Hoppa till huvudinnehåll

Kinas unga vet ingenting om massakern på Himmelska fridens torg för 30 år sedan – så här suddar staten ut den ur Kinas kollektiva minne

En man står framför pansarvagnar på Himmelska fridens torg 1989.
En man blockerar pansarvagnarnas väg i Peking 1989. En man står framför pansarvagnar på Himmelska fridens torg 1989. Bild: AP / Lehtikuva / Jeff Widener Protesterna och massakern på Himmelska fridens torg 1989,Kina,massaker,Himmelska fridens torg

Kinas styrande kommunistparti har dragit igång ett massivt säkerhetspådrag för att förhindra protester under den trettionde årsdagen av massakern i Peking. Partiet har också sett till att dagens unga kineser inte känner till att hundratals, eventuellt tusentals människor dödades när soldater för 30 år sedan öppnade eld mot fredliga demonstranter i centrum av huvudstaden.

Se livediskussionen om hur massakern påverkar hur vi sak förhålla oss till Kina klockan 12.03 på Arenan.

I Peking lämnas nu inget åt slumpen. I centrum kryllar det av säkerhetspoliser, tiotusentals övervakningskameror håller ett öga på allt som pågår och en hel del människor har försatts i husarrest.

I första hand riktar sig säkerhetsåtgärderna mot de äldre generationerna. Det beror på att det är de som kan minnas vad som hände för 30 år sedan.

- Unga kineser har inga möjligheter att få information om massakern. Alla massmedier kontrolleras av kommunistpartiet, och det censurerar också internet, konstaterar människorättsaktivisten och den förra parlamentsledamoten Lee Cheuk-yan i det autonoma Hongkong.

Lee Cheuk-yan lämnade Himmelska fridens torg ett dygn före massakern. Han var där för att leverera förnödenheter till demonstranterna.
Lee Cheuk-yan lämnade Himmelska fridens torg ett dygn före massakern. Han var där för att leverera förnödenheter till demonstranterna. Lee Cheuk-yan lämnade Himmelska fridens torg ett dygn före massakern. Han var där för att leverera förnödenheter till demonstranterna. Bild: Yle/ Björn Ådahl Kina,Protesterna och massakern på Himmelska fridens torg 1989,Lee Cheuk-yan

Avancerat maskineri - men Facebook lockar

På internet stryks omedelbart allt som på något sätt kan förknippas med blodbadet. I och med att censureringen nuförtiden verkställs med hjälp av artificiell intelligens är den vattentät.

Det går visserligen att kringgå censuren bland annat genom att använda utländska så kallade virtuella privata nätverk. Flertalet av dem som gör det är ändå inte intresserade av politik utan vill i stället umgås med utländska vänner via Facebook och andra i Kina förbjudna tjänster.

I skolorna och universiteten är massakern likaså tabu. I historieböckerna nämns den inte alls.

Ekonomiska reformer stod på spel

  • En hård maktkamp inom kommunistpartiet var i full gång när demonstrationerna inleddes på Himmelska fridens torg. Den liberala förra partichefen Hu Yaobangs plötsliga död i en hjärtattack i mitten av april år 1989 upprörde stora mängder studerande som misstänkte att hans bortgång var förknippad med att han ett par år tidigare hade tvingats att avgå.
  • Hus likaså liberala efterträdare Zhao Ziyang och den konservativa premiärministern Li Peng tvistade om hur partiet skulle ställa sig till demonstranterna. Till slut lyckades Li och andra konservativa ledare övertyga partiets gråa eminens Deng Xiaoping om att det var nödvändigt att kväsa dem.
  • Zhao hölls sedan i husarrest ända tills han avled år 2005. Dengs goda rykte i väst förstördes när han gav order åt armén om att jaga bort demonstranterna från torget.
  • Deng anses vara den ekonomiska reformpolitikens fader. Efter massakern var reformerna i fara, för falangen som motsatte sig dem var i en stark ställning.
  • År 1992 utgick Deng ändå som segrare i maktkampen. Han gjorde då en så kallad inspektionsresa till områden i södra Kina som hade gagnats mest av reformpolitiken.
  • Under resan konstaterade Deng gång efter annan att det var av avgörande betydelse att reformpolitiken fortsätts. De för ekonomin livsviktiga utländska investerarnas förtroende för Kina återuppstod, och rekordartade mängder utländska bolag öppnade fabriker i landet.
  • Investeringarna har i hög grad bidragit till att Kina har blivit den näst största ekonomin i världen. Politiskt är landet däremot lika auktoritärt som det var för 30 år sedan.

"Partiets linje är farlig"

I Peking har de äldre generationerna av naturliga skäl hört talas om massakern, men alla vet att det är ett allvarligt misstag att prata om den. Partiet lyckas således småningom sudda ut blodbadet ur kinesernas kollektiva minne.

- Partiets linje är farlig. Genom att komma ihåg historiska händelser hålls man alert och kan undvika att upprepa misstagen, påpekar fackföreningsaktivisten Han Dongfang i Hongkong.

Han spelade en viktig roll i demonstrationerna. Ett par veckor innan armén fick order om att kväsa dem ledde han en grupp arbetare som anslöt sig till studerandena på Himmelska fridens torg.

- Vi ville visa att arbetarna var av samma åsikt som demonstranterna. Också vi ville ha en friare samhällsordning och ett slut på korruptionen, berättar han.

Förlorade ena lungan

Efteråt satt Han två år i fängelse utan att ställas inför rätta. Han insjuknade då i tuberkulos och förvisades till USA för att få vård.

Kommunistpartiet försöker blockera Han Dongfangs regelbundna radiosändningar till arbetarna i Kina. Han har ändå hundratusentals lyssnare.
Kommunistpartiet försöker blockera Han Dongfangs regelbundna radiosändningar till arbetarna i Kina. Han har ändå hundratusentals lyssnare. Kommunistpartiet försöker blockera Han Dongfangs regelbundna radiosändningar till arbetarna i Kina. Han har ändå hundratusentals lyssnare. Bild: Yle/ Björn Ådahl Hongkong,radiosändare,radiosändning

- Jag förlorade ena lungan. När jag hade återhämtat mig ville jag återvända till Kina, men jag blev inte insläppt, säger han.

I stället slog Han sig ned i Hongkong där han har ägnat sig åt att stöda de kinesiska arbetarna. Kina har han inte fått besöka en enda gång.

"Ledarna är rädda att förlora sin moraliska rätt att styra"

Han säger att en del forskare anser att demonstrationerna leddes av intelligentian. Andra hävdar att de var en yttring av en pågående maktkamp inom kommunistpartiet.

- Själv tycker jag att sådan spekulation inte är särskilt väsentlig. Det viktiga är att kineser av alla de slag stödde demonstranterna och deras målsättningar, konstaterar han.

Han säger att de kinesiska ledarna är rädda för att partiet förlorar sin moraliska rätt att styra Kina ifall folket får reda på vad som hände för 30 år sedan. Det förklarar varför det satsas så stora resurser på att dölja sanningen.

Minst 2 600 dog

Kommunistpartiet hävdar att ingen dödades på Himmelska fridens torg. Kort efter massakern medgav det att ungefär 250 människor omkom i andra delar av Peking, men det erkännandet nämns aldrig i offentligheten.

Partiet håller också fast vid att demonstranterna var kontrarevolutionära fiender av Kina. Enligt partiet var det därför var nödvändigt att kväsa protesterna.

I Hongkong samlas tiotusentals människor varje år för att hedra minnet av dem som dödades i massakern i Peking. Fler och fler människor från det övriga Kina deltar i minnesstunderna.
I Hongkong samlas tiotusentals människor varje år för att hedra minnet av dem som dödades i massakern i Peking. Fler och fler människor från det övriga Kina deltar i minnesstunderna. I Hongkong samlas tiotusentals människor varje år för att hedra minnet av dem som dödades i massakern i Peking. Fler och fler människor från det övriga Kina deltar i minnesstunderna. Bild: Yle/ Björn Ådahl Hongkong,Minnesstund,Protesterna och massakern på Himmelska fridens torg 1989

Efter massakern uppskattade Kinas Röda Kors att 2 600 människor dödades i Peking. En hel del kineser omkom dessutom i flera andra städer där det också ordnades demonstrationer.

Intresserade unga lockas till minnesstunderna

I det autonoma Hongkong ordnas det varje år känsloladdade evenemang för att hedra minnet av dem som dödades i massakern. Tiotusentals människor samlas i en stor park där de sjunger patriotiska sånger och lyssnar på ögonvittnesskildringar.

Miniatyrer gjorda av Hongkongbor hörde till föremålen som ställdes ut i det enda museet i världen som var ägnat åt massakern. Museet stängdes efter att hyresvärden antagligen av politiska skäl kraftigt höjde hyran.
Miniatyrer gjorda av Hongkongbor hörde till föremålen som ställdes ut i det enda museet i världen som var ägnat åt massakern. Museet stängdes efter att hyresvärden antagligen av politiska skäl kraftigt höjde hyran. Miniatyrer gjorda av Hongkongbor hörde till föremålen som ställdes ut i det enda museet i världen som var ägnat åt massakern. Museet stängdes efter att hyresvärden antagligen av politiska skäl kraftigt höjde hyran. Bild: Yle/ Björn Ådahl Protesterna och massakern på Himmelska fridens torg 1989,miniatyrmodeller

Hongkong är den enda platsen i Kina där sådana minnesstunder ordnas. Under de senaste åren har fler och fler besökare från det övriga Kina deltagit.

- Vår folkrörelse fungerar nu som en kanal som leder tillbaka minnet av massakern till Kina. Vi har märkt att i synnerhet unga kineser lockas till minnesstunderna för att få veta sanningen, konstaterar Lee Cheuk-yan.

Hjältemodiga smugglare

Lee ledde länge den i det övriga Kina förbjudna organisationen som ordnar de årliga minnesstunderna. Efter massakern inledde den här organisationen något som kallades operationen Gula fågeln vars avsikt var att smuggla ut efterlysta studentledare ur Kina.

- Flera hundra studerande räddades från långa fängelsestraff. Många gånger satte Hongkongbor sitt liv på spel för att hjälpa dem, berättar Lee.

Kommunistpartiet hävdar att det var den amerikanska underrättelsetjänsten CIA som smugglade ut studerandena. Lee konstaterar att det är ytterligare en lögn om massakern som partiet håller fast vid.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes