Hoppa till huvudinnehåll

Turkiet dränker kurdiska byar: Näst på tur står 12 000 år gamla Hasankeyf och Edens lustgård

Över 20 år av globala protester har nu nått sitt slut. Miljöaktivisterna och byborna som kämpat mot byggandet av dammen Ilisu vid floden Tigris, har förlorat. Det här innebär inte bara förlusten av ett ett unikt ekosystem, utan även förlusten av ett enormt kulturhistoriskt arv och tusentals människors hem.

Turkiets president Tayyip Erdogan har trots åtskilliga protester meddelat att dammen kommer att öppnas och börja fyllas med vatten i juni månad.

Det mest omtalade kulturarvet som kommer att dränkas av vattenmassorna är den 12 000 år gamla byn Hasankeyf.

Hasankeyf kunde listas som världskulturarv

Hasankeyf var en gång ett inflytelserikt centrum i tvåflodslandet Mesopotamien. För över 10 000 år sedan blev området civilisationen vagga, då människan stadgade sig och började bruka jorden där.

Enligt sägnen var det också i samma område som gud skapade Edens lustgård åt Adam och Eva.

Hasankeyf har genom tiderna befolkats av över ett dussin olika civilisationer. Staden sägs uppfylla nio av tio olika kriterier för världskulturarv, vilket är fler än Venedig.

Trots det här har inget styre i Turkiet någonsin satt upp staden på Unescos världsarvslista.

Byn Hasankeyf i sydvästra Turkiet
Kurderna utgör idag majoriteten av befolkningen i sydöstra Turkiet. Byn Hasankeyf i sydvästra Turkiet Bild: Derrick Frilund Hasankeyf,Mesopotamien,Turkiet,damm,Karta

Tvångsförflyttning

De flesta människor som bor i Hasankeyf idag är kurder. De som inte flyttar frivilligt, tvångsförflyttas. Byn har omkring 3000 invånare.

Drygt 300 km² land kommer att läggas under vatten när dammen öppnas. Enligt de turkiska myndigheterna måste totalt runt 15 000 människor flytta från området.

Enligt dem som motsätter sig dammen är siffran betydligt högre, de säger att det handlar om minst 50 000 människor.

Ilisu är en del av Turkiets största vattenkraftsprojekt

Kraftverksdammen Ilisu är en del av Sydöstanatoliska projektet GAP, som lanserades i sin nuvarande form redan på 1980-talet.

GAP är ett stort vattenkraftsprojekt som omfattar nio provinser i sydöstra Turkiet: Adiyaman, Batman, Diyarbakir, Gaziantep, Kilis, Siirt, Şanliurfa, Mardin, och Şirnak.

I dessa provinser byggs 22 fördämningar och 19 vattenkraftverk vid floderna Eufrat och Tigris och deras bifloder.

Ursprungsidén för projektet var att konstbevattna stora jordbruksområden men senare har projektet utvidgats till ett regionalt utvecklingsprojekt.

Meningen är nu att utveckla infrastrukturen i landets fattigaste delar och öka landets elproduktion så behovet av rysk gas minskar.

Byn Hasankeyf i sydvästra Turkiet
Kyrkor, moskéer, kloster, tusentals grottor och naturområden kommer att förstöras. Byn Hasankeyf i sydvästra Turkiet Bild: Sedat Suna Hasankeyf,Mesopotamien,Turkiet,damm

En mångtusenårig kultur och historia förintas

Även om avsikten med GAP-projektet officiellt är att utveckla de fattigaste områdena i Turkiet har det fått mycket kritik. Förutom att det hotar unika miljöer och anrika kulturskatter, är en stor del av befolkningen i byar där invånare måste flytta kurder.

Det har inte heller varit lätt för någon att protestera mot projektet eftersom president Erdogan stämplat dem som motsatt sig som terrorister och anhängare till den kurdiska gerillagruppen PKK.

Den tidigare borgmästare Zeynep Sipçik i staden Dargeçit, en stad belägen alldeles intill Ilisu-dammen, menar att dammen förstör förutsättningarna för kurdisk kultur.

– På 1990-talet försökte staten hålla kurderna på mattan med militära medel. Nu sker det med hjälp av dammanläggningar och kraftverk, säger Sipçik till människorättsorganisationen Amnesty International.

Kompensationen för liten

På höglandet på andra sidan Tigris byggs det nya Hasankeyf, som består av massproducerade bostäder i grå betong. Hit flyttas också några av de historiska monumenten från den gamla staden.

Invånarna i Hasankeyf som går med på att flytta från sina hem frivilligt, kompenseras delvis. Flera bybor säger ändå att kompensationen inte är tillräckligt stor för att de skall ha råd att flytta till det nya Hasankeyf.

Många förlorar dessutom förutsättningen att tjäna sitt levebröd i området när dammen fylls, och är därför tvungna att söka sig till andra områden.

Byn Hasankeyf i sydvästra Turkiet
Dammkraftverkets livslängd beräknas vara under 100 år. Byn Hasankeyf i sydvästra Turkiet Bild: Sedat Suna Hasankeyf,Mesopotamien,Turkiet,damm

Protester

Turkiet började fylla dammen redan för ett år sedan, men slutade efter bara en vecka. Det här berodde på att vädret var torrt och Irak protesterade högljutt. De irakiska myndigheterna är rädda för att dammen kommer att skapa vattenbrist i landet.

Dammprojektet har också stoppats tidigare. Flera kampanjer mot dammbygget av olika miljöaktivistgrupper, ledde år 2009 till att flera västerländska finansiärer drog sig ur projektet.

2010 lyckades ändå de turkiska myndigheterna skrapa ihop tillräckligt med pengar för att kunna finansiera bygget.

Källor: Amnesty International, The Guardian, CNN, Dagens Nyheter, Yle

Artikeln har redigerats 24.6.2019 kl. 11.22. I mellanrubriken "En mångtusenårig kultur och historia förintas" stod det tidigare "Kurdernas kultur och historia förintas"