Hoppa till huvudinnehåll

"Borås stad ska inte användas som en plattform för att sprida odemokratiska budskap" - 41 kommuner i Sverige förbereder sig på att ta emot IS-återvändare

41 av Sveriges 290 kommuner har tagit emot eller kommer eventuellt att ta emot IS-återvändare. De här uppgifterna baserar sig på var i Sverige IS-krigare som lämnat landet var registrerade innan de åkte.

Kommunernas kompetens att ta emot IS-återvändare är ojämnt fördelad: I de stora kommunerna är resurserna och kunskapen ofta mycket större än i de mindre. Tanken på IS-återvändare gör därför många invånare särskilt på mindre orter mera oroliga.

Sedan 2012 har runt 300 personer rest från Sverige till Syrien eller Irak för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupper, i första hand Islamiska staten (IS). Enligt svenska Säkerhetspolisen ska ungefär 150 ha återvänt sedan dess.

Jonas Trolle vid CVE understryker vikten av att ta väl hand om barnen som kommer från IS-områdena

Center mot våldsbejakande extremism stöder kommunerna

Alla berörda kommuner har fått eller får stöd av statliga Center mot våldsbejakande extremism, CVE. Organisationen hjälper kommunerna med att förbereda sig på barn och vuxna som eventuellt kommer tillbaka från tidigare IS-kontrollerade områden.

Jonas Trolle, som är chef för CVE, säger att det här behövs om återvändarna inte först döms för något brott och omhändertas av polisen, för i så fall kan ansvaret för personerna falla på kommunen.

- Då behövs kunskapen och beredskapen, säger Trolle.

Mycket av beredskapen handlar om socialtjänstens och skolans roll, samt vad man har lärt sig i kommuner som redan tidigare tagit emot IS-återvändare.

Ingen vet om någon kommer tillbaka

Vansbro i Dalarna är en av de utpekade kommunerna som kanske blir tvungen att ta emot IS-återvändare. Kommunchef Catarina Willman litar på att Säkerhetspolisen har bra koll på svenska IS-återvändare och underrättar kommunen om någon kommer till Vansbro.

Man vet inte om någon överhuvudtaget kommer att återvända till den lilla kommunen på drygt 6000 personer, men det finns en möjlighet att 1-5 personer skulle kunna göra det. Många ortsbor oroar sig för att IS-krigare skall komma tillbaks och har kommit med en hel del synpunkter, frågor och kommentarer, berättar Willman.

- Mest utmanande är det att hålla en lugn samhällsbild eftersom det kan bli stor oro i kommunen om man får vetskap om det här att det kommer någon, säger Willman.

Säkerhetschef Tommy Lindvall vid Bodens kommun.
"I Stockholm rycker man bara på axlarna" - säkerhetschef Tommy Lindvall i Bodens kommun påpekar att erfarenheten av att ta emot IS-återvändare är mycket större i stora kommuner än i mindre. Säkerhetschef Tommy Lindvall vid Bodens kommun. Bild: Privat Boden,Bodens kommun,Säkerhet,lindvall
Catarina Willman, tillförordnad kommunchef i Vansbro, Sverige
Kommunchef Catarina Willman säger att ingen IS-återvändare ännu har kommit tillbaks till Vansbro. Catarina Willman, tillförordnad kommunchef i Vansbro, Sverige Bild: Privat Vansbro,kommunchefer,willman

Dumt att peka ut kommuner

I Bodens kommun i Norrbotten finns det också invånare som oroar sig. Kommunens säkerhetschef Tommy Lindvall säger att det var dumt att peka ut vilka 41 kommuner i Sverige som eventuellt kommer att bli tvungna att ta emot IS-återvändare. Boden är en ganska stor flyktingkommun från tidigare och medieuppbådet kring IS-återvändarna väcker därför extra mycket oro bland invånarna.

- I Stockholm, Örebro och de stora kommunerna är det inga konstigheter, de har ju hanterat det här förut och haft flera IS-återvändare, men i små kommuner som Boden med drygt 28 000 invånare är det klart att det skapar oro, säger Lindvall.

Lindvall påpekar också att personer som rest till IS-områden och kommer tillbaks, inte nödvändigtvis bosätter sig i samma kommun som de var folkbokförda i när de åkte.

- Vilken kommun som helst kan bli tvungen att ta emot IS-återvändare, säger Lindvall.

Borås har förberett sig länge

I Borås stad i Västra Götaland har man allt sedan början av 2017 haft beredskap för övervakning av våldsbejakande extremism som inkluderar IS. Peder Englund, som är avdelningschef för Centrum för kunskap på stadskansliet, berättar att kommunen redan tagit emot några IS-återvändare.

"Beredskapen som behövs för att ta emot dem finns" - Peter Englund, Borås stad

- Inga kvinnor och barn har kommit än men ett antal andra individer som varit nere i IS-områden en kortare tid har återvänt, och det har polisen och Säkerhetspolisen full koll på, säger Englund.

Englund säger att kommunens huvudsakliga uppgift är att se till att IS-återvändare inte använder Borås stad som en plattform för att sprida odemokratiska budskap.

I Borås bor drygt 66 000 invånare. Englund har full förståelse för ortsbor som tycker att personer som valt att åka och kriga för IS inte har någon rätt att återvända till Sverige, men säger ändå att man måste lägga känslorna åt sidan för att kunna verka som en rättsstat.

- Känslomässigt kunde de gärna få stanna kvar där de är men vi måste möta det här med vår demokrati och rättssäkerhet för annars är vi ju inte bättre än dem, säger Englund.

Han understryker att IS-återvändare inte kommer att särbehandlas på något sätt utan får samma stöd som alla andra.

- De här individerna får definitivt ingen särskild behandling eller "gräddfil", säger Englund.

" Det är viktigt att man inte manar en ny generation av extremister" - Jonas Trolle, CVE

Kan Finland lära sig något av Sverige?

Finland och Sverige liknar varandra väldigt mycket som demokratier och rättsstater. Därför tror Jonas Trolle vid CVE att Finland kan stöta på samma typ av utmaningar som Sverige gällande IS-återvändare.

Rådet han ger oss i fall det blir aktuellt för Finland att ta emot IS-återvändare är att sända en tydlig signal att man inte accepterar våldsbejakande extremism; har någon begått brott så skall de dömas.

- Samtidigt får man inte tumma på den rättsstatliga principen och låta sig hemfalla till populism, säger Trolle.

Han understryker också hur viktigt det är att förhindra att de barn som kommer från IS-områden radikaliseras.

- De här barnen måste få möjligheten att växa upp under så bra förhållanden som möjligt oberoende av vad de varit med om eller vad deras föräldrar varit med om, säger Trolle.