Hoppa till huvudinnehåll

De med högre lön har ofta också längre oavbruten semester - bara hälften av de unga arbetstagarna har ledigt i fyra veckor

Två personer ligger i gräset och njuter av solen.
Semestern kan spjälkas så länge arbetstagaren själv vill det. Två personer ligger i gräset och njuter av solen. sommar,semester

En sammanhängande semester på fyra veckor är mer sällsynt hos låginkomsttagare och hos arbetstagare under 30, visar en undersökning.

För visstidsanställda och många företagare är den långa semestern en avlägsen dröm. Men också bland vanliga löntagare fördelar sig semesterveckorna ojämnt.

Enligt en enkät från Tjänstemannaförbundet Erto är oavbruten semester vanligare hos höginkomsttagare än hos låginkomsttagare, och vanligare hos äldre löntagare än hos unga.

Så många jobbar och har rätt till semester

Enligt de senaste siffrorna är sysselsättningsgraden drygt 72 procent. 2 520 000 personer i Finland var sysselsatta i april 2019.

Av de sysselsatta är 87% löntagare och 13% företagare och företagarfamiljemedlemmar.

73% av löntagarna jobbar heltid på tillsvidareanställningar, resten jobbar deltid eller är visstidsanställda. Sammanlagt är det drygt 63% av de sysselsatta som har heltidsjobb och tillsvidareanställning.

Enligt semesterlagen är arbetstagaren berättigad till två och en halv dag semester för varje månad på jobb. Semestern ska ges oavbruten "om det inte för undvikande av avbrott i arbetet är nödvändigt att den del av sommarsemestern som överstiger 12 vardagar delas upp för att tas ut i en eller flera delar".

Ertos fråga om semestrar gällde löntagare, inte företagare, som har samlat på sig semesterdagar för minst fyra veckor. De svarade på frågan om de har tillgång till fyra veckors oavbruten ledighet, förutsatt att de samlat ihop tillräckligt många dagar för att hålla en så lång semester. Tusen 18–63-åriga arbetstagare svarade på enkäten som gjordes av YouGov Finland i juni.

Av de finländska löntagarna får 27 procent klara sig utan fyra veckors sammanhängande semester. Enkätfrågan gällde löntagare som samlat på sig fyra veckor semester eller mer.

- För säsongsarbetare som plockar jordgubbar är det naturligt att det inte går att ta ledigt på sommaren, men vi frågade dem som har rätt till fyra veckors semester om de får vara lediga så länge och svaret var nej, säger Juri Aaltonen på tjänstemannaförbundet Erto.

- Särskilt bland unga är det ett stort problem, bara hälften får semestern lagen ger rätt till.

Ungdomar och låginkomsttagare speciellt utsatta

Enligt enkäten får bara 52 procent av löntagarna under 30 år ha semester fyra veckor i ett sträck.

Ungas okunskap om sina rättigheter kan eventuellt göra dem särskilt utsatta i frågan semesterlagen. Men hur semesterlängden påverkas hänger också ihop med bransch och hur högt avlönade jobben är.

Ungefär hälften av de som tjänar mindre än 27 000 euro per år har tillgång till en 4 veckors sammanhängande ledighet. Samtidigt har 80 procent av dem som tjänar över 67 500 euro möjlighet till sammanhängande ledighet.

En man ligger på en brygga.
Bland löntagare med välbetalda jobb håller 80 procent en semester på fyra veckor eller mer i följd. Bland låginkomsttagarna gör bara varannan det. En man ligger på en brygga. Bild: Creative Commons/Picjumbo semestrare

Den vanligaste anledningen till att fördela semestern är enligt Aaltonen att en sammanhängande semester på fyra veckor skulle kräva anställning av vikarie.

Att arbetsgivaren måste anställa en vikarie är ändå inte motivering nog att neka en anställd sammanhängande semester.

- I semesterlagen framkommer det tydligt att arbetsgivaren kan neka en fyra veckors sammanhängande semester endast i exceptionella fall. Brist på sammanhängande semester är vanligen olagligt.

Lång semester vanligare i stora företag

Hur många veckor en löntagare kan hålla semester i följd påverkas också av företagets storlek.

I företag med färre än 10 anställda får endast ungefär hälften hålla en fyra veckors sammanhängande semester, medan i stora företag där man sysselsätter mer än 250 personer ligger siffran på cirka 80 procent.

Juri Aaltonen säger att företagen utgår från vad som är enklast för dem, men påpekar att företagen ändå borde ordna arbetsuppgifterna så att det går att följa lagen. De borde tänka långsiktigt på hur deras anställda orkar.

- Vi måste minnas att meningen med arbetslagstiftningen är att människor ska få vila så de orkar fortsätta jobba. Om det inte sker ser vi reaktioner som problem med mentala hälsan och stress, säger Aaltonen.

Bild på Juri Aaltonen som intervjuas.
Juri Aaltonen, ordförande på tjänstemannaförbundet Erto. Bild på Juri Aaltonen som intervjuas. Bild: Yle Juri Aaltonen,Tjänstemannaförbundet för specialbranscher (Erto)

- Det är önskvärt att vi i dagens samhälle förstår att när vi har problem med låg nativitet och mental hälsa är de lagstadgade pauserna för vila viktiga, och de ska följas, säger Aaltonen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes