Hoppa till huvudinnehåll

Analys: Bara de mjukaste åtgärderna duger, ingen kan säga hur facket och arbetsgivarna ska skapa 60 000 nya jobb

Statsminister Antti Rinne deltog i regeringens och arbetsmarknadsorganisationernas gemensamma sysselsättningsseminarium.
Statsminister Antti Rinne (SDP) vill skapa 60 000 nya jobb. Statsminister Antti Rinne deltog i regeringens och arbetsmarknadsorganisationernas gemensamma sysselsättningsseminarium. Bild: Lehtikuva Antti Rinne,Sysselsättning och arbetslöshet

Regeringens enkla plan för att öka sysselsättningen kan ännu bli svår. När representanter för regeringen och arbetsmarknadsparterna träffades för ett första seminarium på onsdag kväll kunde ingen säga hur man ska skapa jobben, skriver Svenska Yles politiska reporter Magnus Swanljung.

Det här är alla överens om: år 2023 borde sysselsättningsgraden i Finland vara 75 procent. Det betyder att 60 000 fler människor än idag har ett jobb att gå till och att regeringen kan finansiera alla sina löften om utbildning och höjda pensioner.

Utöver det är alla överens om helt olika saker.

Inom regeringen är man överens om att utlokalisera de svåra besluten om hur man ska öka sysselsättningen till arbetsmarknadsorganisationerna.

Och inom arbetsmarknadsorganisationerna verkar man hyfsat överens om att regeringen själv har misslyckats med en av de viktigaste reformerna för att öka sysselsättningen – en familjeledighetsreform som verkligen ökar sysselsättningen bland kvinnor.

Bland arbetsgivarna är man överens om att fler människor skulle jobba om arbetslöshetsdagpenningen sänktes för dem som varit arbetslösa länge.

Och bland arbetstagarna är man överens om att det är en dålig idé. I stället är man överens om att de som är arbetslösa behöver bättre service för att hitta nya jobb.

Ändå lyckades alla tre parter under ett inledande seminarium i Ständerhuser på onsdag kväll hålla god min.

Modeordet för kvällen var förtroende. Man valde att fokusera på det som man är överens om: Alla vill satsa på utbildning och skräddarsydda tjänster för långtidsarbetslösa. Och alla verkar hoppas på en ström av högutbildade utlänningar som vill jobba i Finland.

Problemet är att ingen kan svara på hur mycket jobb de mjuka åtgärderna skapar. Eller med vilken tidtabell.

Arbetsminister Timo Harakka (SDP) erkände att den förlängda läroplikten inte kommer att synas i sysselsättningsstatistiken före något tag på 2030-talet.

Timo Harakka (SDP) vid regeringens och arbetsmarknadsorganisationernas gemensamma sysselsättningsseminarium.
Också Timo Harakka (SDP) var med på sysselsättningsseminariet. Timo Harakka (SDP) vid regeringens och arbetsmarknadsorganisationernas gemensamma sysselsättningsseminarium. Bild: Lehtikuva Timo Harakka,Sysselsättning och arbetslöshet

Däremot har näringslivets EK räknat ut hur många jobb man kunde skapa med hjälp av de tuffa åtgärderna.

Ett mer “sporrande” skydd för arbetslösa skulle enligt EK skapa mellan 11 000 och 14 000 arbetsplatser. Och att slopa hemvårdsstödet för dem (huvudsakligen kvinnor) som stannar hemma med sina barn skulle ge 10 000 nya jobb.

Och dessutom säger man inom arbetsgivarorganisationerna att det kanske allra viktigaste för sysselsättningen är hur det går när höstens avtalsförhandlingar inleds.

I klartext alltså att arbetstagarna måtte ha förstånd att inte kräva allt för mycket påökt, för då är det kört med konkurrenskraften och då kan vi säga adjö till sysselsättningsmålen.

Ännu är det upplagt för gräl och misslyckanden på arbetsmarknaden.

Det som talar för att man ska lyckas är att facket inte har något intresse av att stöta sig med en regering som leds av Socialdemokraterna.

Strejker och massprotester blir det kanske inte så mycket av den här valperioden. Frågan är om det blir några nya jobb, eller rättare sagt om man lyckas få rätt människor att jobba på rätt plats.

Samtidigt som det behövs 60 000 fler som jobbar och betalar skatt finns det 60 000 lediga jobb som väntar på någon med rätt utbildning och adress.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes