Hoppa till huvudinnehåll

"Mera jävlar anamma i skärgården" - fler måste våga satsa anser Jan Sundberg

Två personer står under ett segelbåtsskrov och målar den svart.
Båtvarvsindustrin bär på stor potential i skärgården anser Sundberg, här målas ett båtskrov vid DB-marin i Dalsbruk. Två personer står under ett segelbåtsskrov och målar den svart. Bild: Amanda Vikman/Yle segelbåt,fixa båten

Klockan är strax över åtta på morgonen. Ivern lyser i Jan Sundbergs ögon medan vi samtalar över en kopp kaffe vid torget i Dalsbruk. Det är förmodligen inte dagens första kopp eftersom han åkt över med morgonfärjan från Rosala.

- Det känns alltid roligt när det är klappat och klart. Först åker jag till Ekenäs för att hämta årets upplaga av RoHit. En del ska köras till Hangö, sen ska jag dela ut den till olika platser på Kimitoön och åka tillbaka med treans färja, säger han.

Jan Sundberg är kanske mest känd som professor emeritus i statsvetenskap vid Helsingfors universitet. Han anlitas ofta som politisk kommentator, till exempel under Yles bevakning av riksdagsvalet.

Jan Sundberg.
Jan Sundberg tror på skärgårdens framtid. Jan Sundberg. Bild: Amanda Vikman/Yle Jan Sundberg

Men han är också chefredaktör och grundare av skärgårdstidningen RoHit. Han har mycket nytta av yrkeskarriären som professor när han jobbar med tidningen som utkommer en gång om året.

- Som professor skriver man mycket, men i journalistiska texter jobbar man ganska annorlunda. Genom att skriva hela tiden och fråga mig fram har jag blivit bättre, säger Sundberg som reflekterar lite över de 17 åren som tidningens chefredaktör.

Flockbeteende stoppade avfolkningen

Årets upplaga fokuserar bland annat på den nedläggningshotade skolan i Rosala-Hitis. Roten till problemet är föga överraskande befolkningsminskningen och sysselsättningen.

- Jag gick igenom de statliga utredningarna om skärgården. Där lyfter man fram vikten av sådant som bostäder och service, men det var ganska grova slutsatser. Jag ville med egna öron höra ortsbornas syn på saken, säger han och fortsätter.

- De som bor där ute anser visserligen att det kan vara ganska tungt att försörja sig i skärgården. Men trots att det innebär hårt arbete, tycker de som lyckas att det är mödan värt.

En krok till en lyftkran hänger framför några segelbåtsmaster.
En krok till en lyftkran hänger framför några segelbåtsmaster. Bild: Amanda Vikman/Yle båtvarv,sjösättning

Nu är flera äldre personer på väg att pensionera sig på Hitis-Rosala, och i många fall saknas det en efterträdare.

Enligt Sundberg hade förra generationens hemvändande skärgårdsbor mycket driv i sig. Trots avfolkningen byggde unga personer nya hallar och arbetslokaler, och orterna utvecklades till en viss grad.

- Under efterkrigstiden pekade befolkningsprognoserna rakt neråt. Men man lyckades vända på kurvan under slutet av 1970- och 1980-talet. Det var lite ett flockbeteende där många återvände och byggde upp en verksamhet. Vissa fortsätter att utveckla, men jag hoppas på ett liknande flockbeteende igen.

Sundberg hoppas att turismföretagarna höjer blicken då de utvecklar sin verksamhet och jobba med att locka till sig kunder också från västra och södra Europa.

Några personer står på en klippa och ser över havet.
Ännu fler internationella turister skulle rymmas i skärgården. Några personer står på en klippa och ser över havet. Bild: Yle/Nora Engström Bengtskär,fyrar,Skärgårdshavet,skärgårdar,hav,sommar,Kimitoön,ejder,turism,turister,skärgård

"Jävlar anamma"

När Jan Sundberg jämförde hur skärgårdsbefolkningen utvecklades i Kimitoön respektive Ekenäs hittade han skillnader.

- I Ekenäs försvann så gott som alla skärgårdsbor under en tioårsperiod. När fiskeribranschen sedan fick sig ett lyft fanns det ingen kvar. Det var stämningen och inställningen där som fick de unga att flytta bort, säger Sundberg.

På många håll i skärgården plockas service bort bit för bit. Ute på Hitis-Rosala fanns tidigare bland annat bank, post och hälsocentral. Enligt Jan Sundberg behövs krafttag för att den trenden inte ska fortsätta.

- Jag skulle vilja se lite mer "jävlar anamma", man måste verkligen jobba för att den nedåtgående spiralen ska stanna och vända uppåt igen. Många har ändå lyckats med generationsskiften i skärgården och jag vill gärna lyfta upp dem, säger han och fortsätter.

- Bland annat familjen Wilson har en positiv inställning gentemot att bo och verka i skärgården, och de ha lyckats utveckla sin verksamhet. Inom båtbranschen skulle det ännu finnas enorm potential som ger arbetsplatser året runt. De stora entreprenörerna syns tyvärr inte i skärgården.

Två händer håller i en borrmaskin.
Två händer håller i en borrmaskin. Bild: Mostphotos \ khunaspix@yahoo.co.th Borr,borrmaskiner,Borrmaskin,verktyg,verktyg

Jan Sundberg är inte särskilt förtjust i att Kimitoöns kommun centraliserat nästan alla tjänster till Kimito centrum.

- Mycket kunde skötas här från de mindre orterna också. Det är ju skärgården man vill visa upp när man gör reklam för ön till exempel. Kombinationen fabrik och skärgård är unik och alldeles speciell, säger han.

- Jag minns då tullstationen i Korpo drogs in, samtidigt hade man talat om decentralisering redan under 1970-talet. Med internet och andra moderna kommunikationsmedel borde det gå att förverkliga bättre än någonsin tidigare. I stället har det gått tvärtom.

Enligt Sundberg sitter framtidsutvecklingen mellan öronen. Där rätt inställning finns, finns också möjligheterna.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland