Hoppa till huvudinnehåll

Rejält längre livslängd, inomhusodling och virtuella möten – framtidsforskare blickar mot 2020- och 2030-talet

VR-glasögon.
I framtiden kommer du ofta att delta i möten i virtuell verklighet, eller besöka nya platser – utan att lämna ditt hem. VR-glasögon. Bild: Yle/Miro Johansson teknik,framtiden

Stora teknologiska förändringar att vänta inom vår hälsa och i våra hem, säger en av Finlands främsta experter på framtiden. Våra liv ser helt annorlunda ut om bara 20 år.

Risto Linturi är en framtidsforskare som redan i mer än 40 år förutspått vilka slags radikala teknologiska förändringar som är att vänta i framtiden, och han har ofta haft rätt i sina antaganden.

Flera av de saker Linturi nu betonar har med hälsa att göra men han säger också att hemmet kommer att få en ännu större betydelse i våra liv i framtiden.

Att göra kvalificerade bedömningar om framtiden är möjligt, men Linturi påpekar att det är en utmaning.

– Jag jämför gärna förutspående med att spela piano. För att kunna spela piano så krävs det massvis med övning, och varje enskild sång kräver också en hel del övning.

Risto Linturi
Framtidsforskaren Risto Linturi har haft rätt förr. År 2013 lyfte han till exempel upp 3d-skrivare, förstärkt verklighet (AR) och robotbilar som centrala fenomen under de kommande åren. Risto Linturi Bild: Yle/Niklas Fagerström porträtt,framtidsforskare

Linturi har en sällsynt god kunskap om den forskning som gjorts under senare år. I fjol skrev han en rapport för riksdagens framtidsutskott tillsammans med forskaren Osmo Kuusi, där de funderade på utvecklingen fram till år 2037.

Det tog fem år att skriva rapporten, med hänvisningar till så mycket som 1 600 vetenskapliga studier.

Men vad är alltså att vänta under de kommande 20 åren? Ja, det är en hel del. Linturi säger att vi kan vänta oss lika mycket förändringar som under de senaste 100 åren.

– Till exempel om jag tror att jag har fått influensa så kan jag i framtiden låta min mobiltelefon eller en liten billig apparat analysera mitt spott för att avgöra om det är en bakterie eller ett virus, och vilken slags sjukdom jag möjligen kunde ha, säger han.

Apparater som gör det möjligt för oss att analysera vår hälsa i våra hem, eller var som helst, kommer alltså att bli mycket vanligare.

– Det leder till en stor tillväxt inom vård på distans, för en läkare kan dra en hel del slutsatser om hur vi mår på basis av det våra apparater mäter.

Datamaterialet kan också skickas till ett system som använder artificiell intelligens för att analysera det, och dra slutsatser. Det här kan ske till och med i realtid.

– AI-systemet kan följa med kontinuerligt och larma användaren eller sjukvården när det finns skäl att kolla upp något extra noggrant.

Självdiagnostik

Folk kommer också att ta egna initiativ till att förbättra sin hälsa, på basis av vad apparaterna visar.

Det förekommer redan i dag, till exempel kan aktivitetsarmband följa med vår motion och en särskild apparat som installeras i sängen kan noggrant analysera våra sömnvanor. Men utvecklingen kommer att gå längre och längre, och också omfatta olika sjukdomssymptom.

– I förlängningen kan man tänka sig att vi får en digital tvilling som simulerar vår vävnad och hela vår kropp, och som vi kan ge virtuella mediciner eller virtuell mat och se hur det påverkar den.

Simulatorn skulle också kunna ge skrämmande exakt info om förväntad livslängd.

– Det räcker ännu minst 10 år innan det finns sådana här digitala tvillingar som är unika också när det gäller en persons gener, säger han.

Digital tvilling.
En digital tvilling som du kan använda för att simulera din framtida hälsa. Digital tvilling. Bild: Yle/Miro Johansson hälsa,teknik

Dessutom kommer läkare allt oftare skräddarsy individuella behandlingar, på basis av data om patienten.

– Nationella kostrekommendationer och God medicinsk praxis, som styr hurdan vård vi får, kommer att bli mindre viktiga. Vi kan istället få vård på basis av våra egna gener, vår tarmflora, vår metabolik och våra livsvanor, konstaterar han.

Den här trenden syns också i viss mån redan i dag. Svenska Yle rapporterade till exempel förra veckan om finländska företag som ger individuell förebyggande hälsovård.

Håll dig ung betydligt längre

Linturi säger också att det är troligt att läkemedel mot åldrande blir verklighet inom en inte alltför avlägsen framtid.

– Vi känner till en hel del mekanismer som sker i kroppen när man blir äldre. Till exempel förekomsten av ämnet NAD+, som behövs för att celler ska förnya sig, minskar rejält. Det finns också några andra mekanismer som av mer eller mindre oförklarliga skäl går sönder.

Han påpekar att forskare för tillfället experimenterar aktivt på det här området.

Person med munskydd och plasthandskar droppar vätska i provrör.
Forskare har redan länge försökt uppfinna en medicin mot åldrande. Fenomenet omtalas också i sagor. Ungdomens källa är en mytologisk vattenkälla som påstås hindra åldrande. Person med munskydd och plasthandskar droppar vätska i provrör. medicin,läkemedel,läkemedelsindustri,Provrör

– Försök på människor pågår, men i försök på möss har man redan lyckats förlänga den friska livslängden med 30 procent, säger han.

Linturi berättar att forskare har lyckats minska på demenssymptom och hjärtproblem hos möss och också tagit bort deras åderförkalkning.

– Det var ett läkemedel för att bli yngre, inte endast för att stoppa åldrandets framfart, säger han.

Chansen är 50 procent

Han bedömer att chansen för att man på ett årtionde ska komma fram till ett sådant här läkemedel som fungerar också hos oss människor är cirka 50 procent.

– I början av 2030-talet skulle vi sedan kunna veta hur man förlänger vår friska livstid med minst 20 procent, säger han.

Risto Linturi tillägger att det är möjligt att vissa personer redan i dag tar sådana experimentella läkemedel som kan komma att förlänga deras livslängd rejält.

Att det här skulle vara möjligt skulle innebära en stor förändring för våra samhällen på jorden, om folk plötsligt fick t.ex. 20 fler friska år. Det kunde leda till mycket gott, samtidigt som det också kunde innebära ännu större hälsoskillnader och en stor påfrestning för våra pensionssystem.

– Dess inverkan på våra pensioner skulle vara överraskande stor. Pensionerna skulle kunna minska med till och med 70 procent, säger han.

För att motverka det här så borde pensionsåldern säkert höjas rejält, säger han.

– För att hålla pensionerna på nuvarande nivå, så borde pensionsåldern i ett sådant scenario höjas till ungefär 100 år.

Han påpekar också att det kunde bli lättare för personer i maktställning att verka länge i och med att de kan få vara friska längre.

– Vi skulle bara kunna föreställa oss hurdan Finland skulle se ut i dag om Kekkonen hade fått leva 30 fler friska år, kommenterar han.

Hemmets centrala roll

De teknologiska förändringar framtidsforskaren Risto Linturi förutspår handlar alltså inte bara om hälsa, utan också till stor del om vardagslivet i våra hem.

– En av de största förändringarna är att vi kommer att börja leva allt mer i virtuella världar. Vi använder VR-glasögon i särskilda rum med mjuka väggar och plötsligt märker vi att vi till exempel är på en virtuell planet som kallas Pandora.

Man kommer också ofta träffa vänner i olika virtuella världar, och delta i möten i arbetets tecken så här. Det bedömer alltså Linturi.

VR-tekniken gör det också möjligt att turista klimatsmart på många olika platser - till exempel i djungeln eller på den kinesiska muren, och i omgivningar som inte finns längre, eller som aldrig har funnits.

Mycket av det här är möjligt redan i dag, men det kommer att bli ännu smidigare och mer uppslukande i framtiden.

Assembly 2017, pelaaja
Spelande i virtuell verklighet. Assembly 2017, pelaaja Bild: Jyrki Lyytikkä / Yle Assembly,videospel,datorer,virtuell verklighet

Linturi har redan tillbringat en månad i en virtuell värld där han tog en titt på antikens Grekland.

– Jag promenerade i hela den miljön och gick in i de olika byggnaderna. Det var en fantastisk upplevelse att se på den forngrekiska staden Delfi med dess tempel vid foten av berget Parnassos, berättar han.

Han har varit på de samma ställena i verkligheten och sett ruinerna. I den virtuella världen fick han ändå se den historiska miljön i sin forna stolthet, med olika slags gestalter som befann sig där - allt från smeder till soldater.

– Det var en mycket intressant upplevelseresa. Jag tillbringade 200 timmar i den virtuella världen över antikens Grekland. En film skulle jag aldrig orka titta på så länge, säger han.

Kreikka, Ateena. Akropolis. Antiikin taide. Parthenon-temppeli, doorilainen pylväikkö ja päätykolmio, tympanon. Kreikan taiteen täysklassisen aika 447-423 eKr, arkkitehdit Kallikrates ja Iktinos. Doorilaiset pylväät. Temppelin rauniot.
Templet Parthenon i Greklands huvudstad Aten – såsom det ser ut i dag. Kreikka, Ateena. Akropolis. Antiikin taide. Parthenon-temppeli, doorilainen pylväikkö ja päätykolmio, tympanon. Kreikan taiteen täysklassisen aika 447-423 eKr, arkkitehdit Kallikrates ja Iktinos. Doorilaiset pylväät. Temppelin rauniot. Bild: Yle/Touko Yrttimaa Parthenon,Grekland,Yle Arkivet

Fler automatiska hemleveranser och robotar

Redan under 2020-talet blir det också vardag att robottaxibilar och drönare levererar mat och andra produkter billigt och snabbt till våra hem.

– Robotiken kommer att få en enorm betydelse för att utvidga logistiken, säger Linturi.

Inomhusodling.
Automatiska inomhusodlingar kommer att bli vanligare, säger framtidsforskaren. Inomhusodling. Bild: Yle/Miro Johansson odling,framtid

Matvaror kan komma att produceras i våra egna hem, med hjälp av odlingsrobotar som är försedda med effektiv led-belysning - till exempel i form av särskilda odlingsskåp i köket, eller i ett husbolags källare.

Dessutom kan vi kalla på robotar som reparerar hus, tvättar fönster, plockar bär, klipper häcken och gräsmattan eller lagar mat. Vi behöver inte äga dem, utan samma robotar kan jobba på många olika håll.

– Framtiden är här snabbare än vad många tror, kommenterar Risto Linturi och ser förväntansfull ut.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes