Hoppa till huvudinnehåll

Vindkraftsprojekten har vind i seglen igen - Kalax vindkraftpark ska stå klar nästa år

En man med vit hjälm på huvudet ser på när en grävmaskin utgör markarbeten.
Hans Vadbäck vid Kalax vindkraftspark. En man med vit hjälm på huvudet ser på när en grävmaskin utgör markarbeten. Bild: Yle/Juho Teir vindkraft,Närpes,Kalax (Närpes),avverkningar,Markarbete,hans vadbäck

I våras blev det klart att vindkraftparken i Kalax är ett av sju projekt i Finland som togs med i det nya stödprogrammet för förnybar energi. Nu är markarbetena redan i full gång i området där 21 vindkraftverk kommer att resas nästa år.

Många vindkraftprojekt har stått stilla i väntan på det nya nationella premiesystemet gällande förnybar energi. Så även Fortums projekt i Kalax, där de första jordlegoavtalen skrevs under redan för sju år sedan.

Men efter att man godkändes till stödprogrammet, har man nu kunnat inleda det förberedande arbetet på området för vindkraftparken.

- Detta år koncentrerar vi oss på att få alla vägar och fundament byggda. Det kommer att pågå arbeten aktivt ända till slutet av året, säger Hans Vadbäck, projektutvecklingschef på Fortum.

En man med glasögon och vit hjälm på huvudet står vid ett markarbete. I bakgrunden skymtar en grävmaskin.
Hans Vadbäck. En man med glasögon och vit hjälm på huvudet står vid ett markarbete. I bakgrunden skymtar en grävmaskin. Bild: Yle/Juho Teir vindkraft,Fortum,Närpes,Kalax (Närpes),hans vadbäck

- Totalt kommer elva kilometer skogsbilväg att förbättras. Vi ska bredda och förstärka vägar och anlägga det interna mellanspänningsnätet som kopplar ihop kraftverken med elstationen.

Själva kraftverken kommer att installeras under våren och sommaren 2020. Totalt innefattar projektet 21 vindkraftverk med en enhetseffekt på 4,3 mW per kraftverk, vilket betyder 90,3 mW i totaleffekt.

En grävmaskin gör markarbeten vid ett skogsområde i Närpes.
Här ska förbindelsevägen gå. En grävmaskin gör markarbeten vid ett skogsområde i Närpes. Bild: Yle/Juho Teir vindkraft,Markarbete,Avverkning,Närpes,Kalax (Närpes),grävmaskiner

Enligt Mikko Iso-Tryykäri, utvecklingschef för vindkraften på Fortum, var ändå inte projektets framtid bunden till stödprogrammet.

- Vi är glada att vi kom med i stödprogrammet. Men med tanke på projektets lönsamhet så hade det inte så stor inverkan, säger Iso-Tryykäri.

Vindkraft allt mer kostnadseffektivt

Trots att många vindkraftprojekt fortfarande är i behov av stöd för att kunna realiseras har produktionskostnaderna utvecklats positivt under de senaste åren.

Det märks också i de anbud som kom in för det nya premiesystemet som finska staten tagit i bruk. Stöden som betalas ut är mycket lägre än tidigare.

Iso-Tryykäri anser att det är dags att slopa stödprogrammen.

- Enligt oss behövs det inga stödprogram för vindkraften i Finland. Vindkraften börjar vara den mest konkurrenskraftiga nya formen av energiproduktion som finns på marknaden och då är stödprogram onödiga.

Roland Magnusson, konkurrenssakkunnig vid Energimyndigheten, håller inte med.

- Det är viktigt att komma ihåg att de här anbuden ingalunda representerar hela vindkraftbranschen. Det betyder inte att man med den här stödnivån skulle kunna realisera alla vindkraftparker som har bygglov, säger Magnusson.

- Det betyder inte heller att alla vindkraftprojekt skulle vara ekonomiskt lönsamma i dagsläget. Det som vi observerade i den här auktionen är att det här är spetsen av pilen, de allra mest konkurrenskraftiga projekten och de som har lägsta produktionskostnaderna.

Nya systemet betydligt billigare

Den statliga inmatningstariffen ger ett garantipris för nyetablerad vindenergi i tolv års tid. Det nya stödprogrammet bygger i sin tur på en auktion där alla förnybara teknologier fick delta.

Auktionen ordnades i slutet av förra året och de producenter som behövde minst stöd för att sammanlagt producera 1,4 terawattimmar el per år, kom med i stödprogrammet.

- Till skillnad från tidigare stöd så är det här ett så kallat "pay-as-bid" stödsystem. Alla godkända elproducenter får sitt eget stöd och har sin egen stödnivå. Så det varierar från dryg en euro till knappa fyra euro per megawattimme, konstaterar Magnusson.

Några vindkraftsmöllor i rader vid tunnelbygget under Fehmarns belt
Vindkraftverk. Några vindkraftsmöllor i rader vid tunnelbygget under Fehmarns belt Bild: Bengt Östling/YLE danmark

I bästa fall behöver staten inte överhuvudtaget betala ut något stöd åt de producenter som är med i det nya systemet. Stödet som betalas ut beror på elpriset.

- För varje euro som elpriset överstiger 30 euro/mWh så minskar stödet med en euro. Så om elpriset stiger över en viss nivå så betalas inget stöd ut, säger Magnusson.

I värsta fall tvingas staten betala ut 3,5 miljoner euro stöd per år åt producenterna som är med i det nya premiesystemet. Det vill säga ungefär 41 miljoner euro under den tolv års period som premiesystemet är i bruk.

I jämförelse med det gamla systemet är det dock fickpengar. Det gamla systemet förväntas kosta staten två till tre miljarder euro fram till år 2030.

- Det är helt klart ett mycket mer ekonomiskt sätt att stöda än det tidigare systemet. Men man måste komma ihåg att situationen var annorlunda då när det tidigare systemet togs i bruk, säger Magnusson.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten