Hoppa till huvudinnehåll

Bibliotek låter bli att plasta in böcker för miljöns skull – men är det miljövänligare?

böcker
böcker böcker

Nästan alla bibliotek plastar in sina nya böcker, men inte i Kuopio. Biblioteket har ett experiment där man låter bli att plasta in böcker.

Fördelen är att det är miljövänligt att inte använda plast. Dessutom sparar man tid och pengar.

- Böckerna kommer snabbare ut till kunderna då de inte behöver plastas. Och då böckerna är så gamla att de avskrivs, så går det åt mindre arbete och energi då man inte behöver riva bort de inplastade pärmarna, säger kund- och samlingschef Minna Koistinen vid Kuopio stadsbibliotek.

Minna Koistinen, en dam med glasögon och svart läderjacka, håller i en hög med böcker i ett bibliotek.
Minna Koistinen. Minna Koistinen, en dam med glasögon och svart läderjacka, håller i en hög med böcker i ett bibliotek. Bild: Sakari Partanen/Yle Kuopio,bibliotek,Minna Koistinen

De första försöken med en mindre mängd böcker har varit positiva.

- Några mindre skador har böckerna fått, men inget allvarligare. Det här är en tydlig åtgärd för att visa att vi vill vara miljövänliga, säger Koistinen.

Vad är miljövänligt? Vad är miljövänligast?

Ett annat miljövänligt exempel är från Kronoby, där biblioteket har börjat plastbanta. Det innebär att man använder en mindre mängd plast, kanske bara på en del av pärmen.

Skip Instagram post

Men Pelloplasts försäljningsdirektör Erika Barsk ifrågasätter vad som är bäst för miljön. En stor del av biblioteksböckerna plastas med produkter som tillverkats av Pelloplast i Lappland.

- Det är miljövänligare att använda plast. En bok som är inplastad håller flera gånger längre än en som inte är inplastad. Man sparar både tid och pengar då böcker inte behöver repareras så ofta eller helt förnyas, anser Barsk.

Biblioteken har funderat mycket på plasten

Men det finns inga undersökningar om hur mycket längre en plastad bok håller, så därför följer man i Pargas, Åbo och S:t Karins nu ivrigt med hur det går med försöken i Kuopio och Kronoby.

- Vi har tänkt mycket på det. Man kunde testa och låta bli att plasta sådana böcker som inte har så stor cirkulation, till exempel facklitteratur och hembygdsarkivet, säger Pargas stads bibliotekschef Karolina Zilliacus.

Visa Aalto lukee Myyrä-kirjaa Kauklahden kirjastossa.
Visa Aalto lukee Myyrä-kirjaa Kauklahden kirjastossa. Bild: Mårten Lampén / Yle allmänna bibliotek,böcker,läsning

- I Åbo slutade vi delvis att plasta in böcker på 1990-talet, då det var lågkonjunktur. Visst sparade vi pengar, men böckerna nöttes fortare ut, så nu har vi hål i våra samlingar av litteratur från 90-talet, berättar servicechef Kaisa Hypén på Åbo stadsbibliotek.

- Vi plastar inte in lika mycket som tidigare. Alla tidskrifter, förutom handarbetstidningar, är numera oplastade. Men i övrigt är det en svår fråga, säger bibliotekschef Ritva Nurminoro i S:t Karins.

I ett bibliotek håller en hand i boken "Vesta-Linnéa i månskenet".
Barnböcker måste plastas. Eller måste de? I ett bibliotek håller en hand i boken "Vesta-Linnéa i månskenet". Bild: Linus Hoffman/Yle bibliotek,böcker,Tove Appelgren,Pargas,biblioteksböcker

"Barn läser böcker med kroppen"

Andra böcker, som deckare, skönlitteratur och särskilt barnböcker, har däremot en stor cirkulation. Om de böckerna var oplastade skulle man vara tvungen att reparera eller kassera dem tidigare.

- Det är klart att man får räkna med ett visst svinn för barnböcker. Barnen ska ju kunna läsa och hantera böcker på ett annat sätt, nog förstås så att de inte hanteras illa. Men barn läser mera med kroppen, säger Zilliacus.

Av de populäraste barn- och ungdomsböckerna har biblioteken köpt in nya exemplar, för de slits snabbt ut. Det gäller till exempel böcker med Harry Potter och Vesta-Linnéa.

Andra böcker, som är speciella för Pargas och som man inte får tag på längre kan också bindas in på nytt, men vanligtvis repareras böckerna.

- Vi reparerar redan nu våra böcker med plast och tejp, medan större skador kan repareras på biblioteket i Åbo. Men vi har inte räknat ut vad det skulle kosta att inte alls plasta jämfört med att ha plastade böcker, säger Zilliacus.

Jolanda Raitio och Karolina Zilliacus står mellan böcker i ett bibliotek.
Jolanda Raitio och Karolina Zilliacus. Jolanda Raitio och Karolina Zilliacus står mellan böcker i ett bibliotek. Bild: Linus Hoffman/Yle bibliotek,Jolanda Raitio

Böcker repareras, men hur mycket kan en pärm repareras?

Bibliotekarie Jolanda Raitio visar en bok som har reparerats några gånger redan, men som nu slutligen har avskrivits.

Den har kanske tidigare varit mycket populär, så den har sparats fastän den inte ser helt fräsch ut.

- Den är så smutsig av kaffe- och fettfläckar på sidorna att man funderar på om man borde tvätta händerna efteråt, och så ska det ju inte vara, säger Raitio.

Om boken hade varit utan plast skulle alla kaffe- och fettfläckar dessutom ha funnits på pärmen, och den skulle ha avskrivits för länge sedan.

En bok som är uppslagen har många gulbruna fläckar, så den är avskriven
Kalle Päätalo har varit med om mycket. En bok som är uppslagen har många gulbruna fläckar, så den är avskriven Bild: Linus Hoffman/Yle bibliotek,Kalle Päätalo,böcker,fläckar

För det är främst pärmarna som tar skada.

Biblioteksböcker lånas 50-100 gånger, de skaver mot varandra då de bärs hem och de är med om ovarsam behandling på olika ställen.

Stor cirkulation ökar slitaget

I Åbotrakten finns det gemensamma Vaski-bibliotekssamarbetet som ger dig möjlighet att med ett och samma bibliotekskort låna böcker i 18 kommuner, och i Åboland finns bibliotekssamarbetet Blanka som ger dig möjlighet att låna böcker i alla bibliotek och båtbibliotek i Åboland.

- Det innebär också att böckerna cirkulerar och slits mer än tidigare. Vi kanske sparar pengar på att inte plasta böcker, men det kan hända att det går åt ännu mer pengar på att skaffa nya ersättande böcker, säger Hypén.

Texten Bibliotek Kirjasto på en glasdörr med många hyllor med böcker i bakgrunden.
Texten Bibliotek Kirjasto på en glasdörr med många hyllor med böcker i bakgrunden. Bild: Linus Hoffman/Yle bibliotek,Pargas,böcker,pargas bibliotek

- Böckerna och pärmarna skulle nog få mer rispor och hundöron, till och med så mycket att böckerna kunde fastna i vår retur- och låneautomat, funderar Nurminoro.

Det finns miljövänligare plastalternativ

I Kuopio är det just det man nu experimenterar med nu.

Bland annat låter man bli att plasta in Kalle Päätalo-böcker, trots att de är populära och lånas mycket.

Så det ska bli intressant att se vilka erfarenheter man i Kuopio får av att inte plasta biblioteksböcker. Ritva Nurminoro efterlyser plast som skulle vara miljövänligare - och det finns.

bokhylla med typografihandbok på lovisa bibliotek
bokhylla med typografihandbok på lovisa bibliotek Bild: Yle/Helena von Alfthan allmänna bibliotek,Bibliotek,Lovisa,bokhyllor,böcker,lovisa bibliotek

Pelloplast har nämligen utvecklat en biobaserad plast och man testar redan nästa steg.

- I fjol lanserade vi en biobaserad bokplast för biblioteksböcker som är gjord av biologiskt nedbrytbara resurser, av sockerrörsetanol. Vi har också en helt bionedbrytbar produkt som vi testar med våra kunder, berättar Pelloplasts vd Tero Lassila.

Barnböcker plastas för att vara hygieniska

Särskilt barnböcker måste vara plastade anser plastföretaget.

- Det är viktigt att böckerna är hygieniska. Barn stoppar lätt ett hörn av boken i munnen, så böckerna ska vara lätta att hålla rena, säger Barsk.

Och hon får medhåll från Pargas bibliotek, där Raitio visar hur böckerna kan se ut då de återlämnats och därför måste de putsas av.

- Om böckerna inte är plastade så är det mest pärmen på barnböcker som skadas, för den är ganska mjuk. Dessutom är pärmarna skörare, då de ofta har ett större format, säger Zilliacus.

Pargas bibliotek återvinner böcker, men plastade pärmar är ett problem

Biblioteken kan alltså använda en miljövänligare bokplast. De måste bara fråga efter det, och de måste vara beredda på att betala lite mera för plasten.

Men är biblioteken och kommunerna beredda på det? Är vi kunder villiga att betala mer kommunalskatt för att biblioteksböckerna blir miljövänligare?

För plasten är ändå ett problem för biblioteken då böckerna så småningom ska avskrivas.

En Kalle Päätalo-bok är uppslagen på sista sidan. Den är stämplad Avskriven Poistettu.
Vad ska man göra med plasten på avskrivna böcker? En Kalle Päätalo-bok är uppslagen på sista sidan. Den är stämplad Avskriven Poistettu. Bild: Linus Hoffman/Yle böcker,bibliotek,avskrivning,biblioteksböcker

I Kuopio stadsbibliotek kasseras cirka 70 000 böcker varje år, och i hela Finland cirka 2,5 miljoner böcker. Från varje bok ska pärmen skäras bort, och den kan inte återvinnas.

I Åboland återvinns boksidorna nästan till 100 procent, eftersom Kårkulla samkommun tar hand om de avskrivna böckerna och använder dem som pyssel.

Och de plastade pärmarna blir energiavfall.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland