Hoppa till huvudinnehåll

Din vredes dag för första gången på Yle Arenan - Yle Sportens Johan Portin minns sin huvudroll som Ontrej: “En jättestor upplevelse med en sagolik slutscen”

Johan Portin
Johan Portin fotograferad i Yles klädförråd där dresser använda i olika program förvaras. Här finns ännu kvar kläder från Din vredes dag. Johan Portin Bild: Yle/ Ulrica Fagerström Johan Portin

Vissa minns den som en flopp, andra som en rolig grej de var med i, många har helt enkelt bara glömt den. Men nu är den här igen och definitivt unik i sitt slag, den påkostade historiska finlandssvenska dramaserien Din vredes dag från år 1991.

Johan Portin, känd från Yle Sporten de senaste decennierna, hör till dem som har starka minnen av produktionen. Han handplockades av regissören Åke Lindman våren 1989 då Lindman besökte Teaterhögskolan för att hitta unga skådespelare till sin kommande serie.

När Johan nu tittar igenom serien rör den upp en massa minnen från förr.

- Den väcker jättemycket tankar och känslor! Jobbet med serien var för mig en så intensiv och viktig tid i mitt liv.

Johan Portin
Johan Portin. Johan Portin Bild: Yle/ Ulrica Fagerström Johan Portin

Din vredes dag baserar sig på en roman av Barbara Winckelmann och handlar om Helsingfors på 1700-talet. Livet är hårt, faktiskt riktigt eländigt för den som är fattig, och lättare blir det inte av att svenska och ryska intressen för geografin går allt mer i kors. Handlingen inleds 1739, några år innan det som sen kom att bli lilla ofreden.

I huvudrollerna har vi tjänstehjonen Britta (Ulrika Hansson) och Ontrej (Johan Portin) och deras kärlekshistoria.

Britta och Ontrej.
Britta (Ulrika Hansson) och Ontrej (Johan Portin). Britta och Ontrej. Bild: Seppo Sarkkinen. / Yle Kuvapalvelu. Din vredes dag

Historia på finlandssvenska

Det är en ovan känsla att trycka på play för en berättelse om tidig finländsk historia - på finlandssvenska. Det är något visst med att såväl tiggare, drängar och pigor som soldater, adel och handelsmän pratar just finlandssvenska (vilket det förstås inte kallades på den tiden eftersom begreppet inte fanns) vid sidan om rikssvenska, finska och ryska.

Språket tillför definitivt en extra dimension då man man stiger in i den lokala världen några hundra år tillbaka i tiden.

Din vredes dag.
Din vredes dag. Bild: Seppo Sarkkinen. / Yle Kuvapalvelu. Din vredes dag

Kostym till tusen

Din vredes dag var på sin tid ett stort projekt både när det kom till antal medverkande och satsningarna på till exempel kostym och scenografi. Som mest hade man hela tusen medverkande under en dag.

Johan Portin minns den mäktiga känslan då de största scenerna spelades in.

- Ta till exempel slutscenen med kosacker till häst, ortodoxa präster som sjunger, tusen människor på inspelningsplatsen i dalen där Helsingfors var uppbyggt - det var en helt sagolik och sanslös dag.

Din vredes dag
Din vredes dag Din vredes dag
din vredes dag
din vredes dag Din vredes dag

Helsingfors i Obbnäs

Det Helsingfors som visas i serien byggdes upp i Obbnäs i Kyrkslätt. Kyrka och gårdsbyggnader motsvarar det riktiga Helsingfors som på 1700-talet var ett litet ställe med endast 2000 invånare.

- Allt kändes väldigt genuint, minns Johan.

Din vredes dag var inte bara en produktion där det slogs på stort, det var också en med speciella inspelningssituationer.

- Jag minns en scen i en grotta där vi skulle ha både en häst, ett småbarn och riktiga brinnande pärtor i bild. Ingen av dem ville riktigt vara med. Jag, som i scenen skulle ligga och sova, fick först tända en pärta och snabbt ge den vidare, sen gulla med den lilla pojken och ytterligare ge mat åt hästen innan kameran gick igång och jag snabbt skulle låtsas sova.

Britta.
Britta (Ulrika Hansson). Britta. Bild: Seppo Sarkkinen. / Yle Kuvapalvelu. Din vredes dag

Mycket i berättelsen kretsar kring människornas vardagsliv, deras utsatthet och till exempel de helt konkreta svårigheterna med att få mat på bordet.

- Vi funderade faktiskt på om vi på riktigt borde bo några nätter i den grotta som Britta och Ontrej bor i där och känna kylan och svälten på riktigt.

Din vredes dag.
Britta (Ulrika Hansson) och Ontrej (Johan Portin) instrueras av regissör Åke Lindman. Din vredes dag. Bild: Seppo Sarkkinen Din vredes dag

Att det var så mycket i produktionen att koordinera och hålla reda på, till exempel den stora mängden statister, gjorde att innehållet i dramat ibland blev lidande.

- Det fanns tagningar som inte kunde användas därför att något i bakgrunden inte fungerade. “Maskineriet” blev en jättestor del av hela processen, berättar Johan Portin.

Karoliner i Din vredes dag, 1991
Karoliner i Din vredes dag, 1991 Bild: Yle kuvapalvelu Din vredes dag,filmning,karoliner,Filmning,1991

Premiären

Din vredes dag spelades in under cirka ett år, hösten 1989 - hösten 1990, i främsta hand i Obbnäs men på grund av snöbrist även på några ställen längre norrut.

Då dramat slutligen hade premiär våren 1991 var förväntningarna högt uppskruvade. Här medverkade nu en lång rad kända skådespelare, mängder av statister, Åke Lindman var regissör och Lasse Mårtenson hade skrivit musiken. Allt var upplagt för - och redan då omtalat som - en ny diamant på den finlandssvenska tv-himlen i stil med Stormskärs Maja.

Britta (Ulrika Hansson).
Britta (Ulrika Hansson). Bild: Seppo Sarkkinen / Yle Kuvapalvelu. Din vredes dag

Men det blev inte riktigt så.

- Det blev allmänt sett lite av en flopp. Folks förväntningar och det som de sen såg stämde inte överens.

- Sen hörde jag nog många som hade bandat serien och såg den något år senare och då tyckte att den var mycket bättre, när de inte längre hade de där förväntningarna, säger Johan.

Vad gav dig arbetet med Din vredes dag nu då du ser tillbaka?

- En jättestor upplevelse i och med att inspelningarna var så speciella.

- Jag fick också en liten tid som kändis våren då serien gick. Det var roligt på många sätt men inget jag saknar.

Ontrej (Johan Portin).
Ontrej (Johan Portin). Bild: Seppo Sarkkinen. / Yle Kuvapalvelu. Din vredes dag

- Samtidigt upplevde jag också en besvikelse eftersom jag var missnöjd med min egen roll. Jag hade blivit varnad av äldre skådespelare för att som nybörjare kliva in i ett filmprojekt där man som skådespelare är så mycket mer ensam än på teaterscenen där man repeterar i grupp. Det här kände jag av under inspelningarna och det blev stundvis ganska tungt då förväntningarna på produktionen samtidigt var så höga.

- Så för mig innebar serien hela spektret från glädje till besvikelse.

Johan Portin
Långt inne i Yles klädlager, finns ännu de uniformer som de svenska 1700-tals soldaterna bar i Din vredes dag. Johan Portin Bild: Yle/ Ulrica Fagerström Johan Portin

Innan vi avslutar vill Johan ge en stor eloge till sin motspelare Ulrika Hansson från Sverige som för trettio år sen spelade Britta.

- Hon var bara 19 år då inspelningarna började och gjorde ett fantastiskt jobb som skådespelare.

Britta (Ulrika Hansson).
Britta spelad av Ulrika Hansson. Britta (Ulrika Hansson). Bild: Seppo Sarkkinen. / Yle Kuvapalvelu. Din vredes dag

Se Din vredes dag på Yle Arenan

Läs också:

Din vredes dag var en stor dramaproduktion om ett litet Finland på 1700-talet

Den stora dramaproduktionen "Din vredes dag" filmades ett år i ett kuliss-Helsingfors

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • På Borgbacken har man snurrat runt sedan 1950

    Om Borgbackens historia och alla roliga åk.

    Borgbacken öppnades den 27 maj 1950. Berg-och-dalbanan togs i bruk 1951, och hör ännu till de mest populära åken. Här får ni följa med till Borgbacken och lyssna på dess minnen.

  • Äppelätartävling på Borgbacken

    Hurtiga barn i en tävling på Borgbackens scen.

    I det här gamla stumfilmsklippet deltar hurtiga barn i en tävling på Borgbackens scen.

  • Pål Pressli på Borgbacken

    "Tosi paha ställe säger dom".

    "Tosi paha ställe säger dom". Pål Pressli är en riktig man; han skall testa Enterprise och andra hemska maskiner på Borgbacken.

  • Testa dina kunskaper om musikalen Hype

    Vad vet du om 90-talets finlandssvenska ungdomsfenomen?

    Hur gick refrängen nu igen till "Du är vad du är"? Här kan du testa om du har så bra koll på Hype som du tror!

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Mörjens – the Best of Morjens

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur Morjens.

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur humorserien "Morjens" samt bonussketcher från det nya århundradet. Gänget bakom Morjens bestod av av Stan Saanila, Mikael Crawford, Saliven Gustafsson, Wille Wilenius, Paul Olin och Micke Rundman.

  • Krambambuli i Kryddhulta

    En film om Kryddhultaborna.

    Västnyländska Kryddhulta började med revy, sedan roade man i radioprogrammet "Backspegeln" och i tv-sketcher 1974-1975. Långfilmen "Krambambuli i Kryddhulta" kom 1977.

  • Behind the scenes of 16

    Kultserie med musik om ungdomar och lärare i nionde klass.

    Serien 16 blev superpop bland finlandssvenska unga. Följ med bakom kulisserna och hör mera om de som var med. Bland andra var alla fyra medlemmarna i Fork urpsrungligen i 16.

  • "Felix och Nenne" minns tv-serien 16 med värme

    Kasper Ramström och Silva Lillrank blev idoler 1993.

    Kärleksbrev, kravallstängsel och kultstatus. Kasper Ramström och Silva Lillrank är fortfarande häpna över att serien 16 blev så stor.

  • Böj och töj dig i form

    Gympa framför TV:n och medan du städar

    Jumppa framför TV:n och medan du städar med Berit och Marianne.

  • Må så gott och ha det bra!

    Är ni frisk? Mår ni gott?

    Är ni frisk? Mår ni gott? Hurudan kondition har ni? En förbättringskur med hjälp av ett träningsprogram kan alla genomföra. Följ Ståla i flera avsnitt och lär er hur ni kan komma i bättre fysisk form.

  • En tidsresa med stafettkarnevalen – från växlingsdramatik till hejarklacksjubel

    Res genom Stafettkarnevalens många tävlingar och decennier.

    Stafettkarnevalen är en unik tillställning där alla skolor i Svenskfinland deltar i löptävlingar tillsammans. Den första Stafettkarnevalen ordnades 1961. Men karnevalen handlar inte bara om att springa och växla. En lika viktig tävling utspelar sig på läktarna. Löp med oss genom Stafettkarnevalens många tävlingar och decennier.

  • Hangö sommaren 1934

    Sommarrekreation åt överklassen.

    Hangö, Finlands sydligaste stad, bjuder på sommarrekreation åt överklassen. Badgästerna kunde bada, segla, rida och spela tennis.

  • Tove Jansson läser ur Det osynliga barnet

    Novellsamlingen pekar framåt mot mer allvarliga muminböcker.

    I Tove Janssons novellsamling Det osynliga barnet (1962) behandlas många negativa känslor som avund, förlust, sorg och ensamhet.

  • Galgmannens förbannelse av Runar Schildt

    Galgmannen från 1922 är en perfekt radio- och tv-pjäs.

    Runar Schildts dramatiska och skrämmande enaktare Galgmannen från 1922 är en perfekt radio- och tv-pjäs, skriven långt innan televisionen var påtänkt. Carl Mesterton regisserade pjäsen 1961 för både Finlands tv och radio.

  • Mauri Antero Numminen sjunger provokativ underground och trallvänliga barnlåtar med en karaktäristiskt gnällig röst

    Den tvåspråkiga artisten provocerar och gläder!

    Mauri Antero Numminen har sjungit barnvisor och sånger som Rundradion förbjudit, jagat bort en hel cirkussamling publik med sin maskinmusik och charmat människor världen över. M.A. Numminen har ofta sjungit och uppträtt på svenska. Här får du se och lyssna på hans speciella röst och finurliga svenska texter.

  • Moskvafreden 1940

    Det blev också bara en tillfällig fred.

    Den 13 mars 1940 slöts Moskvafreden, med svåra fredsvillkor. Det blev också bara en tillfällig fred.

  • Reportage från vinterkriget

    Nyhetsrapport om att 16 städer i Finland har blivit bombade.

    Torsdagmorgon den 30 november 1939 flög bombplan in över Finland från Sovjetunionen. Och vinterkriget bröt ut.

  • Helsingfors under vinterkriget

    En inblick i livet vid hemmafronten.

    Hur var det att leva i huvudstaden Helsingfors under vinterkriget? Vi får en inblick i livet vid hemmafronten i dessa ljudklipp om bombningar, mörkläggning, fönsterglas och första hjälp.

  • Jag, Laban - Tobias Zilliacus spelar sexåring i sin mammas värld

    Antonia Zilliacus om lilla Labans värld.

    "Det här är jag, Laban - fast nej, det är ju bara en bild av mig. När jag tänker och föreställer mig alla dem som säger jo eller nej, då blir det bilder inne i mitt huvud..." Antonia Zilliacus serie Jag, Laban är ett starkt drama som å ena sidan är typiskt för sin tid (sjuttiotalet) men också beskriver barnets allmängiltiga tillvaro som är lika aktuell nu som då.

  • Hong Kong-influensan 1969

    Var denna influensa en allvarlig fara för allmänheten?

    I aktualitetsmagasinet Zoom diskuteras Hong Kong-influensan. Var denna influensa en allvarlig fara för allmänheten? Fältläkare Harald Blomqvist beskriver situationen inom armén, vid Dragsviks brigad.

  • Galna ko-sjukan

    Europa skakas av köttskandal på 1990- talet

    I mitten av 1990-talet skakades Europa av en köttskandal. Man märkte att sjuka kor som använts till föda smittade människan. Galna ko-sjukan eller BSE var speciellt förekommande i Storbrittanien och Irland.

  • Ebolaviruset dödar och skrämmer

    Också västerlänningar avled 2014.

    Före 2014 dök nyheter om otäcka enstaka epidemier av ebolafeber i Afrika upp nu och då, t.ex. i Zaire 1995. Men ebolaepidemin i Västafrika 2014 spreds sig rapidartat och också västerlänningar avled. Då steg rädslan och viljan att lära sig något om ebola också i Europa och Väst.

  • Aids kommer till Finland

    1983 fick Finland sitt första aidsfall.

    1983 fick Finland sitt första aidsfall. Hur påverkades människors attityder till de homosexuella och folk fån andra länder i och med aids?

  • Tuberkulosen fördelar sig orättvist i samhällsklasserna 1968

    Vägen tillbaka efter en sjukhusvistelse kan vara lång.

    Finland hör till de västliga länder som ännu 1968 har relativt många tuberkulosfall. Sjukdomen koncentrerar sig ofta till dem som har det socialt sett svårast. Och vägen tillbaka till ett normalt arbetsliv efter en sjukhusvistelse kan vara lång.

  • Tre långa år – samhällsdrama om brott och straff

    Att komma till samhället efter ett fängelsestraff

    I dramat Tre långa år med manus av Claes Andersson och regi av Åke Lindman dryftas sociala frågor och vad som händer när du blir stämplad för livet. Familjen Ekholm har det knapert, men det går ändå. Tills allt rasar samman när Sven sätter sig i bilen efter en fotbollsmatch och några öl.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

Nyligen publicerat - Arkivet