Hoppa till huvudinnehåll

Tre av fem plastskräp framme i Riihimäki - så här gick det för våra sändare

En röd plastbehållare framför en karta över återvinningscentralen i Riihimäki
En röd plastbehållare framför en karta över återvinningscentralen i Riihimäki plast

I början av april monterade vi gps-sändare i plastskräp och slängde dem i plastsorteringar på fem orter i Finland. Vi ville se vilka rutter plasten vi sorterar för återvinning tar och om den verkligen kommer hela vägen fram till målet.

I början av juni hade tre av sändarna kommit hela vägen fram till Fortums återvinningsanläggning i Riihimäki. Det var sändarna från Helsingfors, Pojo och Åbo.

Väl framme var det hur som helst omöjligt att lokalisera skräpen eftersom plasten balas längs vägen och varje plastbal har ungefär 400 kg plast i sig. Yle huvudstadsregionen gjorde ett tappert försök!

En av sändarna, den från Vasa, slutade ge signal redan under sin andra dag på resan. I Vasatrakten har sorteringsivern varit stor under de senaste åren, och kommunikationschef Nina Lindman berättar att efterfrågan på sorteringskärl i centrum växer hela tiden. Den sista signalen från Vasas plastskräp kom ändå från avfallshanteringsbolaget Encores lagringsdepå några kilometer söder om Riihimäki, i Hyvinge.

Också Västnylands och Åbolands sändare har tagit en tur via den depån innan de åkt vidare till Riihimäki.

På väg utomlands?

Den femte sändaren, från Östnyland, slutade ge signal 26 april och befann sig då på vad som såg ut att vara en parkeringsplats för långtidsparkering precis invid Helsingfors-Vanda flygplats. Den var trots allt inte på väg på utlandsresa - också här har nämligen avfallshanteringsbolaget Encore en depå.

Enligt Encores webbsida tar man inte emot plast just i Vanda, men produktionschef Vesa Mörsky säger att sidan i så fall inte är uppdaterad.

- Vi får in tonvis med plast här som vi sedan krossar och balar innan det forslas vidare till Riihimäki. Sändaren har förmodligen förlorat signalen i balningsprocessen.

I mitten av bilden synns en fyrkantig svart dosa som det står önyland på. Dosan ligger inuti en grå plastburk med röd tejp på sidan. Till vänster om plastburken ligger ett grått lock och till höger en skumgummibit.
Östnylands sändare innan avfärd I mitten av bilden synns en fyrkantig svart dosa som det står önyland på. Dosan ligger inuti en grå plastburk med röd tejp på sidan. Till vänster om plastburken ligger ett grått lock och till höger en skumgummibit. Bild: Yle/Mira Bäck plast,satellitnavigering,Global Positioning System,plastprojektet

Plasterix Aboensis levde längst

Den sändare som klarat sig längst är sändaren från Åboland. Den trettonde juni stod sändarens batteri på 1 procent, då väntade den på att gå sitt öde till mötes i en av plastkrossarna i Riihimäki efter en lång och rätt så komplicerad rutt genom Åbo centrum med omnejd. Det är ändå uträknat att återvinningen lönar sig miljömässigt, trots utsläppen från bilen, berättar Cati Huhta från Sydvästra Finlands avfallsservice.

Tre fjärdedelar duger för återvinning

Nästan tre fjärdedelar av all plast som anländer till Riihimäki duger för återvinning. Resten bränns upp eller skickas vidare till andra länder.

Till exempel PET-plast utanför Palpas system återvinns inte, det betyder att plastförpackningar med den märkningen skeppas till till exempel Sverige för återvinning. PVC-plast som kommer till Riihimäki bränns upp.

Det är bara förpackningar som kan återvinnas i på Fortums återvinningscentral, plast från industrin (rörstumpar, leksaker, gamla tandborstar) återvinns inte. Enligt finländsk lag ska i nuläge 16 procent av alla förpackningar återvinnas, år 2020 ska andelen vara 22 procent.

Grävmaskin och plastavfall i Toppå i Åbo.
Någonstans här ligger Plasterix Aboensis, Åbolands plastskräp. Grävmaskin och plastavfall i Toppå i Åbo. Bild: Yle / Mattias Simonsen plastavfall,plaståtervinning,toppå

Det betyder att den totala andelen plast vi återvinner i Finland är rätt liten, vi sackar dessutom efter de övriga nordiska länderna.

Vårt experiment visar att de system som landet byggt upp för återvinning av plast ändå ger oss goda förutsättningar för att bli ännu bättre.

Vill du bli bättre på plastsortering, kolla in till exempel de här tipsen.

Läs också

Klimat