Hoppa till huvudinnehåll

Hälsningar från korren: Förbud mot tradition, fåfänga - och djurplågeri

Bengt Östling
Svenska Yles korrespondent Bengt Östling i New York Bengt Östling korrespondenter,USA,bengt östling

Debattämnet skulle kanske sitta bättre i mars, med råkalla vindar längs avenyerna i New York. Men frågan om vad pälsar och skinn symboliserar är aktuellt just nu. En fråga om rikedom och framgång. Eller fåfänga och djurplågeri.

Det handlar alltså om lyxplagg för de flesta, som en minoritet har råd med. Det är också kläder som vårdas och ges i arv. De ger sin bärare ett extra lyft, trots att många äldre pälsar helt klart tynger sin bärare.

Det handlar om identitet och personlighet.

Bengt Östling i Brooklyn, New York
Svenska Yles USA-korrespondent Bengt Östling Bengt Östling i Brooklyn, New York Bild: Yle korrespondent,New York (staden)

Fenomenet beskrivs i en lång artikel i New York Times

Invandrarnas och de svartas dröm

Åtminstone för invandrare betydde köpet av en egen, äkta päls att den amerikanska drömmen hade fullföljts. Nykomlingarna hade äntligen nått samma status som amerikanerna.

Slutmålet för emigrationen var att klara livhanken och lite till i det nya landet. När man har råd att köpa en päls har man uppnått det som förfäderna knappt vågade drömma om.

För den svarta befolkningen i USA har det varit ännu svårare att nå pälsstatus. Där har man kämpat för att få bättre ekonomiska förutsättningar, och därmed pälsen. De svartas ursprung i en grym slavstatus sitter fortfarande i.

De svarta har traditionellt haft sämre jobb och lägre löner än de vita. Att ha råd med en päls är också en seger för den ekonomiska jämlikheten, sägs det.

Pälsen ur mode när alla har råd

Pälsen var designad för de vita. Därför var det också ett tecken på kamp och seger när en svart kunde klä sig i päls.

En orsak till att pälsen har blivit omodern och numera anses oetisk kan vara att också de svarta nu kan gå med päls.

När alla har råd med en form av glamour söker sig en del trendmänskor vidare till nya, mer ouppnåeliga mål.

Många svarta ser djurvännernas protester mot pälsar och djuruppfödning som ett angrepp på deras hudfärg, kultur, identitet, till och med religion.

"Djuren behandlas bättre"

En svart skådespelare deklarerade nyligen att hon tänker bära päls så länge polisen skjuter ihjäl svarta i USA utan orsak.

Den hårda verkligheten om ras är att de svarta i USA har behandlats sämre än de djur som ger sitt skinn för pälsarna.

Många svarta debattörer påpekar gärna det här för de demonstranter som flitigt angriper alla som bär päls. Antipälsrörelsen verkar vara förvånansvärt stark i USA.

Just nu har stadsfullmäktige i New York på sitt bord ett förslag om att förbjuda pälsförsäljning inom stadens område.

- En progressiv stad som vår ska kunna ta steg som skyddar djuren. Att döda ett djur bara för att en mänska ska få bära pälsen är grymt och onödigt, sa ordförande Corey Johnson, demokrat förstås.

"Produkter fria från grymhet"

Djurens vänner applåderar förslaget som nu behandlas i New York.

- Konsumenterna vill ha grymhetsfria produkter. Det här kunde innebära sista spiken i kistan för päls- och djuruppfödningsindustrin, jublade djurvännerna.

New York skulle bli den första stora staden med pälsförsäljningsförbud. I Kalifornen har några städer redan bestämt om ett förbud; San Francisco, Berkeley, West Hollywood och Los Angeles.

Handeln med begagnade pälskläder skulle få fortsätta, och det blir inte förbjudet att donera kläder vidare.

Aretha Franklin i stor brun päls vid julgranständning i New York
Aretha Franklin gillade päls. Här i New York vid julgranständning. Aretha Franklin i stor brun päls vid julgranständning i New York Bild: epa Aretha Franklin,Päls,jul

Vad händer med Aretha Franklins pälsar?

Frågan var aktuell för ett år sedan då den berömda sångerskan och modeikonen Aretha Franklin avled. Hon var en kvinna som följde den svarta traditionen att klä sig elegant, ofta i päls.

Djurskyddsorganisationen PETA var snabbt ute med en uppmaning om att dödsboet borde donera alla hennes pälsar. De kunde gå till välgörande ändamål, åt bostadslösa, fattiga och som underlag för andra djur.

Det förslaget retade upp riktigt många amerikaner.

Men finns det tillräckliga skäl för djurplågeri? Om det bara handlar om fåfänga eller att visa upp sin rikedom?

Ger rikedom rätt till djurplågeri?

I USA finns det många som stolt visar upp sin rikedom, eftersom den anses naturlig - och gudagiven.

Det finns en kundkrets för lyxkläder med dyra designermärken som visas upp på röda mattan vid olika evenemang. Bling-bling är ett amerikanskt koncept.

USA är ett starkt frihetsinriktat och individuellt land så man förstår protesterna mot alla inskränkningar. I ett land där det är tillåtet att bära vapen är det svårt att förbjuda det mesta annat, inklusive pälsar.

Men förbudsrädslan finns där. Pälsförbudet är kanske bara ett steg på vägen. Då ser man en skräckvision av ett framtida djurfritt samhälle.

Det är slut på kött i maten, och finns inget läder till skor och bälten.

Religiöst budskap om päls?

Det finns också religiösa aspekter. De kristna församlingarna är emot ett förbud, eftersom de ömmar för de svarta kvinnornas pälstradition vid högmässorna.

För de ortodoxa judiska männen hör det till att bära en pälshatt på sabbaten. Judarna befarar fler hatbrott om pälskläder förbjuds.

Äldre judisk man med pälshatt går över gata tillsammans med yngre i New York.
Pälshatt på sabbaten hör till för en del judiska män. Äldre judisk man med pälshatt går över gata tillsammans med yngre i New York. Bild: EPA-EFE judendom,Päls

Djurvännernas kampanj har haft resultat. Många stora modenamn har slutat använda päls och skinn i sin design.

Pälsindustrin i New York har minskat betydligt. Deras lobbyister talar om tusentals arbetsplatser som har gått förlorade, och en hel del förmögenhet bland dem som ägnar sig åt pälstillverkning.

Pälsen byggde New York

Historikerna kommer med egna argument för pälshandeln. Det var den som byggde upp hela New York.

När Henry Hudson ”upptäckte” det här området, hittade han också franska handelsmän som idkade pälshandel med ursprungsbefolkningen indianerna. Det var år 1609.

I New Yorks vapen fanns det två djur som inte är råttor, utan bävrar, en symbol för den historiska pälshandeln till Europa.

Det är inte sagt att det nya förbudet går igenom eller åtminstone upprätthållas och kontrolleras. USA har större problem än pälshandeln. Men att just den här frågan har blivit stor, säger kanske något om det amerikanska samhället.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes