Hoppa till huvudinnehåll

Oro för den nya lagen om funktionshindrade: “De kommer att delas upp i A- och B-lag”

Rullstolsburna vid vatten
Lagförslaget väcker oro bland funktionsnedsatta. Rullstolsburna vid vatten Bild: Mostphotos rullstolar,funktionsnedsatta

Många funktionshindrade är oroade över den kommande lagen om funktionshinderservice. Den skulle betyda att en del blir utan en möjlighet till ett vanligt liv - inga konsertbesök, inga träffar med vänner eller ens en kopp kaffe på en terrass. Under den förra regeringsperioden skrevs ett lagförslag som skulle ge personliga assistenter bara till en mindre grupp.

Det handlar om ett så kallat resurskrav för personlig assistans, som har skrivits in i lagförslaget. Det skulle innebära att endast de funktionshindrade som har så kallad normal intellektuell förmåga, skulle ha rätt till personlig assistans.

- Det är i mitt tycke otroligt orättvist och fruktansvärt. Det skulle leda till att en liten del får hela penningpotten och resten blir utan, säger Christina af Hällström.

Christina af Hällström
Christina af Hällström kämpar för de funktionsnedsatta Christina af Hällström Bild: Yle / Ann-Charlotte Åkerholm funktionsnedsatta

Hon är mamma till CP-funktionshindrade Kim Kuosma, 41, och vet hur det är att bli utan assistans. Familjen kämpade i åratal för att få ett människovärdigt liv för sonen, som på grund av en förlossningsskada varken kan gå, vända sig i sängen eller använda sina händer.

Han hamnade, enligt af Hällström i kläm på grund av den rådande, så kallade “independent living” -ideologin, där han förväntades fungera som en slags arbetsgivare för sin assistent och berätta vad han behöver för hjälp.

Nu, i det nya lagförslaget, vill man endast bevilja rätt till personlig assistans till de funktionshindrade, som klarar av det.

Resurskravet delar in i A och B?

Den nya riksdagen ska nu börja behandla det förslag till ny funktionshinderlag, som den förra riksdagen lämnade på bordet. Om det godkänns som sådant, innebär resurskravet att till exempel personer med autism eller Downs syndrom inte längre har rätt till en person som hjälper dem att gå till biblioteket, på utflykt eller konsert, till exempel.

De med intellektuella funktionsnedsättningar, som inte själva kan uttrycka vad de behöver för hjälp, skulle falla utanför rätten till personlig assistans.

- Det skulle innebära en indelning av funktionshindrade i A- och B-lag, anser af Hällström.

Af Hällström befarar att resurskravet skulle rubba den livskvalitet som man under åratal har byggt upp bland funktionsnedsatta.

- Det kan finnas små kommuner där man har gjort allt för att de funktionshindrade ska komma ut i livet bland andra - och där de nu blir undangömda igen, säger af Hällström.

FDUV: Slopa resurskravet

Bland intresseorganisationer har man väntat på den nya och moderniserade funktionshinderlagen i över tjugo år. Ett flertal hoppas ändå att riksdagen ser över resurskravet innan lagen klubbas igenom.

Finlandssvenska intresseorganisationen för personer med intellektuell funktionsnedsättning FDUV kräver i ett gemensamt utlåtande med finska systerorganisationer att resurskravet för personlig assistans slopas i den nya lagen.

- Varför har man i lagförslaget skurit ner lagstiftningen och lämnat de människor utanför som också har glädje av personlig assistans, frågar Lisbeth Hemgård, verksamhetsledare för FDUV.

Lisbeth Hemgård
Lisbeth Hemgård på FDUV hoppas att resurskravet slopas i den nya lagen Lisbeth Hemgård Bild: Charlotte Lindberg utvecklingsstörning (egenskap),fduv

Lisbeth Hemgård påminner om FN:s funktionshinderkonvention som Finland har ratificerat.

- Ifall Finland går in för resurskravet, så kommer det att leda till att personer med intellektuell funktionsnedsättning och personer med autism inte beviljas assistans. Det skulle strida mot andan i FN:s funktionshinderkonvention, säger Lisbeth Hemgård på FDUV.

Ministeriet: Tröskeln för att få personlig assistans ska inte höjas

Vid Social- och hälsovårdsministeriet anser man att man inom intresseorganisationerna har överreagerat på konsekvenserna av resurskravet. Jurist Kirsi-Maria Malmlund som förberett lagförslaget säger att lagreformen innebär att stödåtgärder riktas till alla personer med funktionsnedsättning enligt deras individuella behov.

- Personer med intellektuella funktionsnedsättningar utesluts inte från personlig assistans, utan man följer samma rättspraxis som man redan i dag har, säger Malmlund.

Tanken är att den som kan uttrycka hur den vill använda personlig assistans ska få göra det. Både i den nuvarande lagstiftningen och i regeringspropositionen står det att personlig assistans förutsätter att en person med funktionsnedsättning har resurser att definiera assistansens innehåll.

- Tröskeln för att få personlig assistans har varit väldigt låg och det är ju inte meningen att på något sätt ändra den tröskeln eller praxisen. Tvärtom har vi försökt formulera paragrafen i den nya regeringspropositionen så att det inte finns sådana tolkningsproblem som vi kanske har haft i dag.

Men kommer då fler eller färre att ha rätt till personlig assistans efter den här förändringen?

- När man förbereder en lag bedömer man alltid konsekvenser. I det här förslaget har man inte på något sätt bedömt att användningen av personlig assistans skulle minska.

Hemgård: Risken kvarstår

Lisbeth Hemgård på FDUV befarar att man på ministeriet inte förstår att lagen redan nu tolkas olika i olika kommuner.

- Våra jurister uppfattar lagförslaget som att man har skärpt det. Vi vill slopa resurskravet på grund av att man i kommunerna redan i den nuvarande lagstiftningen har tolkat det så att i vissa fall har intellektuellt funktionsnedsatta fått personlig assistens, men i många fall inte, säger Hemgård.

Tidtabellen gällande den nya lagen om funktionshinderservice är ännu öppen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes