Hoppa till huvudinnehåll

Din vredes dag för första gången på Yle Arenan - Yle Sportens Johan Portin minns sin huvudroll som Ontrej: “En jättestor upplevelse med en sagolik slutscen”

Johan Portin
Johan Portin fotograferad i Yles klädförråd där dresser använda i olika program förvaras. Här finns ännu kvar kläder från Din vredes dag. Johan Portin Bild: Yle/ Ulrica Fagerström Johan Portin

Vissa minns den som en flopp, andra som en rolig grej de var med i, många har helt enkelt bara glömt den. Men nu är den här igen och definitivt unik i sitt slag, den påkostade historiska finlandssvenska dramaserien Din vredes dag från år 1991.

Johan Portin, känd från Yle Sporten de senaste decennierna, hör till dem som har starka minnen av produktionen. Han handplockades av regissören Åke Lindman våren 1989 då Lindman besökte Teaterhögskolan för att hitta unga skådespelare till sin kommande serie.

När Johan nu tittar igenom serien rör den upp en massa minnen från förr.

- Den väcker jättemycket tankar och känslor! Jobbet med serien var för mig en så intensiv och viktig tid i mitt liv.

Johan Portin
Johan Portin. Johan Portin Bild: Yle/ Ulrica Fagerström Johan Portin

Din vredes dag baserar sig på en roman av Barbara Winckelmann och handlar om Helsingfors på 1700-talet. Livet är hårt, faktiskt riktigt eländigt för den som är fattig, och lättare blir det inte av att svenska och ryska intressen för geografin går allt mer i kors. Handlingen inleds 1739, några år innan det som sen kom att bli lilla ofreden.

I huvudrollerna har vi tjänstehjonen Britta (Ulrika Hansson) och Ontrej (Johan Portin) och deras kärlekshistoria.

Britta och Ontrej.
Britta (Ulrika Hansson) och Ontrej (Johan Portin). Britta och Ontrej. Bild: Seppo Sarkkinen. / Yle Kuvapalvelu. Din vredes dag

Historia på finlandssvenska

Det är en ovan känsla att trycka på play för en berättelse om tidig finländsk historia - på finlandssvenska. Det är något visst med att såväl tiggare, drängar och pigor som soldater, adel och handelsmän pratar just finlandssvenska (vilket det förstås inte kallades på den tiden eftersom begreppet inte fanns) vid sidan om rikssvenska, finska och ryska.

Språket tillför definitivt en extra dimension då man man stiger in i den lokala världen några hundra år tillbaka i tiden.

Din vredes dag.
Din vredes dag. Bild: Seppo Sarkkinen. / Yle Kuvapalvelu. Din vredes dag

Kostym till tusen

Din vredes dag var på sin tid ett stort projekt både när det kom till antal medverkande och satsningarna på till exempel kostym och scenografi. Som mest hade man hela tusen medverkande under en dag.

Johan Portin minns den mäktiga känslan då de största scenerna spelades in.

- Ta till exempel slutscenen med kosacker till häst, ortodoxa präster som sjunger, tusen människor på inspelningsplatsen i dalen där Helsingfors var uppbyggt - det var en helt sagolik och sanslös dag.

Din vredes dag
Din vredes dag Din vredes dag
din vredes dag
din vredes dag Din vredes dag

Helsingfors i Obbnäs

Det Helsingfors som visas i serien byggdes upp i Obbnäs i Kyrkslätt. Kyrka och gårdsbyggnader motsvarar det riktiga Helsingfors som på 1700-talet var ett litet ställe med endast 2000 invånare.

- Allt kändes väldigt genuint, minns Johan.

Din vredes dag var inte bara en produktion där det slogs på stort, det var också en med speciella inspelningssituationer.

- Jag minns en scen i en grotta där vi skulle ha både en häst, ett småbarn och riktiga brinnande pärtor i bild. Ingen av dem ville riktigt vara med. Jag, som i scenen skulle ligga och sova, fick först tända en pärta och snabbt ge den vidare, sen gulla med den lilla pojken och ytterligare ge mat åt hästen innan kameran gick igång och jag snabbt skulle låtsas sova.

Britta.
Britta (Ulrika Hansson). Britta. Bild: Seppo Sarkkinen. / Yle Kuvapalvelu. Din vredes dag

Mycket i berättelsen kretsar kring människornas vardagsliv, deras utsatthet och till exempel de helt konkreta svårigheterna med att få mat på bordet.

- Vi funderade faktiskt på om vi på riktigt borde bo några nätter i den grotta som Britta och Ontrej bor i där och känna kylan och svälten på riktigt.

Din vredes dag.
Britta (Ulrika Hansson) och Ontrej (Johan Portin) instrueras av regissör Åke Lindman. Din vredes dag. Bild: Seppo Sarkkinen Din vredes dag

Att det var så mycket i produktionen att koordinera och hålla reda på, till exempel den stora mängden statister, gjorde att innehållet i dramat ibland blev lidande.

- Det fanns tagningar som inte kunde användas därför att något i bakgrunden inte fungerade. “Maskineriet” blev en jättestor del av hela processen, berättar Johan Portin.

Karoliner i Din vredes dag, 1991
Karoliner i Din vredes dag, 1991 Bild: Yle kuvapalvelu Din vredes dag,filmning,karoliner,Filmning,1991

Premiären

Din vredes dag spelades in under cirka ett år, hösten 1989 - hösten 1990, i främsta hand i Obbnäs men på grund av snöbrist även på några ställen längre norrut.

Då dramat slutligen hade premiär våren 1991 var förväntningarna högt uppskruvade. Här medverkade nu en lång rad kända skådespelare, mängder av statister, Åke Lindman var regissör och Lasse Mårtenson hade skrivit musiken. Allt var upplagt för - och redan då omtalat som - en ny diamant på den finlandssvenska tv-himlen i stil med Stormskärs Maja.

Britta (Ulrika Hansson).
Britta (Ulrika Hansson). Bild: Seppo Sarkkinen / Yle Kuvapalvelu. Din vredes dag

Men det blev inte riktigt så.

- Det blev allmänt sett lite av en flopp. Folks förväntningar och det som de sen såg stämde inte överens.

- Sen hörde jag nog många som hade bandat serien och såg den något år senare och då tyckte att den var mycket bättre, när de inte längre hade de där förväntningarna, säger Johan.

Vad gav dig arbetet med Din vredes dag nu då du ser tillbaka?

- En jättestor upplevelse i och med att inspelningarna var så speciella.

- Jag fick också en liten tid som kändis våren då serien gick. Det var roligt på många sätt men inget jag saknar.

Ontrej (Johan Portin).
Ontrej (Johan Portin). Bild: Seppo Sarkkinen. / Yle Kuvapalvelu. Din vredes dag

- Samtidigt upplevde jag också en besvikelse eftersom jag var missnöjd med min egen roll. Jag hade blivit varnad av äldre skådespelare för att som nybörjare kliva in i ett filmprojekt där man som skådespelare är så mycket mer ensam än på teaterscenen där man repeterar i grupp. Det här kände jag av under inspelningarna och det blev stundvis ganska tungt då förväntningarna på produktionen samtidigt var så höga.

- Så för mig innebar serien hela spektret från glädje till besvikelse.

Johan Portin
Långt inne i Yles klädlager, finns ännu de uniformer som de svenska 1700-tals soldaterna bar i Din vredes dag. Johan Portin Bild: Yle/ Ulrica Fagerström Johan Portin

Innan vi avslutar vill Johan ge en stor eloge till sin motspelare Ulrika Hansson från Sverige som för trettio år sen spelade Britta.

- Hon var bara 19 år då inspelningarna började och gjorde ett fantastiskt jobb som skådespelare.

Britta (Ulrika Hansson).
Britta spelad av Ulrika Hansson. Britta (Ulrika Hansson). Bild: Seppo Sarkkinen. / Yle Kuvapalvelu. Din vredes dag

Se Din vredes dag på Yle Arenan

Läs också:

Din vredes dag var en stor dramaproduktion om ett litet Finland på 1700-talet

Den stora dramaproduktionen "Din vredes dag" filmades ett år i ett kuliss-Helsingfors

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Kom i form med Stålas spänstskola!

    Att spännsta är frågan?

    Caj "Ståla" Stålström tar itu med allas hälsa 1976. I fina sjuttiotalsträningsdräkter tränar gänget. Man springer, spelar volleyboll, simmar, går på gym och paddlar...

  • Sjöscouterna styr ut på havet

    Klassiska scoutfärdigheter med navigation och segling.

    I sjöscoutingen kombinerar man klassiska scoutfärdigheter med navigation och segling.

  • Med tennisskolan blir tv-tittare snabbt tennisspelare

    Tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heiki Hedman

    Är du intresserad av att lära dig spela tennis? Tevens tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heikki Hedman tar dig på tennislektioner till Lojoön.

  • Boboll kan man träna både inne och ute

    Boboll är en trevlig sport som kan spelas var som helst.

    Boboll är en trevlig sport som kan spelas nästan var som helst. Pojkar och flickor, unga och gamla kan finna glädje i det finska nationalspelet som spelas över hela vårt land, säger Caj Stålström, och lär barn att träna boboll i en gymnastiksal. Men det finns också norrmän som gillar boboll.

  • Det farliga rullbrädet

    År 1977 var skateboarding under sträng kontroll i Finland.

    År 1977 var skateboarding under sträng kontroll i Finland. Konsumentverket krävde varningsbeteckningar och en åldersgräns på 12 år på alla brädor som såldes.

  • Fästingen - Finlands farligaste djur

    Fästingar kan sprida sjukdomar som borrelios och TBE

    Fästingar är små spindeldjur som lever på att suga blod. Fästingar kan sprida sjukdomar som borrelios och kumlingesjuka (TBE).

  • Vad innebär algblomning?

    Vad menas med algblomning?

    Östersjön är det mest förorenade havet på vårt klot, säger forskare Juha-Markku Leppänen. Hur har situationen uppstått?

  • Välj sommarort enligt väder

    Fråga meteorologen var man bör fira sin semester.

    Ett sommarlov på stugan kan bli förstört om det bara regnar hela tiden. Varför inte fråga en meteorolog var man bör fira sin semester? Så gjorde man 1966.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

  • Hur skyddar man sig mot radioaktiv strålning

    Kärnkraften är säker, och mot strålningen hjälper t.ex. jod.

    Innan olyckan i Tjernobyl talade man i Finland om en hypotetisk olycka i ett kärnkraftverk. Kärnkraften ansågs dock säker.

  • Huvudstadsborna pendlar till skärgården

    Vägarna fylls av personer som skall fira sin semester.

    Vägarna fylls av personer som skall fira sin semester någonstans. Idealet är den egna lyxiga stugan i skärgården. Skall skärgården och kusten finnas till bara för dem som kan reservera och köpa en bit av stranden?

  • Sjövett under sommaren

    Sjöbevakarna är våra poliser på vattnet.

    Vad skall sjöbevakarna göra? Övervaka flytvästanvändning, rädda människor i sjönöd eller kontrollera pass vid terminaler?

  • Sommarglädje på stränder och hav

    1930-tal fyllt av glädje, sommar, sol, båtar och utflykter.

    Med dessa gamla arkivfilmer kan man bege sig till ett 1930-tal fyllt av glädje, sommar, sol, båtar och utflykter.

  • På vattenskidor vid Sandudd

    Unga damer vattenskidar längs en vajerbana 1952.

    På Sandudds sandstrand år 1952 åker unga damer vattenskidor längs en vajerbana. De ivrigaste av dem har vingar på ryggen.

  • Farttävlingar på Pojoviken

    Racerbåtarna är snabba, tuffa och farliga.

    I den här journalfilmen får vi följa med racerbåtar som i häftig vind startar i tävlingar på Pojoviken. Racerbåtarna påminner om våra dagars vattenskotrar, de är snabba, tuffa och farliga.

  • Trikåmode och strandliv

    Med humor och vackra kvinnor presenteras 1930-talets kläder

    Med humor och vackra kvinnor presenteras 1930-talets nya trikåkläder.

  • Miss Sommar utses i Hangö 1962

    Domarna har ett kinkigt jobb att välja den vackraste.

    En massa vackra flickor finns det, menar redaktören. Här väljs den vackraste i Hangö, nämligen Miss Sommar. Domarna har ett kinkigt jobb.

  • Kent från Jakobstad

    Kent åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd.

    Vi möter Kent han som åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd. Saker och ting går inte riktigt som han hade tänkt sig.

  • Jussarö - gruvan i havet

    En fascinerande färd till Jussarö gruva under havet.

    Redaktörerna Henrik Cederlöf och Lars Biström tar oss med på en fascinerande färd till Jussarö gruva 1965.

  • Fogeli kuvar sin rädsla med sprit

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka.

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka, berättar Kaj "Fogeli" Fogelholm. Kaj Fogelholm är rädd, mest rädd är han för sig själv. Därför får han aldrig något till stånd, han lämnar allt på hälft.

  • Stålmannen Viljami Hautaviita

    Finlands starkaste man från Lappfjärd.

    Viljami Hautaviita från Lappfjärd fascinerade Österbotten och hela Finland genom att böja järnspett och hästskor samt dra bussar med tänderna. Hautaviita berättar anekdoter om tandläkarbesök och om sina kostvanor: mjölk, rågbröd eller ett halvt kilo smör samt några pilsner.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Morgonpromenad i Helsingfors

    Se en poetisk film då staden vaknar en morgon år 1960.

    Antero Ruuhonen och Stig Törnroos har gjort en poetisk film där Helsingfors vaknar. Vi får se förälskade par, duvor, torgförsäljare och vackra byggnader i ett Helsingfors 1960.

  • Till minnet av Markus, nästan 5 år

    Efter det första sorgeåret vet man vad det är att sörja

    När det första sorgeåret är till ända vet man vad det är att sörja, säger Gösta Karf i den här sorgliga men vackra dokumentären om ett litet barns död. Lilla Markus Karf omkom i en våldsam bilbrand hemma på gården i Jakobstad år 1986.

  • Bysmeden i Köklax

    Hjalmar Tallberg smider, sjunger och berättar anekdoter.

    Hjalmar Tallberg är sjätte generationens smed. Här talar han om smedsyrket och om inbördeskriget och den ryska parentesen. Dessutom sjunger han och berättar anekdoter.

  • Att bli sjukskötare

    Vi besöker Vasa sjuksköterskeskola.

    Här besöker vi Vasa sjuksköterskeskola, där över hälften av sjuksköterskorna i vårt land utbildades 1963. Vi får se skolan som är bunden med Vasa centralsjukhus.

  • Mormonmissionärer i Finland, Jakobstad

    Den unga amerikanen David Stokes är på missionsresa.

    "Well, here I am in Pietarsaari", börjar den unga amerikanen David Stokes sin dagbok. Han är på missionsresa i Finland, Jakobstad och skall sprida ordet om Jesu kristi kyrka av sista dagars heliga, eller mormonkyrkan.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • Ett hårt liv som cirkusartist

    Bakom cirkusens spännande magi ligger hårt arbete

    Bakom cirkusens spännande magi ligger ofta hårt arbete och ett fattigt liv. På 1970-talet var det så gott som omöjligt att försörja sig som cirkusartist

  • Sovstad - idyll eller dystopi?

    Hur ser verkligheten i förorten ut bakom fasaderna?

    Invånarna i förorterna bor i en trygg miljö där barnen kan leka fritt. De har nära till storstaden och naturen. Men hur ser verkligheten ut bakom fasaderna?

  • En kommunalläkares vardag i Borgå

    Bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962.

    Det är bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962. Redaktör Pontus Nordling har gjort en dramatisk film där vi får följa med Palmgrens arbete.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Jan-Erik och Li Andersson talar om papparollen

    Li säger rakt ut vad hon anser om pappas idéer.

    Den åttaåriga Li Andersson och hennes pappa, konstnären Jan-Erik Andersson, samtalar i Villa Wasa om papparollen. Li säger rakt ut vad hon anser om att pappa kastat ut tv:n och målar fingrarna i glada färger.

  • Tove Jansson läser Farlig midsommar

    En av Tove Janssons vildaste, mest spännande Muminböcker.

    Farlig midsommar från 1954 är en av Tove Janssons vildaste, mest spännande och gladaste Muminböcker med försvinnanden, äventyr, skräck och teater. Här läser Tove Jansson hela boken.

  • Överlevande från Titanic

    För åtta dollar mer fick Anna en biljett på Titanic.

    För åtta dollar mer fick jag en biljett på Titanic, berättar Anna Sjöblom (senare Kinkaid) från Munsala. Också Agnes Sandström reste med Titanic den 10 april 1912. Hör deras spännande överlevnadsberättelser.

Nyligen publicerat - Arkivet