Hoppa till huvudinnehåll

Translagen halkar efter: "Vi behöver mer öppenhet och kommunikation för att slippa känna oss pinsamma gällande transfrågor"

Henkilökuva
Kvist och Tanja von Knorring är båda styrelsemedlemmar i Regnbågsankan och skålar för en förnyad translag. Henkilökuva Bild: Mikko Koski / Yle sexuella minoriteter

Regeringen föreslår ändringar i vår translagstiftning för att stärka transpersoners mänskliga rättigheter. Vår translag har hittills halkat efter om man jämför med andra nordiska länder. Smärtpunkterna handlar bland annat om steriliseringskravet före könskorrigering, minderårigas rätt att korrigera sitt kön och kravet om fysisk könskorrigering innan man får korrigera sitt kön juridiskt.

Könsminoriteternas intresseorganisationer välkomnar ändringsförslagen, men önskar att regeringsprogrammet skulle innehålla ännu mer förbättringar för transpersonerna.

Jag träffar Kvist (Kvist är det namn han valt när han fattat beslutet om att påbörja sin könskorrigeringsprocess) och Tanja von Knorring på Kasinostranden på Drumsö i Helsingfors. Tanja kommer direkt från jobbet och Kvist från en arbetsintervju.

Kvist har redan hunnit ta några rundor med sin skateboard och Tanja har i all hast korrigerat sitt läppstift. När de vandrar tillsammans över gräsmattan ser de nästan utan som mor och son.

Henkilökuva
Det tar ungefär ett halvt år att få sin ansökan om köskorrigering behandlad. Kvist har skickat in sin ansökan redan som minderårig, men nu när han blev myndig måste han skicka in en ny ansökan och börja om processen från början. Henkilökuva Bild: Mikko Koski / Yle sexuella minoriteter

Kvist har just fyllt 18 år och har ansökt om tillstånd för att få påbörja korrigerandet av sitt kön, Tanja von Knorring är 59 år och har påbörjat sin könskorrigeringsprocess för två år sedan.

Enligt den nya namnlagsstiftningen har hon efter många om och men fått byta sitt namn, men i juridiska handlingar är hon ännu man. Båda är styrelsemedlemmar i Regnbågsankan och Trasek och har vanan inne att tala om könsminoriteters mänskliga rättigheter.

Kvist anser att det viktigaste med den nya translagen är att samhällsklimatet blir öppnare och att förståelsen för transpersoner ökar.

Lagstiftningen måste förändras för att åsikterna ska förändras
― Kvist

Rätten att få korrigera sitt juridiska kön innan man genomgått en fysisk könskorrigering är central. Som det nu är måste en person först korrigera sitt kön fysiskt och sterilisera sig innan hen får korrigera sitt kön juridiskt.

- Det är omänskligt att kräva sådant och svårt för oss alla, säger Tanja och suckar djupt.

Tanja von Knorring kan inte förstå varför man inte själv kan få bestämma sitt juridiska kön.

Att korrigera sitt kön juridiskt är inte alls en lika krånglig process som att korrigera sitt kön fysiskt. Om man mot förmodan ångrar sig är ju ingen fysisk skada skedd om man bara till pappers ändrar sitt kön
― Tanja von Knorring

Kvist instämmer och tillägger att juridiska könskorrigeringar kanske kunde spara på de medicinska ingreppen.

- Det juridiska könet handlar ju faktiskt bara om en anteckning i dina officiella handlingar. Om folk själva fick bestämma vad de ska ha för juridiskt kön, kanske de fysiska könskorrigeringarna skulle minska. Då kunde man bara fortsätta att leva sitt liv som man vill utan att genomgå den krävande medicinska processen, säger Kvist.

Henkilökuva
Tanja von Knorring tar ut svängarna i regnbågskretsarna och har nyligen placerat sig i Miss Gay Finland tävlingen. Utöver det var hon uppställd för SFP i riksdagsvalet. Henkilökuva Bild: Mikko Koski / Yle sexuella minoriteter

Vår traditionella binära uppfattning där vi indelar personer i män eller kvinnor framstår som problematisk.

- Vi anser att man inte behöver vara hon eller han och önskar att det skulle finnas ett tredje kön i vår lagstiftning, men det här förslaget uteblev från regeringsprogrammet, konstaterar Tanja besviket.

Tanja von Knorring misstänker att den nya translagen urvattnades i regeringsförhandlingarna till följd av kohandel med konservativa intressen.

- Det centrala med en ny lag är att den förändrar samhällsklimatet och ger mer förståelse för transpersoner. Lagstiftningen måste förändras för att åsikterna ska förändras, säger Kvist.

Det är inte heller alltid bekvämt att känna sig annorlunda och utpekad. Kvist berättar hur mycket mod som krävdes för att be lärarna att hädanefter kalla honom för Kvist.

- Det var en stor kraftansträngning, men lärarna hade ändå svårt att komma ihåg det nya namnet. Men det som var ännu värre än glömmandet, var att någon lärare gjorde nummer av det nya namnet inför hela klassen.

Då kände sig Kvist så pinsam att han ville sjunka under jorden.

Toaletten - en plats för pinsamma situationer med transpersoner

Kvist är utled på pinsamma situationer som han stöter på dag efter dag. En typisk skådeplats för pinsamheter är toaletterna. Eftersom han inte ännu har påbörjat sin korrigeringsprocess väljer han att besöka damtoaletten.

- Jag går annars också helst till damtoaletten, för det är renare där, skrattar Kvist.

Men han är frustrerad över alla toalettbesökare som vill informera honom om vilken toalett han befinner sig på. En äldre dam undrade en gång om han var säker på att han befann sig på rätt ställe och blev sedan väldigt generad när Kvist meddelade att det var han.

Efter det ville ursäkterna aldrig ta slut och pinsamheten eskalerade för båda.

- När jag sedan sitter där på toan så skriker hon ännu en gång åt mig att ursäkta ännu en gång! Och det enda jag önskade var att hon skulle ha hållit sig lugn och gått ut. Jag ville bara sitta på toan och inte på en scen, suckar Kvist uppgivet.

Fast egentligen blir han bara glad om han uppfattas som man, det är ju vad han vill vara också om han inte ännu känner sig fullt bekväm med att leva som man i alla situationer.

Tanja von Knorring har också en samling pinsamma toalettberättelser. Nyligen kom en äldre dambekant samtidigt med henne på damtoaletten.

- Hon undrade försynt att kommer du hit, och jag sa att förstås kommer jag hit, jag är ju en kvinna, inte kan jag väl se ut så här på herrtoaletten! Nåja sa hon, jag är van med att du är en man.

yleiskuva
Tanja och Kvist kämpar för transpersoners rättigheter både i Regnbågsankans styrelse och TRASEKS styrelse. yleiskuva Bild: Mikko Koski / Yle sexuella minoriteter

Men Tanja von Knorring ger inte upp, hon är målmedveten och metodisk i sin kamp för transpersoners mänskliga rättigheter. Det första hon gjorde när hon för två år sedan kom ut på jobbet var att hon bestämde att toaletterna skulle bli unisex.

- Det var en av de första sakerna jag gjorde och så printade jag SETA:s lappar på väggarna och alla tyckte att det var okej med det.

Strul med myndigheter och vårdpersonal

Toaletterna väcker många känslor, men främst önskar Tanja von Knorring och Kvist att den nya translagen skulle göra samarbetet med olika myndigheter smidigare och att man kunde få ett fungerande pass utan att behöva sterilisera sig.

- Jag har ännu ett manligt personnummer. Först när jag är steril får jag en kvinnas personnummer. Jag har ett kvinnligt namn och är annars en kvinna. Men i mitt pass står det fortfarande att jag är man och jag skulle ha stora problem om jag nu ville åka utanför EU.

Tanja har också otrevliga erfarenheter från hälsostationen.

- De tror de att de ska ta emot antingen en kvinna eller en man och så tittar de på mina papper och funderar att är det här en kvinna eller en man eller vad är det här? Det är kränkande. Därför tycker vi att det är viktigt att få byta det juridiska könet så fort som möjligt utan dröjsmål.

Kvist önskar att alla människor kunde vara lika fördomsfria som hans mormor. När han första gången hade samlat mod till sig för att berätta åt mormodern att han ville byta sitt namn, hade hon bara glatt utropat.

- Ja men det tänkte väl jag också!

Och sedan gjorde mormodern inget större nummer av det hela. Ett sådant agerande är exakt vad Kvist önskar sig av sina medmänniskor.

Lyssna på varandra i stället för att låsa in er i olika uppfattningar. Dialog är viktigt och det att vi delar med oss av våra upplevelser. Då märker vi att vi ändå har mer likheter än olikheter
― Kvist

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes