Hoppa till huvudinnehåll

Ihärdig aktivism resulterade i renare vatten - nu firar Krogars vattenskyddsförening 50 år

Ralf Pauli hör till aktivisterna inom 50-års firande Krogars Vattenskyddsförening.
Ralf Pauli är en av aktivisterna i Krogars vattenskyddförening. Föreningen har i år 50 års jubileum. Ralf Pauli hör till aktivisterna inom 50-års firande Krogars Vattenskyddsförening. Bild: Yle/ Gunilla Ginström miljöaktivister,visko

Att engagera sig för övergödning av vattendrag och miljöproblem är ingen nyhet på Hangö udd. I Krogars, norr om Hangö udd, har man aktiverat sig för miljön redan i 50 års tid i form av Krogars vattenskyddsförening.

I år är det 50-årsjubileum för Krogars vattenskyddsförening. Föreningen firar den 15 juni med en fest i Hangö stadshus foajé klockan 13-15. Festen är öppen för allmänheten.

Föreningen har också bidragit till den pågående utställningen Hangös förunderliga natur i Hangö museum.

Föreningens mål är att skydda vattnen vid norra sidan om Hangö udd och speciellt de slutna vattenområden vid Bentsår.

- I dag är vattnen i mycket bättre skick än för bara några år sedan, säger Ralf Pauli, aktivist inom Krogars vattenskyddsförening.

Föreningens insats har alltså haft goda resultat.

Kväveutsläpp från industri blev föreningens start

Föreningen grundades år 1969 då lokala och sommargäster insåg att något var på tok med vattnen.

- På 60-talet märkte man tydligt att växtligheten och algerna ökade i vattnet här. Diplomingenjör Olof Karsten, som hade sommarstuga i Krogars, förstod vad som höll på att ske och grundade föreningen, berättar Pauli.

Vid decennieskiftet 1970 och 1980 blev miljötänket en realitet― Ralf Pauli

Det som hände var nämligen att fabrikerna vid Hangö udd, och speciellt korvskinnsfabriken Visko teepak, förde sitt avlopp rakt ut i vattnet via rör. Utsläppen innehöll ammoniumsulfat, alltså kväve.

- Det är samma ämne som används som gödslingsmedel på åkrar. Enligt de första mätningarna 1973 släpptes 350 kilogram kväve ut i vattnen per dygn via avloppsrören från korvskinnsfabriken, säger Ralf Pauli.

Långvarig kamp mot miljöbovarna är nu slut

Fabriken hade tillstånd att leda ut sitt avlopp i vattnet bara för 1968-1972 år men fortsatte med det. Därmed inledde Krogars vattenförening en lång men framgångsrik kamp för att skydda vattnen.

- Vid decennieskiftet 1970 och 1980 blev miljötänket en realitet som även fabrikerna måste börja beakta för att få sina varor sålda. På tio år minskade utsläppen med sjundedel, berättar Ralf Pauli.

Visko i Hangö
Korvskinnsfabriken Visko teepak var en av fabrikerna vars utsläpp eutrofierade Krogars vatten. I dag släpps inget avlopp från fabriken mer ut i havet. Visko i Hangö Bild: YLE/Malin Lindholm korvskinnstillverkning

Men kampen fortsatte. Det var först år 2014 som Visko teepaks avlopp slutade föras ut i vattnen. I dag följer fabrikerna vid Hangö udd stränga miljökrav och avloppet förs rakt till reningsverket i Hangö.

Miljöaktivism ingen självklarhet då Krogars vattenskyddsförening grundades

Att aktivera sig för klimatet och miljön är aktuellare än någonsin. Krogars vattenskyddsförening var bland de första som på privat initiativ organiserade sig för att skydda miljön.

- Det är svårt att som enskild person eller familj få igenom sina krav och därför är det viktigt att organisera sig, säger Ralf Pauli.

Ett konkret sätt att se om ett vattenområde är eutrofierat eller i dåligt skick är att titta på siktdjupet― Ralf Pauli

Han är nöjd med föreningens arbete och tycker det är fint att se de konkreta resultaten arbetet lett till.

- Föreningen består mest av amatörer men vi har turen att få experthjälp från bland annat Tvärminne zoologiska station, Västra nylands vatten och miljö och professorer från Helsingfors Universitet, säger Pauli.

Gamla sediment fortfarande ett hot för vattnet

I dag handlar föreningens verksamhet inte längre om att motverka punktbelastning från fabrikerna i området. I stället är det den så kallade diffusa belastningen som är boven.

- Alla som bor vid vattnet och all aktivitet längs stränderna samt det kväve som kommer in från det mer kvävehaltiga öppna havet belastar de slutna vattenområdena här, säger Pauli.

En annan akut risk för vattnen är bottensedimenten som består av döda alger från tiden då vattnet punktbelastades.

En bild på en ö i skärgården. Det finns gott om träd på ön och den omgivs med havsvatten.
Sandöfjärden på norra sidan av Hangö udd. En bild på en ö i skärgården. Det finns gott om träd på ön och den omgivs med havsvatten. Bild: Anna Björkqvist / Yle Hangö,skarvar,öar,Skärgården (öar),skärgårdar,sandöfjärden

- I slutet av växtperioden, alltså i slutet av sommaren, minskar syrehalten nära botten och bottenfickor blir helt syrefria vilket leder till att näringsämnen lösgör sig från sedimenten och eutrofierar vattnet, säger Ralf Pauli.

- Ett konkret sätt att se om ett vattenområde är eutrofierat eller i dåligt skick är att titta på siktdjupet. Alltså att kolla hur långt man ser genom vattenytan, berättar Pauli.

Artikeln baserar sig på en intervju av Gunilla Ginström.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland