Hoppa till huvudinnehåll

Nu ska Finland höja EU:s klimatambitioner - miljöorganisationer hoppfulla inför det närmaste halvåret

Vindmöllor på rad i Danmark
Vindkraften har på bara några år gått kraftigt ner i pris. På bilden vindmöllor i Danmark. Vindmöllor på rad i Danmark Bild: Mostphotos vindkraftverk

Klimatdiskussionen är redan nu på en helt annan nivå än för ett år sedan, påpekar miljöorganisationerna för dem som känner hopplöshet och klimatångest. Finland har chansen att spela en historiskt stor roll för klimatarbetet under sitt EU-ordförandeskap.

De länder som förbundit sig till Parisavtalet om att bromsa klimatuppvärmningen till 1,5 grader ska uppdatera sina klimatmål till slutet av år 2020. För EU:s del gäller det alltså att komma fram till konkreta förslag för hur det här ska göras under hösten 2019. Det här är precis under den tid Finland leder ordet.

- Klimatmålen i Finlands nya regeringsprogram har väckt internationell uppmärksamhet, förväntningarna är höga nu, säger Sini Harkki på Greenpeace i Finland.

Från juli framåt är det Finland som planerar och leder möten mellan EU-länder, bland annat för att ställa nya klimatmål för EU. Finland har också en roll i att söka förslag till gemensamma ståndpunkter för EU-länder inför internationella klimatforum.

FN:s nästa stora klimatkonferens är i november i Santiago, och före det hålls ett klimattoppmöte i New York i september. Inför det mötet har generalsekreterare António Guterres lagt fram ett konkret önskemål till EU om att höja utsläppsmålen till 55 procent redan år 2030.

- Kom med planer, inte tal, hälsade han världens ledare i maj och önskade mer konkreta planer i ländernas klimatarbete.

- Det är ovanligt inom FN-diplomatin att det ges så konkreta order åt länder, men det beror också på att EU:s roll är så avgörande, säger Harkki.

Eftersom USA och Kina tydligt visat att de inte kommer att leda klimatarbetet är det viktigt att EU visar vägen, menar miljöorganisationerna.

- Nu har Finland möjligheten att ta en roll som på riktigt är historiskt avgörande, säger hon.

Klimatmålen kommer att vara på agendan också under EU-toppmötet i Bryssel den här veckan, den 20-21 juni. EU-ledarna ska nu lägga upp linjer för FN:s klimattoppmöte i september.

De närmaste 11 åren är avgörande enligt klimatforskarna

Det viktigaste enligt miljö- och samhällsorganisationerna Greenpeace, Fingo, Finlands naturskyddsförbund, WWF och Ilmastoveivi är att Finland nu jobbar för skärpta klimatmål i EU också på kort sikt, inte bara på lång. Mål om klimatneutralitet till år 2050 betyder ingenting om det inte ställs konkreta mål för de närmaste 11 åren säger experterna.

Att de närmaste åren är alldeles avgörande i klimatarbetet påpekade också klimatforskare världen över i och med FN:s klimatrapport i höstas.

Dagens EU-mål om att minska på utsläppen med 40% fram till 2030 borde höjas till 55%, jämfört med nivåerna 1990. I Finland var det precis det här riksdagspartierna kom överens om att jobba för i december. Frågan är hur det ska gå att få precis alla EU-länder ombord.

Den gröna vågen nådde inte EU:s östra länder

I dag går det en tydlig gräns för klimatambitioner mellan en rad länder i östra kanten av EU och resten av unionen. Bland annat Polen, Tjeckien, Slovakien, Rumänien och Bulgarien nåddes inte av den gröna våg som svepte över så många andra länder som röstade in fler gröna parlamentariker i EU-valet.

Samma länder har inte heller skrivit på lika många klimatdeklarationer som resten av EU-länderna har. Men det de också har gemensamt är att de har mest att förlora på att inte göra en energiomställning och mest att vinna på om de gör det.

Det främsta vapnet för klimatsamarbetet är EU-budgeten. Det är via den det går att ställa krav och erbjuda lockbeten åt EU-länder som annars inte frivilligt ställer höga mål för att motarbeta klimatuppvärmningen.

- EU-medel kan vara en viktig utlösare och ett viktigt stöd för att länder ska gå över till förnyelsebar energi, men EU måste vara väldigt tydligt med kraven det innebär, säger Veerle Dossche från det europeiska klimatnätverket CAN, Climate Action Network.

EU först, USA och världen efter

Budgetmässigt handlar det om två huvudmål för klimatarbetet: dels måste själva klimatåtgärderna få mera pengar, dels måste pengaströmmen till det som skadar klimatet strypas.

- EU måste sluta understöda fossila bränslen, säger Dossche.

Det samma säger Rilli Lappalainen på Fingo.

- Om EU på allvar ska kunna frigöra sig från fossila bränslen måste EU:s budget stöda den förändringen. Som ordförandeland har Finland en viktig roll i att hitta kompromisser så att projekt som grundar sig på fossila bränslen inte längre får finansiering, säger Lappalainen.

Miljöorganisationerna påpekar också att läget inte alls är hopplöst, trots att det är bråttom. Den tekniska utvecklingen som skett de senaste åren är så snabb att också det räcker som en orsak att uppdatera klimatmålen, för de kan inte grunda sig på uppfattningar från några år tillbaka.

På bara några år kommer priset på vindkraft i Finland, på solenergi i Indien och på elbilar i Europa att gå ner så kraftigt att de blir ett förmånligt realistiskt alternativ för konsumenter. Förändringen är redan i gång.

- Nu ska EU visa att klimatåtgärder kan göras så att välmåendet och ekonomin ändå växer, säger Sini Harkki.

- Och om det känns omöjligt ska vi tänka på hur mycket världen har ändrats bara det senaste året, inte ens vi kunde förutse hur diskussionen skulle svänga efter klimatrapporten förra hösten.

Läs mera:

Professor Mikael Hildén om regeringsprogrammet: "Ett genuint försök att ta in klimat- och miljöfrågor på bred front"

Det stora intresset för klimat och miljö i valrörelserna inför riksdagsvalet och EU-valet avspeglas nu i regeringsprogrammet. Det är ambitiöst och innebär en stor utmaning för regeringspartierna att genomföra, kommenterar professor Mikael Hildén, som ögnat igenom den 184 sidor tjocka luntan.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes