Hoppa till huvudinnehåll

Professor Mikael Hildén om regeringsprogrammet: "Ett genuint försök att ta in klimat- och miljöfrågor på bred front"

Professor Mikael Hildén
Regeringsprogrammet är ambitiöst med tanke på klimat och miljö, säger professor Mikael Hildén. Professor Mikael Hildén Bild: Yle / Anna Savonius experter,Miljö,professorer,Finlands miljöcentral,klimat

Mikael Hildén är entusiastisk i sin kommentar av det färska regeringsprogrammet - sedd med klimatexpertens ögon. Det är fråga om ett ambitiöst program med genuina försök att ta in klimat- och miljöfrågor på bred front, säger han till Svenska Yle.

Hildén, som är professor vid Finlands miljöcentral Syke, betonar att det inte bara finns en skild del för klimat och miljö utan att temat beaktas genomgående.

- Det är kanske det som är den avgörande skillnaden jämfört med tidigare regeringsprogram.

Regeringsprogrammet återspeglar den förda debatten som har lett till ett förändrat samhällsklimat. Det visade också EU-valet.

- Vi ser en medvetenhet gällande miljö och klimat - inte bara bland traditionella gröna partier, utan också företag och andra aktörer har satt ner foten.

Stora, genomgripande förändringar behövs nu― Mikael Hildén, professor vid Finlands miljöcentral

Enligt Hildén är Finland nu inne i ett sådant brytningsskede att man inte längre kan säga att "vi finjusterar lite".

- Vi är tvungna att genomföra ganska stora genomgripande förändringar, till exempel inom transportsektorn, säger han.

Avgasrör
Avgasrör Bild: Yle / Anna Savonius Avgasrör,luftförorening,bilar,Avgas

Någon drabbas alltid av fattade beslut

Samtidigt måste man vara medveten om att det kan leda till att någon drabbas av besluten och då måste man, förklarar han vidare, på förhand tänka igenom hur man löser dessa frågor.

Hildén nämner beskattningen på bränsle, vägtullar och fossil energi, som kommer att kosta mera.

- De som använder fossil energi kommer att få betala mera, säger han.

Kolneutralt Finland 2035 är ambitiöst― Mikael Hildén, professor vid Finlands miljöcentral

I det nya regeringsprogrammet ställs målet på ett kolneutralt Finland år 2035.

- Det är ambitiöst. I grunden handlar det om att minska utsläppen av koldioxid drastiskt och samtidigt ta hand om kolsänkorna. Inte är det en omöjlig utmaning, men visst är det en utmaning, säger Hildén.

Torvanvändningen har debatterats om en hel del i medierna. Torven väckte debatt redan vid måndagens presskonferens då regeringsprogrammet presenterades.

Avfasningen av torv är alltför långsam, var en av kommentarerna från publiken i det nya biblioteket Ode i Helsingfors.

- Torven går att jämföra med stenkol ur klimatsynvinkel. Dessutom påverkar torvupptagningen vattendrag och naturens mångfald, förklarar Mikael Hildén.

Andra argument kring torven handlar om att prissättningen på utsläppsrätter kommer att leda till att torven fasas ut oberoende.

- Det viktiga är att signalen finns där, ingen kommer att investera i nya torvkraftverk, konstaterar Hildén.

Enligt Hildén gäller det att fasa ut också torven på ett stabilt sätt. Man stänger inte ner någonting plötsligt - utan att veta vad man ska göra sedan.

Enligt honom är det motiverat att ge den här klara signalen om torven och dess framtid, men inte att sätta en alldeles bestämd tidsgräns.

Tallar i en skog
Tallar i en skog Bild: Mostphotos skogar,träd,Tall,sommar,solljus,koldioxidavtryck,Kolsänka

Osäkerheten bestående i många klimatrelaterade frågor

En annan viktig valfråga som också märks i regeringsprogrammet är skogen, avverkningsmängderna och kolsänkorna. Hur kommenterar du dem?

- Enligt det som står i regeringsprogrammet kommer man att försöka stärka kolsänkorna. Det här kommer att vara en utmaning på grund av boomen inom cellulosaindustrin med nya planerade investeringar, säger Mikael Hildén.

Enligt Hildén finns det alltid osäkerhet i kalkylerna som måste beaktas.

- När vi talar om saker som kommer att hända i framtiden kommer det alltid att finnas osäkerhet.

Om det visar sig att hyggesvolymerna stiger brant så minskar kolsänkorna.

- Läget idag är att vi saknar direkta politiska styrmedel för att hindra en sådan utveckling. Regeringen blir tvungen att fundera mycket på hur man kan kan stärka bevarandet av kolsänkor.

Hildén förklarar vidare:

- Hittills har man byggt upp skogsförvaltningen enligt tanken att belöna virkesuttag och maximering av virkesproduktion. Men tanken att belöna dem som bevarar kolsänkor är ny, och nu tas de första stegen i den riktningen.

Pajala gruva
Pajala gruva Bild: Yle/Ingemo Lindroos Pajala,gruvor,Järnmalm,Tornedalen

Gruvdriften och de utländska intressenterna nämns också

Enligt Hildén är vi medvetna om att industrin kring till exempel ackumulatorer kommer att kräva mycket råvaror. Behovet är stort och gruvor behövs också om vi utvecklar en cirkulär ekonomi för batterier.

- Intresset för gruvdrift kommer inte att försvinna. Det handlar om att försäkra sig om att gruvdriften inte förorsakar skador. Alla minns problemen med Talvivaara.

Gruvdriften nämns i den nya regeringens program. Många har varit oroliga över utländska intressenters prospektering i Finland.

- Den utlovade utredningen om hur samhället kan dra nytta av gruvdriften är därför viktig, säger Mikael Hildén.

Artikeln uppdaterad 4.6.2019 klockan 18.10 med en precisering av Mikael Hildéns titel.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes