Hoppa till huvudinnehåll

Iman och Bahar både kan och vill – men det går knaggligt för flyktingkvinnor att hitta jobb

Iman Khaleel sitter i sitt vardagsrum med teven påslagen
Iman Khaleel har ofta teven på för att lära sig finska Iman Khaleel sitter i sitt vardagsrum med teven påslagen Bild: Agneta Gestrin / Yle flyktingar,sysselsättning,Irak,utbildning,Likabehandling och jämdställhet i arbetslivet

När kvinnor på flykt till slut anländer till Finland och får uppehållstillstånd börjar en ny resa - en resa mot en ny identitet i ett land där könsrollerna är annorlunda. Möt irakiskan Iman Khaleel och iranskan Bahar Mozaffari.

Kaffe hos Iman

Utanför höghuset duggregnar det, när jag sitter i soffan hos Iman Khaleel. Hon bjuder på kaffe och ber om ursäkt för att hon inte vet hur kaffe ska smaka. I hennes kultur dricks det mest te.

Snart sitter jag där i soffan och hör henne berätta om flykten från norra Irak som började tidigt en morgon vid femtiden och slutade vid elvatiden på kvällen i Bagdad.

Då hade hon tillsammans med sina tre döttrar, varav den ena var sjuk, färdats med hjälp av en hyrd bilchaufför från sitt hem under en pågående flygräd.

Det var början på resan som i november 2016 skulle förena henne med sin man i Finland.

Kaffekopp på soffbordet hos Iman Khaleel
Kaffekopp på soffbordet hos Iman Khaleel Bild: Agneta Gestrin / Yle kaffe,kaffekoppar

Nu är hennes officiella del av integrationsprocessen avklarad och Iman Khaleel väntar på finländskt pass.

Men trots goda språkkunskaper i finska måste kunskapen ännu vässas för att hon ska kunna studera på yrkeshögskolenivå.

– Det är lättare att komma in i en yrkesskola. Men de som vill något annat då? Alla vill inte nödvändigtvis bli kockar eller chaufförer, säger Iman Khaleel.

Khaleel kommer från en familj där pappan yrkade på att alla döttrar skulle ha en examen, innan de gifte sig. Iman är utbildad dataingenjör och skulle gärna vilja jobba.

Socialarbetarna i integrationsprocessen har gjort ett starkt intryck på henne. Nu har hon siktet inställt på att klara språkkraven och komma in på den sociala linjen i en yrkeshögskola.

Hennes man hade affärsverksamhet i deras gamla hemstad och han var utbildad jurist. Nu har mannen fått grönt ljus för att utbilda sig till chaufför.

– Allting, allting förändras, säger Iman och menar omställningen från lokalsamhället i Irak till livet i en finländsk storstad.

– Där bodde jag tillsammans med mina svärföräldrar.

– Här kan jag gå till flickornas skola och prata med deras lärare, jag kan gå för att handla, jag kan fatta beslut om nya saker och söka jobb.

Jasminte med Bahar

Ny dag men regnet fortsätter. Nu dricker jag te med Bahar Mozaffari.

Vi träffas på en kinesisk resturang och snart får jag lyssna till berättelsen om iranskan Bahars flykt med sin lilla son.

En flykt som började 2004 via Turkiet där hon anmälde sig till FN:s flyktingorganisation. År 2006 kom hon slutligen till Finland.

Bahar Mozaffari dricker jasminte på en kinesisk restaurang
Bahar Mozaffari dricker jasminte. Bahar Mozaffari dricker jasminte på en kinesisk restaurang Bild: Agneta Gestrin / Yle Tekopp,Tekanna

– Jag var lyckligt lottad som kom utan min make. Jag har inte behövt diskutera om jag får lära mig mera finska eller börja jobba, säger Bahar Mozaffari.

Skulle hon i hemlandet Iran ha haft ett låginkomstyrke vid sidan av sin framgångsrika man hade hon blivit tillsagd att det skulle vara bättre om hon skulle dö - fysiskt dö.

Hon skulle ha blivit en skam för familjen, släkten och lokalsamhället.

När Bahar Mozaffaris mamma kom till Finland och hälsade på grät mamman i flera dygn över att dottern hade skaffat sig ett jobb. Mamman kände det som att hon misslyckats i sin mammaroll.

I dag är Bahar Mozaffari projektchef vid kompetenscentret i Vanda stad och hon har klättrat många pinnhål under sina tolv år i Finland.

Bakläxa för Finlands integrationspolitik

Finland är inte ett jämställt land, när det kommer till att integrera flyktingar.

Männen integreras snabbare och börjar jobba medan kvinnorna vanligtvis, ännu efter åratals vistelse i landet, stannar hemma, ofta som hemmamamma.

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD bad i höstas Finland fästa uppmärksamhet vid skillnaderna i hur män och kvinnor med utländsk bakgrund kommer in i arbetslivet.

OECD konstaterade att medan infödda kvinnor med minderåriga barn jobbar är sysselsättningen 46 procent lägre bland flyktingkvinnor i samma situation med minderåriga barn.

Finland har under de senaste 25 åren haft den snabbast växande gruppen av migranter.

OECD säger att Finland måste fästa uppmärksamhet speciellt vid att flyktingkvinnornas framtid i Finland inte följer utvecklingen i övriga OECD-länder.

Det bör enligt OECD göras skillnad i hur attraktivt hemvårdsstöd upplevs som i förhållande till arbetspraktik eller avlönat arbete.

Vem är jag?

På samma sätt som Iman Khaleel säger 'allting förändras' understryker Bahar Mozaffari som har träffat otaliga flyktingkvinnor att det inte är för myndigheternas skull kvinnorna ska ändra sig.

Det är med deras stöd de ska få råd och uppmuntran för hur de kan bli delaktiga i ett mer jämställt samhälle, där könsrollerna är annorlunda.

– I Finland märkte både min man och jag att nu görs saker på ett annat sätt. Män deltar i hushållsarbete, barnskötsel och vi gör mer tillsammans, säger Iman.

Hon berättar att hennes man tidigare var borta hemifrån från ungefär nio på morgonen till nio på kvällen.

Två tomma händer som ligger i famnen
Händer som inte vill vara sysslolösa. Två tomma händer som ligger i famnen Bild: Agneta Gestrin / Yle Händer

Mozaffari jämför en flyktingfamilj med ett paket. Förblir paketet oöppnat i det nya hemlandet bibehålls allt det gamla innehållet.

– Det betyder att mannen är familjens överhuvud som beslutar om viktiga saker för hela familjen, för barnen och hustrun. Kvinnan får inte ens kännedom om sina egna möjligheter, säger hon.

Hon efterlyser därför att de som träffar och handleder de som beviljats asyl verkligen förstår att kvinnorna och männen bär med sig könsrollerna från den egna kulturen, när de kommer till Finland.

– En stor utmaning är att få kvinnor att inse vilken nyttan är med att överhuvudtaget studera eller arbeta, när deras främsta uppgift ju är att vara mamma, säger Bahar .

Hon tillägger att deras uppfattning om vad det är att vara mamma skiljer sig från den uppfattning de finländska kvinnorna har.

– Integrationsplanens delar är lika för män och kvinnor men det borde också finnas service som beaktar könsrollerna, menar Bahar.

I språkundervisningen når kvinnorna inte alltid upp till goda resultat.

När Bahar Mozaffari har frågat dem om orsaken säger en del att de inte kan koncentrera sig på studierna när deras man sitter i samma klassrum.

De måste till exempel akta sig för att titta en manlig studiekamrat i ögonen - det räknas som en sexuellt laddad invit i deras kultur.

Från noll skolgång till karriärkvinnor

De flesta asylsökande kvinnor som kom till Finland 2016-2018 kom från Irak, Afghanistan och Somalia. Var femte hade aldrig gått i skola.

De som beviljats asyl är ändå ingen homogen grupp, säger ledande socialarbetare Jenni Lemercier i Esbo. Det finns de som inte kan skriva och läsa och de som är tandläkare och sjukskötare.

Iman Khaleel säger att i Irak var en högutbildad kvinna en stark kvinna och att sådana fanns till exempel inom vårdsektorn.

Men hon förklarar att kvinnornas möjligheter i Irak beror till stor del på deras bakgrund. 80 procent av de kvinnor som är födda på landsbygden stannar innanför hemmets väggar, utan utbildning eller yrkesliv.

Bahar Mozaffari konstaterar att de flyktingkvinnor som är mest motiverade att studera och ge sig in i förvärvslivet kan vara sådana som redan i sitt förra hemland utmanade systemet.

Eller så är det kvinnor som kommer från svåra förhållanden och nu får chansen till kunskap.

– Tyvärr är deras färdigheter anspråkslösa, men de har iver och drömmar, säger Mozaffari.

Hej arbetsgivare!

– De har stora drömmar och det tycker jag är jättefint, säger socialarbetare Isa Westerholm i Esbo.

– Det kommer fram i ett tidigt skede vad de önskar och vad de har för tidigare erfarenhet från hemlandet, eller den tid de har varit i Finland medan processen om uppehållstillstånd varit i gång.

Socialarbetare Isa Westerholm står i socialbyråns mottagning, kvinna i fotsid dräkt skymtas bakom henne.
Isa Westerholm, socialarbetare i Esbo Socialarbetare Isa Westerholm står i socialbyråns mottagning, kvinna i fotsid dräkt skymtas bakom henne. Bild: Agneta Gestrin / Yle Esbo,socialbyråer,flyktingar

Westerholms arbetsuppgift är att handleda 18-29-åringar som fått asyl. De får stadens service och handledning i tre år.

– De lyckas sällan hitta jobb under den här tiden, men språkkurser och studier lyckas vi hitta, säger Jenni Lemercier.

– Jag har ringt och skickat mejl till lärare och förmän, säger Iman Khaleel.

Hon frågar sig varför arbetsgivarna nog välkomnar henne hjärtligt som praktikant när som helst.

– Men ingen säger "välkommen till oss på jobb! "säger Iman.

Hon fortsätter:

– Jag har inte märkt av något samarbete. Aktiveringsmodellen är bra, men hej arbetsgivare, skulle ni vänligen kunna erbjuda människor jobb?

Iman Khaleel sitter med lärobok och studerar vid matbordet
Iman pluggar för nästa språkprov. Iman Khaleel sitter med lärobok och studerar vid matbordet Bild: Agneta Gestrin / Yle flykting,studier

När jag träffar Isa Westerholm en solig dag i Esbo lyser hon upp i ett leende och berättar:

– Väldigt många har fått sommarjobb i år och det gläder mig, för det är sådant som sen fortsätter att motivera.

Sommarjobben är främst i mat-och klädbutiker och i köpcentra. Westerholm tycker det är bra att ha något att göra när många studieplatser stänger för sommaren.

– Det är bara väldigt viktigt att vi inte lämnar dem ensamma i den stund då de funderar på vart de vill gå härnäst. Där upplever jag att min roll är viktig så att de ser att någon följer med och att de inte faller emellan, säger Westerholm.

När Isa och jag skiljs åt är klockan ett och mottagningen på servicebyrån i Esbo ska just öppna. På sofforna sitter redan några flyktingkvinnor och väntar på sin tur.

Läs mer: OECD: Finland måste fokusera särskilt på kvinnors och barns integration

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes