränsningarna på torvanvändningen är oroväckande låga.

Regeringsprogrammets klimatåtgärder görs främst genom beskattning, till exempel av fossila bränslen - men miljöorganisationerna skulle vilja se större förändringar i de skadliga företagsstöden. Att de skärs ner med 100 miljoner är småpotatis jämfört med de 3 miljarder Greenpeace anser att delas ut i klimatskadliga företagsstöd. Målet på klimatneutralitet till år 2035 är alltså högt ställt - men de konkreta åtgärderna för att nå det målet är inte tillräckliga.

Läs mera:

Petteri Orpo beskyller regeringen för önsketänkande i fråga om ekonomin - Sannfinländarna befarar att köpkraften drabbas

Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo anser att regeringsprogrammet är som en fin villa som byggts på sand. Samlingspartiet kommer att höra till oppositionen under nästa regeringsperiod.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes