Hoppa till huvudinnehåll

Demonstrationer är ryssarnas enda sätt att kommunicera med makthavarna och misstron i samhället förgiftar samhället

Hälsningar från korren
Kerstin Kronvall, Svenska Yles medarbetare i Ryssland. Hälsningar från korren Bild: Henrik Leppälä hälsningar från korren

Fallet med den oväntat gripne och sedan lika oväntat befriade journalisten Ivan Golunov visar på många brister i det ryska samhället. Ett samhälle som är långt ifrån rättvist.

I några dagar stod människor i centrum av Moskva i kö för att genomföra enskilda demonstrationer till stöd för Golunov. Just det, de köade för att turvis stå en stund helt tysta och hålla upp ett plakat med en stödtext.

Svårt att få demonstrationstillstånd

Enskilda demonstrationer kan man nämligen genomföra utan lov av myndigheterna, medan demonstrationer med flera deltagare kräver tillstånd. Sådana är svåra att få.

Absurt blir det då tiotals, tidvis hundratals, människor köar för att få demonstrera och polisen jobbar med att kolla att de som tyst håller upp plakat står med minst fem meters avstånd från varandra.

Fem meter är det avgörande – om demonstranterna står närmare varandra än så betraktas det som en folksamling.

Sedan bröt jublet ut.

Överraskande beslöt nämligen det ryska inrikesministeriet släppa Golunov och lägga ned alla anklagelser mot honom. Några av de poliser som hade skött gripandet fick dessutom sparken.

På det sättet fick myndigheterna fallet att framstå om ett enskilt felaktigt beslut av individer inom polisen.

Att finna och avskeda syndabockar passar bra då allt går fel och man vill rädda dem som i verkligheten står bakom ett beslut.

Inte ensam

Ivan Golunov är bara en i raden av journalister som har gripits på vad som ter sig som mycket lösa, eller obefintliga grunder. Golunov greps efter att åter en gång ha publicerat en artikel om korruption.

Han har gjort sig känd genom avslöjanden om oskick inom många branscher, bland annat bostadsförsäljning och skönhetssalonger. Den här gången handlade det om hur stadens myndigheter orättfärdigt berikar sig i Moskva.

Polisen som grep honom placerade av allt att döma ut narkotika i hans hem och då polisen "upptäckte" narkotikan anklagades han för knarkhandel. Golunov fängslades och försattes senare i husarrest.

Och släpptes alltså redan efter några dagar.

Golunovs fall har väckt osedvanligt stor uppmärksamhet i Ryssland. Den här veckan publicerade de tre viktigaste affärstidningarna en förstasida med texten Jag/Vi är Golunov.

Hans artiklar har publicerats på nytt och hans öde har diskuterats både i medierna och bland folk i gemen.

Förutom de enskilda demonstrationerna planerades också stora demonstrationer runt om i landet till stöd för Ivan Golunov.

Nu blev det alltså inte så, utan Golunov släpptes i motsats till många andra som sitter fängslade på oklara grunder eller som på lösa grunder har dömts till och avtjänat femton dagar i fängelse.

15 dagar är ett vanligt såkallat administrativt straff som snabbt döms ut till exempel då någon grips i samband med en demonstration.

Vissa såg Kremls handstil i Golunovs fall.

Var det så att Kreml lät sig påverkas av de massiva demonstrationerna och gav order om att frige Goluvnov, frågar sig en del.

Kreml svarar naturligtvis inte på det, och president Putins talesman Dmitrij Peskov sa bara kryptiskt att ett misstag kanske har skett.

Det är emellertid uppenbart att väldigt många ryssar har tröttnat på obegripliga gripanden och åtal för brott som misstänks vara rena fantasifoster.

Ivan Golunov är en i raden av bland andra journalister, människorättsförkämpar och miljöaktivister som har råkat illa ut. Det finns mängder av exempel och det konstiga är att vissa får resonans i samhället och andra inte överhuvudtaget diskuteras.

En sak är hur som helst helt klar, det ryska folket är allt mera benäget att demonstrera då de är missnöjda med något. Det har de landsomfattande demonstrationerna mot pensionsreformen och mot usel sophantering visat.

Också det oberoende opinionsmätningsinstitutet Levada centrets mätningar visar att folket under det senaste året har blivit allt mera villigt att delta i demonstrationer.

Fortfarande är det bara en liten del av befolkningen som demonstrerar, och väl så, annars skulle samhället stanna upp.

Misstro förgiftar atmosfären

Det finns en sak som jag finner störande i de allt mera vanliga demonstrationerna. Det är det faktum att demonstrationer för så många ryssar är den enda möjliga formen av kommunikation med myndigheter och beslutsfattare.

Dessutom är det helt enkelt oerhört att människor är så rättslösa att det är demonstrationer som avgör om någon blir dömd, oberoende av om personen i fråga är skyldig eller oskyldig.

Om det ryska samhället inte var så indelat i skilda nivåer med en osynlig, men mycket kompakt, barriär mellan flertalet utan makt och fåtalet med makt, skulle folket inte behöva demonstrera.

Demonstrationer som skingras av kravallpolis som griper demonstranter utan urskillning är ett symptom på den ryska sjukan som jag vill kalla misstro.

Misstro definierar förhållandet mellan medborgare, beslutsfattare och myndigheter och förgiftar atmosfären.

Medicinen vore bland annat större öppenhet, verklig diskussion med dem som berörs av olika beslut, värnande av yttrandefriheten och rättvisa domstolar.

Tyvärr är vägen dit fortfarande inte farbar.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes