Hoppa till huvudinnehåll

Analys: Är USA på krigsstigen? Hur påverkas ekonomin?

Släckningsoperation på tanker i Omanbukten.
Släckningsarbete vid en oljetanker som attackerats i Omanbukten Släckningsoperation på tanker i Omanbukten. tankfartyg

Igår på torsdagen attackerades två fraktfartyg i Omanbukten i Mellanöstern. USA har anklagat Iran som tillbakavisat anklagelserna.

Hur oroade ska vi vara över attackerna? Finns det en risk för ekonomisk turbulens, eller rentav krig?

Teivo Teivainen, professor i världspolitik vid Helsingfors Universitet, säger i till Svenska Yle att läget är allvarligt.

- Av de platser i världen där man kunde tänka sig en militär kris som skulle inbegripa stormakter och kärnvapenmakter är området vid Persiska viken och Omanbukten det farligaste, säger Teivainen.

Teivainen vill ändå påpeka att han anser det vara mer osannolikt än sannolikt att en konflikt blossar upp.

Det som kan tänkas öka riskerna för krig är att Donald Trumps administration från början haft en mer konfrontativ linje mot Iran än vad Obama-administrationen hade.

Hökar som John Bolton och Mike Pompeo har förespråkat en hård linje - och det är också här som orosmomenten ligger.

Om hökarna har övertaget i administrationen är det möjligt att olika incidenter används för att motivera en allt tuffare linje. Experter anser att det kan öka risken för en väpnad konflikt.

De evangeliskt kristna väljarna i USA antas också stöda en hård linje, vilket skulle ge ökade incitament för att driva konflikten mot någon form av väpnad konfrontation.

Hur påverkas världsekonomin av oljepriserna?

Eftersom Hormuzsundet är en viktig passage för exporten av olja till världsmarknaden, blir frågan hur mycket ökad osäkerhet - eller mer extremt, en krigssituation - skulle påverka världsekonomin.

Det är viktigt att minnas att det för tillfället finns ett flertal mörka moln vid den ekonomiska horisonten och det spända läget mellan USA och Iran är bara ett av dem.

Investerare är överlag oroade över svagare global efterfrågan och speciellt USA:s och Kinas spändare handelsrelationer bidrar till
osäkerheten.

Efter attackerna steg oljepriserna temporärt, men prisnivån har åter gått ner mot en normalare nivå idag.

Rent ekonomiskt ska man heller inte överdriva oljeprisernas betydelse.

Givetvis skulle ett bestående högre oljepris synas i konsumenternas plånböcker i och med att transportkostnaderna skulle öka, men världen är mer komplicerad och mångfacetterad idag än tidigare.

Tuuli Koivu, chefsekonom på Nordea, förklarar hur världen förändrats de senaste decennierna.

- Numera är vi mindre beroende av oljan i Mellanöstern. USA och Kanada producerar själva mer olja och överlag har oljans betydelse minskat, säger Koivu.

Det är inte heller entydigt om ökande oljepriser direkt påverkar euroområdets ekonomi på samma vis som tidigare.

- Högre oljepriser kan i själva verket öka köpkraften i oljeproducerande länder i Mellanöstern, som till exempel Saudiarabien. Det kan i sin tur leda till bättre exportförutsättnignar för euroområdet, säger hon.

Slutsats: En oroväckande situation

Det finns alltså två potentiella orosmoment - det geopolitiska och det ekonomiska.

Men det är snarare de politiska motiven bakom Trump-administrationens agerande som vi ska ge akt på.

Att konflikten skulle ha mindre ekonomisk betydelse än förut kan nämligen också ha effekten att USA nu har en orsak mindre att inte skygga för en väpnad konflikt.

Och det i sig är oroväckande.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes