Hoppa till huvudinnehåll

Ansiktsigenkänning tillåtet i Finland när brott ska bekämpas, men varken polisen eller Tullen har de rätta apparaterna

AI-system som känner igen en mans ansikte.
AI-system som känner igen en mans ansikte. Bild: Andrey Popov Ansiktsigenkänning

I Finland har polisen och Tullen sedan början av juni laglig rätt att använda ansiktsigenkänningsteknologi om syftet är förebygga, utreda eller avslöja brott. Ur myndightesperspektiv finns ett stort krux: de rätta apparaterna och programvaran saknas.

Polisens nya personuppgiftslag ger nu möjlighet att med hjälp av ett automatiskt ansiktsigenkänningssystem jämföra bilder från övervakningskameror med ansiktsbilder i register.

Enligt lagen som trädde i kraft 1.6.2019 har polisen och Tullen rätt att använda sig av teknologi som automatiskt jämför bilder bara då syftet är att förebygga, utreda eller avslöja brott.

Att myndigheter använder sig av modern teknologi för att förebygga brott eller allmänt hålla befolkningen under uppsikt är ett mycket omstritt ämne runtom i världen.

I Kina, där det finns hundratals miljoner övervakningskameror, används ansiktsigenkänningsteknologin i enorm omfattning.

I San Francisco har stadens politiker däremot förbjudit att myndigheterna använder ansiktsigenkännande teknologi.

Finska polisen saknar rätt apparatur

Trots att lagen nu tillåter teknologi som känner igen ansikten på bilder har varken polisen eller Tullen i dagsläget ett system som automatiskt kunde sålla och identifiera ansikten från digitala bilder.

Tidigast om tre år är myndigheternas kameror sådana att ansiktsigenkänning i folkmassor blir möjlig.― Pekka Sallinen, polisinspektör

- Vi har kameror, men de klarar inte av att automatiskt identifera någon. Tekniken som gör identifieringen av ansikten möjlig saknas, säger polisinspektör Pekka Sallinen.

Alvar Aallon katu, kyltti seinässä.
Trots att lagen tillåter att polisen använder ansiktsigenkänningsteknologi för att analysera bilder från övervakningskameror så har polisen inte ännu tillgång till rätta tekniken. Alvar Aallon katu, kyltti seinässä. Bild: Yle/Kimmo Hiltunen övervakningskamera

Målet: Att lösa brott snabbare

Både på polisen och Tullen är förhoppningen att man snabbare kommer brottslingar på spåren när en dator scannar bilder istället för en människa.

- Vår syn på saken är att det nya systemet kommer att underlätta sökandet efter de rätta personerna ur mängder av resenärer, säger Sami Rakshit, chef på Tullens bevakningsavdelning.

Men: detta nya system finns alltså ännu inte. Det kommer att ta flera år innan myndigheterna i Finland har tillgång till kameror som kan urskilja individuella ansikten i folkmassor.

- Tidigast om tre år är myndigheternas kameror sådana att ansiktsigenkänning i folkmassor blir möjlig, säger polisinspektör Pekka Sallinen.

Övervakningssamhälle eller inte?

Liisa Mäkinen, forskardoktor vid Åbo universitet är bekymrad över den pågående utvecklingen. Mäkinen har i sin forskning riktat in sig på användningen av övervakningskameror.

- Det är en sak att övervaka ordningsstörningar med hjälp av kameror jämfört med att skapa ett system som kan identifiera vem som rör sig på en bildsekvens och koppla samman informationen med andra uppgifter om personen ifråga.

Polisinspektör Pekka Sallinen säger att han ofta får höra prat om en storebror som övervakar medborgarna alltid och överallt.

- Vi är i Finland fruktansvärt långt ifrån ett orwellskt samhälle där man övervakar människor med hjälp av kameror.

Forskardoktor Liisa Mäkinen anser för sin del att det är bra att medborgare förhåller sig kritiskt till hur uppgifter i övervakningskameror används.

- Forskningen i den här frågan ger motstridiga resultat. I vissa fall kan kameraövervakning vara nyttig, men inte i alla situationer.― Forskardoktor Liisa Mäkinen, Åbo universitet

- Det är viktigt att det ställs frågor om vem som har tillgång till uppgifterna och hur de här uppgifterna (från kamerorna) kopplas samman (med register), säger Mäkinen.

Liisa Mäkinen, som forskar i övervakningsfrågor, ställer sig frågande till att utredningen av brott skulle förbättras i takt med att kameraövervakningen ökar. Det finns inga entydiga bevis för det.

- Forskningen i den här frågan ger motstridiga resultat. I vissa fall kan kameraövervakning vara nyttig, men inte alltid.

Medborgarnas rättskydd förättras till och med när myndigheterna ännu bättre än förr riktar sina insatser på de rätta personerna― Sami Rakshit, Tullens övervakningsavdelning

Sami Rakshit på Tullen säger att uppgifterna bara finns i myndigheternas databaser.

- Vi har helt och hållet kontroll över allt material. De företag som levererar kameror eller datasystem har inte tillgång till bilderna.

Enligt Sami Rakshit används automatiserad ansiktsigenkänning endast för brottsbekämpning och brottsutredning.

- För vanligt folk medför lagförändringen inga stora förändringar eftersom vi inte lagrar vanliga passagerares bilder någonstans. Medborgarnas rättskydd förättras till och med när myndigheterna ännu bättre än förr riktar sina insatser på de rätta personerna.

Inrikesministeriet uppger att de digitala passbilder och bilder i identiteskort som finns i polisens databaser inte får användas i de automatiserade ansiktsigenkänningssystemen.

Oro för medborgerliga rättigheter

Leena Romppainen som är ordförande för Electronic Frontier Finland (Effi), en organisation som värnar om digitala rättigheter.

Hon anser att det är motiverat att ställa frågan om vi är på väg mot ett övervakningssamhälle.

Det talas ofta om sömngångarens vandring in i övervakningssamhället.― Leena Romppainen, ordförande Effi rf

- Börjar det med att vi först tar några steg och sedan större kliv mot ett orwellskt samhälle?

- Det talas ofta om sömngångarens vandring in i övervakningssamhället. Att ansiktsigenkänning tas i bruk på allt fler ställen blir enkelt en del av detta. Blir det ens möjligt att lämna sig utanför övervakningen om den sprider ut sig i det offentliga rummet?, säger Leena Romppainen.

Romppainen lyfter fram att befolkningen historiskt sett haft stor tillit till myndigheterna i Finland, men påminner om att myndigheterna bara är människor.

-Ska vi lita blint på myndigheterna? Hur länge sparas de uppgifter som lagra? Utbildas myndigheterna i de etiska aspekterna med att övervaka befolkningen?

Romppainen påminner om att poliser och tjänstemän misstänkts och dömts för att utan tillstånd ha snokat i personuppgifter.

Apropå den nya personuppgiftslagens möjligheter att använda ansiktsigenkänning frågar sig Romppainen hur begreppet brottsbekämpning definieras.

- När inleds bekämpandet av brott? I samband med brottsutredningar samlas det också in uppgifter om andra än de misstänkta; brottsoffer och förbipasserande. Förstörs sådana uppgifter som insamlats och lagrats i onödan?, frågar Leena Romppainen, ordförande för Electronic Frontier Finland.

Artikeln baserar sig delvis på Yle Uutisets artikel: Poliisi ja Tulli saivat oikeuden automaattiseen kasvojen tunnistamiseen ihmisvirrasta – lupa on, mutta laitteet puuttuvat skriven av Yrjö Hjelt.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes