Hoppa till huvudinnehåll

Yle svarar: Public service är en samhällsbärande kraft

Insändare
Insändare Bild: Yle Yle,insändare,yle svarar

Vi publicerar skriverier, svar och rättelser som Yle skickat till tidningar. Den här insändaren skickades till Hufvudstadsbladet 7.6.2019.

Susanna Landor ställer i sin analys i HBL 5.6. en rafflande fråga: “HBL kan ta över Yle Vega - hur låter det då?”. Tankeleken kan naturligtvis göras, men det oroväckande med Landors argumentation är den fälla hon går i. Genom att ta utvecklingen i Danmark som exempel använder hon samma populistiska argument som ledde till en kraftig nedskärning av Danmarks Radio och dess budget. Orsaken till sparpaketet var inte att DR misslyckats i sitt uppdrag eller i sin relation till publiken, utan det motsatta.

Den mest högljudda kritiken mot public service kommer i dag från högerpopulistiskt håll - ofta på grund av en motvilja mot institutioner. Det finns också en uppfattning om att public service bedriver en politisk agenda, något det inte finns belägg för i de nordiska länderna. I DR:s fall var nedskärningen dikterad av Danske folkeparti, som nu förlorade stort i det danska parlamentsvalet.

Däremot är det helt riktigt att rundradioverksamheten utsätts för ett hårt tryck i många europeiska länder. Angreppen är av två slag: politiska och kommersiella. Under många år har de kommersiella medierna, även i Finland, hävdat att public service utgör ett hot genom att agera på samma spelplan. Utredningar om det här sambandet visar tvärtom att starka public servicebolag också främjar de kommersiella mediernas livskraft.

Både hos oss och i andra nordiska länder finns en allt starkare insikt om att det faktiska hotet mot våra medier inte är public service, utan helt nya aktörer, vanor och globala teknologiföretag. Till exempel Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski försvarar i en färsk analys de svenska public servicebolagen när han skriver: “Sanningen är ju att Sveriges Television och Sveriges Radio är två av landets viktigaste samhällsinstitutioner.” Wolodarski anser att angreppen mot public servicebolagen är oroande eftersom de kan urgröpa det breda parlamentariska stödet för samhällets institutioner.

Det färska finländska regeringsprogrammet ger inte heller stöd för Susanna Landors tanke. Programmet slår fast att demokratin, delaktigheten och förtroendet för samhällsinstitutionerna ska stärkas. “Rundradions oberoende tryggas och dess betydande roll som ett offentligt medium som betjänar alla finländare stärks” står det i regeringsprogrammet.

Public service och tidningar har många saker gemensamt, och båda behövs i den allt tuffare kampen mot alternativa sanningar och fabricerade nyheter. Men utöver uppdraget att stärka demokratin har Yle också som uppgift att skapa gemensamma arenor för alla finländare, stärka kulturen och själv fungera som en kulturinstitution i samarbete med kulturfältet. Det här innefattar också uppdraget att fungera som samhällets kollektiva minne, att producera innehåll också för små grupper med särskilda behov och att vara en motor i den teknologiska medieutvecklingen. De här uppdragen kräver både långsiktighet och investeringar, som mindre aktörer har svårt att klara av.

Det att Svenska Yle lyckas vara en plattform för hela det svenska Finland och ett stort fönster till det svenska för den finskspråkiga publiken hänger i högsta grad ihop med att Svenska Yle är en del av Yle. På det sättet kan vi dela kostnaderna för den allt dyrare teknologiska utvecklingen och infrastrukturen, och försäkra oss om att vi finns på de relevanta plattformarna med angeläget innehåll.

De globala bolag som i dag producerar och levererar innehåll också till finländarna har resurser som mångfalt överstiger hela den europeiska mediesektorns sammanslagna inkomster. I det perspektivet är den svenska mediesektorn i Finland försvinnande liten. Att smula sönder den ytterligare i mindre delar gagnar knappast publiken, än mindre svenskan i Finland.

Gunilla Ohls, direktör, HR, kommunikation och strategi, Yle
Marit af Björkesten, direktör, Svenska Yle

Läs också

Bolaget