Hoppa till huvudinnehåll

Din vredes dag för första gången på Yle Arenan - Yle Sportens Johan Portin minns sin huvudroll som Ontrej: “En jättestor upplevelse med en sagolik slutscen”

Johan Portin
Johan Portin fotograferad i Yles klädförråd där dresser använda i olika program förvaras. Här finns ännu kvar kläder från Din vredes dag. Johan Portin Bild: Yle/ Ulrica Fagerström Johan Portin

Vissa minns den som en flopp, andra som en rolig grej de var med i, många har helt enkelt bara glömt den. Men nu är den här igen och definitivt unik i sitt slag, den påkostade historiska finlandssvenska dramaserien Din vredes dag från år 1991.

Johan Portin, känd från Yle Sporten de senaste decennierna, hör till dem som har starka minnen av produktionen. Han handplockades av regissören Åke Lindman våren 1989 då Lindman besökte Teaterhögskolan för att hitta unga skådespelare till sin kommande serie.

När Johan nu tittar igenom serien rör den upp en massa minnen från förr.

- Den väcker jättemycket tankar och känslor! Jobbet med serien var för mig en så intensiv och viktig tid i mitt liv.

Johan Portin
Johan Portin. Johan Portin Bild: Yle/ Ulrica Fagerström Johan Portin

Din vredes dag baserar sig på en roman av Barbara Winckelmann och handlar om Helsingfors på 1700-talet. Livet är hårt, faktiskt riktigt eländigt för den som är fattig, och lättare blir det inte av att svenska och ryska intressen för geografin går allt mer i kors. Handlingen inleds 1739, några år innan det som sen kom att bli lilla ofreden.

I huvudrollerna har vi tjänstehjonen Britta (Ulrika Hansson) och Ontrej (Johan Portin) och deras kärlekshistoria.

Britta och Ontrej.
Britta (Ulrika Hansson) och Ontrej (Johan Portin). Britta och Ontrej. Bild: Seppo Sarkkinen. / Yle Kuvapalvelu. Din vredes dag

Historia på finlandssvenska

Det är en ovan känsla att trycka på play för en berättelse om tidig finländsk historia - på finlandssvenska. Det är något visst med att såväl tiggare, drängar och pigor som soldater, adel och handelsmän pratar just finlandssvenska (vilket det förstås inte kallades på den tiden eftersom begreppet inte fanns) vid sidan om rikssvenska, finska och ryska.

Språket tillför definitivt en extra dimension då man man stiger in i den lokala världen några hundra år tillbaka i tiden.

Din vredes dag.
Din vredes dag. Bild: Seppo Sarkkinen. / Yle Kuvapalvelu. Din vredes dag

Kostym till tusen

Din vredes dag var på sin tid ett stort projekt både när det kom till antal medverkande och satsningarna på till exempel kostym och scenografi. Som mest hade man hela tusen medverkande under en dag.

Johan Portin minns den mäktiga känslan då de största scenerna spelades in.

- Ta till exempel slutscenen med kosacker till häst, ortodoxa präster som sjunger, tusen människor på inspelningsplatsen i dalen där Helsingfors var uppbyggt - det var en helt sagolik och sanslös dag.

Din vredes dag
Din vredes dag Din vredes dag
din vredes dag
din vredes dag Din vredes dag

Helsingfors i Obbnäs

Det Helsingfors som visas i serien byggdes upp i Obbnäs i Kyrkslätt. Kyrka och gårdsbyggnader motsvarar det riktiga Helsingfors som på 1700-talet var ett litet ställe med endast 2000 invånare.

- Allt kändes väldigt genuint, minns Johan.

Din vredes dag var inte bara en produktion där det slogs på stort, det var också en med speciella inspelningssituationer.

- Jag minns en scen i en grotta där vi skulle ha både en häst, ett småbarn och riktiga brinnande pärtor i bild. Ingen av dem ville riktigt vara med. Jag, som i scenen skulle ligga och sova, fick först tända en pärta och snabbt ge den vidare, sen gulla med den lilla pojken och ytterligare ge mat åt hästen innan kameran gick igång och jag snabbt skulle låtsas sova.

Britta.
Britta (Ulrika Hansson). Britta. Bild: Seppo Sarkkinen. / Yle Kuvapalvelu. Din vredes dag

Mycket i berättelsen kretsar kring människornas vardagsliv, deras utsatthet och till exempel de helt konkreta svårigheterna med att få mat på bordet.

- Vi funderade faktiskt på om vi på riktigt borde bo några nätter i den grotta som Britta och Ontrej bor i där och känna kylan och svälten på riktigt.

Din vredes dag.
Britta (Ulrika Hansson) och Ontrej (Johan Portin) instrueras av regissör Åke Lindman. Din vredes dag. Bild: Seppo Sarkkinen Din vredes dag

Att det var så mycket i produktionen att koordinera och hålla reda på, till exempel den stora mängden statister, gjorde att innehållet i dramat ibland blev lidande.

- Det fanns tagningar som inte kunde användas därför att något i bakgrunden inte fungerade. “Maskineriet” blev en jättestor del av hela processen, berättar Johan Portin.

Karoliner i Din vredes dag, 1991
Karoliner i Din vredes dag, 1991 Bild: Yle kuvapalvelu Din vredes dag,filmning,karoliner,Filmning,1991

Premiären

Din vredes dag spelades in under cirka ett år, hösten 1989 - hösten 1990, i främsta hand i Obbnäs men på grund av snöbrist även på några ställen längre norrut.

Då dramat slutligen hade premiär våren 1991 var förväntningarna högt uppskruvade. Här medverkade nu en lång rad kända skådespelare, mängder av statister, Åke Lindman var regissör och Lasse Mårtenson hade skrivit musiken. Allt var upplagt för - och redan då omtalat som - en ny diamant på den finlandssvenska tv-himlen i stil med Stormskärs Maja.

Britta (Ulrika Hansson).
Britta (Ulrika Hansson). Bild: Seppo Sarkkinen / Yle Kuvapalvelu. Din vredes dag

Men det blev inte riktigt så.

- Det blev allmänt sett lite av en flopp. Folks förväntningar och det som de sen såg stämde inte överens.

- Sen hörde jag nog många som hade bandat serien och såg den något år senare och då tyckte att den var mycket bättre, när de inte längre hade de där förväntningarna, säger Johan.

Vad gav dig arbetet med Din vredes dag nu då du ser tillbaka?

- En jättestor upplevelse i och med att inspelningarna var så speciella.

- Jag fick också en liten tid som kändis våren då serien gick. Det var roligt på många sätt men inget jag saknar.

Ontrej (Johan Portin).
Ontrej (Johan Portin). Bild: Seppo Sarkkinen. / Yle Kuvapalvelu. Din vredes dag

- Samtidigt upplevde jag också en besvikelse eftersom jag var missnöjd med min egen roll. Jag hade blivit varnad av äldre skådespelare för att som nybörjare kliva in i ett filmprojekt där man som skådespelare är så mycket mer ensam än på teaterscenen där man repeterar i grupp. Det här kände jag av under inspelningarna och det blev stundvis ganska tungt då förväntningarna på produktionen samtidigt var så höga.

- Så för mig innebar serien hela spektret från glädje till besvikelse.

Johan Portin
Långt inne i Yles klädlager, finns ännu de uniformer som de svenska 1700-tals soldaterna bar i Din vredes dag. Johan Portin Bild: Yle/ Ulrica Fagerström Johan Portin

Innan vi avslutar vill Johan ge en stor eloge till sin motspelare Ulrika Hansson från Sverige som för trettio år sen spelade Britta.

- Hon var bara 19 år då inspelningarna började och gjorde ett fantastiskt jobb som skådespelare.

Britta (Ulrika Hansson).
Britta spelad av Ulrika Hansson. Britta (Ulrika Hansson). Bild: Seppo Sarkkinen. / Yle Kuvapalvelu. Din vredes dag

Se Din vredes dag på Yle Arenan

Läs också:

Din vredes dag var en stor dramaproduktion om ett litet Finland på 1700-talet

Den stora dramaproduktionen "Din vredes dag" filmades ett år i ett kuliss-Helsingfors

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Svartvita ögonblick med stämningsfull lucia

    Se filmer från luciatåg 1954-1972.

    Folkhälsan startade en luciainsamling 1949 och i samband med det ett luciatåg i Helsingfors centrum. Från första början blev luciatåget en succé och skapade en luciatradition för finländarna. Här får vi se svartvita filmer från 1954 till 1972.

  • Tindrande lucior på dagis

    Söta barn lussar 1976-1987.

    Vad värmer väl ett hjärta mera än söta barn som lussar på daghem? Det är mycket som ska förberedas då man firar lucia på dagis. Vi får följa med luciafester på fyra daghem 1976-1987.

  • Lucias blodiga historia

    Vad har utstuckna ögon och lussebullar gemensamt? Jo, lucia!

    Den lucia vi firar nuförtiden är en salig blandning av legender och folkliga traditioner. I dagens luciagestalt finns det spår av blod från Sicilien, Jesusbarn från Tyskland, en vitklädd, glöggbärande man, och mycket mera.

  • Lucia kröns i Domkyrkan i Helsingfors

    Ljus i den mörka Helsingforskvällen.

    I den mörka och ofta slaskiga Helsingforskvällen är det stämningsfullt att se Lucia och hennes tärnor skrida ner för Storkyrkans många trappor.

  • Lucior i mansprogram

    Tjugo lucior från fyra decennier.

    Tjugo lucior från fyra decennier besöker redaktör Kenneth Stambej i ett program om män.

  • Reportage från vinterkriget

    Nyhetsrapport om att 16 städer i Finland har blivit bombade.

    Torsdagmorgon den 30 november 1939 flög bombplan in över Finland från Sovjetunionen. Och vinterkriget bröt ut.

  • Helsingfors under vinterkriget

    En inblick i livet vid hemmafronten.

    Hur var det att leva i huvudstaden Helsingfors under vinterkriget? Vi får en inblick i livet vid hemmafronten i dessa ljudklipp om bombningar, mörkläggning, fönsterglas och första hjälp.

  • Finland stod stilla i 19 dagar

    Den 1.3 1956 utbröt en generalstrejk som lamslog Finland.

    Generalstrejken i mars 1956 berörde närmare en halv miljon arbetstagare och lamslog trafik och industri. Rundradion vägrade rapportera om strejken.

  • Regionalen följer postens väg 1985

    Förr fanns det postkontor i varje utkrok.

    Posten anno 1985 tänker bara på lönsamhet, menar Regionalen. Posten automatiseras, men ute på landsbygden dras postkontor in och servicen blir allt mer ojämlik. Hur snabbt färdas ett brev reser från Sibbo till Helsingfors?

  • Firmajulfester

    Firmafester

    Hur firar man firmajulfester i Finland och vad allt kan hända på en våt julfest? Redaktör Tom Östling intervjuar en portier, en forskare och flera människor på gatan.

  • I december sups det

    Större alkoholkonsumtion i Finland 1989

    1987 talade man om att finländare dricker sig till alkoholförgiftning t.ex. i december med alla firmajulfester.

  • På 1990-talet gjorde man alkoholdrycker hemma

    Vintillverkning på 1990-talet

    I recessionens Finland på 1990-talet var det många som började tillverka sitt eget vin. För vissa blev det en bestående hobby, andra övergick till starkare och olagligare drycker.

  • Lotsen är livvakt på haven

    Lotsarnas historia fram till 1994.

    Finlands skärgård är svår att navigera i. Fartyg manövrerar förbi många öar och grund. Därför är lotsarna viktiga. I dokumentären "Med havet som arbetsplats" (1994) av Bosse von Willebrand och Rikard Thölix får vi höra lotsarnas historia.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    Hur är det att vara lots och hjälpa fartyg? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Fraktfartyget m/s Pamela

    Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

    Far och son Tollander har ett rederi. Pappa Ingmar Tollander sköter businessen i land, medan Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

  • Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

    Finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

    Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

  • Mormor – drama om ålderdom

    När gamla föräldrar inte längre klarar sig sig själva

    Sommarlovet börjar men allt kretsar kring mormor. Vad skall man göra med sina gamla föräldrar när de inte längre klarar sig själv?

  • Kvinnans åldrar – från 0 till 80 år

    Ålder, alla talar om ålder.

    Barndomen färgar oss alla. Och är en kvinnans liv slut efter 50? I "Kvinnoåldrar" berättar Sanna Tahvanainen, Monika Fagerholm, Birgitta Boucht och Barbara Winckelmann om kvinnans väg genom livet.

  • Märta Laurent talar om att åldras

    Vad innebär det för en vacker kvinna att bli gammal?

    Hur skall man åldras och vad innebär det för en vacker kvinna eller skådespelare att bli en gammal patient? Märta Laurent talar i Gogo om hur hon ser på skönhet, åldrande och skådespelarkarriären.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

Nyligen publicerat - Arkivet