Hoppa till huvudinnehåll

Drönare ska skydda ejdrar mot havsörnar

Ejderhona (åda) på en sten omgiven av vatten.
På Åland ska ådorna och deras ungar få drönarskydd. Ejderhona (åda) på en sten omgiven av vatten. Bild: ÅRTV/Felix Quarnström ejder,vattenfåglar

I den åländska skärgården har man i år börjat experimentera med drönare för att skydda ejdrar och ådor mot havsörnarna. Ännu är det oklart hur experimentet utfaller.

Robin Juslin, jaktförvaltare vid Ålands landskapsregering, fick idén när han letade efter ett alternativ till laser eller ljudsignaler för att skrämma örnarna. Bruket av laser kan ha oönskade följder.

- Det är inte säkert om den typ av laser som används kan ge fåglarna permanenta skador. Men dessutom måste man befinna sig i en tillräckligt stor flygfri zon. Jag tänkte testa vad som händer om man helt enkelt skickar upp en drönare och börjar följa efter örnar under en attack, säger Juslin.

Initiala resultat lovande

De första resultaten verkar lovande, enligt Robin Juslin. Ofta samarbetar flera örnar för att vänta ut ådungar som dykt för att ta skydd. Genom att flyga in en drönare och distrahera en eller två av rovfåglarna kan man få hela flocken att komma av sig. Attacken avbryts och örnarna drar sig tillbaka.

En enda drönare kan skötas av en pilot. Den räcker för att avpatrullera ett stort område, och den kan flyga ungefär 2,5 kilometer ut över öppet hav utan problem.

En havsörn flyger med vingfarna utbredda.
Havsörnarna har ökat i antal de senaste åren. En havsörn flyger med vingfarna utbredda. Bild: Yle, Risto Salovaara havsörn,örnar

- Man behöver inte agera aggressivt mot örnarna. Det verkar räcka med att man kommer dit och jagar efter dem, säger Juslin.

- Drönare är någonting helt nytt: De ser inte ut och rör sig inte som något en havsörn sett förut. Med propellrarna gör den en del oväsen. Vi hade två olika drönarmodeller och provade den större först. Men den mindre fungerar lika bra, säger Juslin.

"Mer omfattande test nästa år"

Det är ännu inte säkert om effekten går att upprätthålla, eller om örnarna till slut vänjer sig vid drönarna.

- Vi planerar ett mer omfattande experiment till nästa år. I år började vi ganska sent i säsongen, säger Robin Juslin.

- Ju tidigare man börjar, desto större är chansen att några ejderungar hinner bli stora nog för att klara sig själva. Men det kan hända att örnarna efter ett tag slutar vara rädda för drönarna. Och då får vi väl fundera på att komplettera med någon sorts ljudsignaler eller alarm för att öka störningseffekten.

Juslin utesluter heller inte möjligheten att örnarna helt kan börja undvika områden som de förknippar med drönare.

Robin Juslin, jaktförvaltare vid Ålands landskapsregering.
Robin Juslin, jaktförvaltare vid Ålands landskapsregering. Robin Juslin, jaktförvaltare vid Ålands landskapsregering. Bild: ÅRTV/Felix Quarnström Åland,viltvård,viltvårdare

Idealiskt kontrollområde

Lågskär är ett idealiskt kontrollområde för experimentet.

- Det finns en fågelskådningsstation som är bemannad under häckningsperioden, och det ger ådorna ett visst skydd från rovfåglar. Där finns inte heller några markpredatorer.

- Vi har sett på ådorna på Lågskär att de är i tillräckligt bra kondition för att häcka. Om vi lyckas minimera örnattacker som en dödlighetsfaktor, så har vi de perfekta förhållandena för att testa ungproduktionen, säger Robin Juslin.

Ett enda tryggt häckningsområde för ådorna kunde ha stor betydelse för ejderstammen i Östersjön.

- I slutänden behöver inte väldigt många ungar överleva för att stammen ska klara sig. Varje ejderindivid behöver i teorin bara få två överlevande avkommor under hela sitt liv för att stammen ska vara tryggad, säger Juslin.

Text: Felix Quarnström, Ålands Radio och Tv

Läs också

Natur

Vi drar till skogs registrerade 775 996 skogsbesök under två veckor!

Här har flest skogsbesök gjorts

  • Harsyran är vintergrön

    De syrliga bladen kan ätas året runt.

    Många har smakat på harsyrans syrliga blad. De innehåller oxalsyra som också finns i rabarber. Bladen är klöverlika, trebladiga och man kan äta dem året runt, för de är vintergröna. Bladen är omvänt hjärtlika bladen viker ihop sig när det blir kväll, men också när det regnar. Därför har man kallat harsyran för skogarnas barometer. Den fina, lilla blomman uppenbarar sig i april-juni.

  • Häggen är släkt med rosen

    Väldoftande blommor men stinkande bark.

    Häggen blommar i maj-juni. Blomdoften är förtrollande och man kan känna igen den på långt håll. Häggens bark, trä och blad luktar däremot illa, vilken man märker om man plockar en häggbukett - händerna får en kännspak odör. Lukten påminner lite om bittermandel. Också djuren lägger märke till lukten.

  • Bofinken, en energisk sångare

    Bofinken sjunger en fallande drill med sluttrudelutt.

    Bofinkens ljudliga sång hörs nästan över allt om våren. De första bofinkarna anländer i mars. Sången börjar man oftast höra i april. Ibland övervintrar bofinken i Finland. Bofinken, Fringilla coelebs, och lövsångaren, Phylloscopus trochilus, är de två vanligaste fågelarterna i Finland. Kännetecken: Bofinken är lätt att känna igen på sina dubbla vita vingband.

  • Vildsvinen blir vanligare i Västnyland

    Ändå så gott som omöjligt att säga hur många de är.

    Vildsvinsobservationerna har blivit vanligare på sistone, men det är så gott som omöjligt att säga hur många individer vi har i Västnyland. Det menar Mikael Wikström, som är specialplanerare vid Finlands viltcentral.

  • Allemansrätten - våra rättigheter och skyldigheter i naturen

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt.

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt. Den tillåter oss att röra oss fritt i naturen, plocka svamp och bär, tälta och meta. Allemansrätten berör i princip alla människor som bor eller vistas här. Vet du vilka dina rättigheter och skyldigheter är?

  • Lokalt live: Hagabäckens rör rasar in och signalkräftan invaderar bäckens nedre lopp

    Vi sänder live kl. 15.15 och 16.00 på måndagen.

    Hagabäcken är en öringbäck mitt i centrala Helsingfors - men fiskarna hotas av giftiga utsläpp, invasiva arter och av att rören som bäcken leds genom håller på att falla sönder. Klockan 15.15 tar vi en titt på röret vid Krämertsskogsvägen och en spricka i den - 16.00 jagar vi signalkräftor i Köpingsparken.

  • Så här odlar du svamp hemma

    Den gråa ostronskivlingen är en bra nybörjarsvamp.

    Vad smakar ostronskivlingen? Hur mycket ljus behöver svampen? Och hur ofta kan jag skörda? Robin Libäck, självlärd expert inom mykologi, hjälper dig att komma igång med svampodlingen där hemma.

Nyligen publicerat - Natur