Hoppa till huvudinnehåll

Vem bär ansvaret om dina bankkoder försvinner och används för en annan persons snabblån?

En hand som håller på att ta en rosa spargris.
En hand som håller på att ta en rosa spargris. Bild: Mostphotos stöld,Sparbössa,Spargris,tjuvar

Bankkoder används i dag på många sätt och teknologin för att identifiera sig utvecklas hela tiden. Men det finns ändå alltid en risk för missbruk, och det kan i vissa fall stå dig dyrt, beroende på vilken lag som tillämpas.

I dag används bankkoder inte bara för internetbetalning utan också för att identifiera sig. Att fylla i en skattedeklaration kan för kunden se rätt likadant ut som att handla i en webbshop.

Men lagen ser inte på saken på samma sätt.

Betalar man skatt gäller lagen om betalningstjänster, men för bankkoder är det identifieringslagen som gäller.

Skillnaderna märks tydligast då bankkoderna hamnar i fel händer.

En ny risk är snabblånen.

Den som kommit över en annan persons nätbankskoder kan använda dem för identifiering och i offrets namn få snabblån och direkt flytta över penningsumman till sitt eget konto.

Ändå är den som blivit bestulen på nätbankskoderna ansvarig för snabblånen, som kan uppgå till flera tusen euro.

- Att ta snabblån med hjälp av bankkoder är ett relativt nytt fenomen, säger Pauli Ståhlberg, ordförande vid Konsumenttvistenämnden. Vi har diskuterat mycket om kunden har någon orsak till att förbereda sig för såna här skador då bankkoden försvinner.

Pauli Ståhlberg
Pauli Ståhlberg. Pauli Ståhlberg Bild: Toni Määttä / Yle Pauli Ståhlberg,Konsumenttvistenämnden

Om pinkoden till bankkortet dessutom ligger i missbrukarens händer kan hen genom en ändring av den dagliga uttagsgränsen tömma kontot rätt snabbt.

Han anser att situationen är orimlig.

- För tillfället är ansvaret mindre för bankrelaterade tjänster än för andra tjänster.

Lagen för betalningstjänster och identifieringslagen ser olika på det här med hur vårdslös kunden är.

Lagen för betalningstjänster utgår från att kunden varit vårdslös i högre grad medan identifieringslagen räknar med en lägre grad av vårdslöshet i de fall när kunden anses ansvarig för alla skador.

Är kundens oaktsamhet inte grov är ansvaret begränsat till 50 euro, och banken står för resten av fiolerna. Är oaktsamheten däremot grov får hen stå för notan själv.

Det här gäller då missbruket drabbar kundens bankkonto eller andra banktjänster.

Identifieringslagen däremot har inte samma självrisk på 50 euro som betalningslagen.

Ståhlberg anser att dessa skillnader mellan lagarna skapar förvirring bland kunderna och ger orimliga slutresultat.

Nytt EU-direktiv i höst

I höst träder ett nytt EU-direktiv om betaltjänster i kraft. Det leder till förändringar i exempelvis inloggningen till olika banktjänster. Sanna Atrila, jurist vid Finansinspektionen, säger att direktivet inte påverkar identifieringstjänsterna.

Exempelvis Danske Bank har meddelat att banken slutar med kodtabellerna i pappersform. Banken tolkar det som att tabellerna inte uppfyller direktivets krav på stark identifiering.

Trots den teknologiska utvecklingen kommer brottslingarna alltid på nya tillvägagångssätt, oberoende av om det är fråga om bankkoder eller mobilappar, påminner Pauli Ståhlberg - och Atrila håller med.

Sanna Atrila, jurist vid Finansinspektionen
Sanna Atrila, jurist vid Finansinspektionen. Sanna Atrila, jurist vid Finansinspektionen Finansinspektionen (Finland),Sanna Atrila

- Det är klart att inga nya identifieringssätt är helt säkra. För dem kräver vi dataskyddskrav och auditeringar. Vi försöker försäkra oss om att det är säkert att använda biometrik.

Finansinspektionen övervakar bankernas betaltjänster och Traficom står för övervakningen av identifieringstjänsterna.

Ersättningsansvaret borde vara likadant

Pauli Ståhlberg betonar att det bästa sättet att skydda sig är att förvara till exempel de nyckeltalslistor och appar som finns i mobiltelefonen så att ingen utomstående får tag i dem.

Ståhlberg önskar också en harmonisering av lagen för betalningstjänster och identifikation så att kunden behandlas på samma sätt, oberoende av hur man valt att identifiera sig.

Enligt Sanna Atrila är en sådan harmonisering inte på gång just nu.

Atrila säger att identifikationen i smaband med betalning och elektronisk identifikation bägge baserar sig på EU-direktiv. Att reglera frågan nationellt skulle kräva ett större utredningsarbete på nationell nivå.

Artikeln är delvis baserad på Yle Uutisets artikel "Kuka vastaa, jos verkkopankkitunnuksesi varastetaan ja niillä nostetaan pikavippejä? Vastaus riippuu rikoksen tekotavasta ja uhrin huolimattomuudesta", skriven av Anni Härkönen och Terhi Toivonen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes