Hoppa till huvudinnehåll

Charly Salonius-Pasternaks analys: "Varken Iran eller USA vill ha ett stort krig"

Irans president Hassan Rouhani och USA:s president Donald Trump.
Irans president Hassan Rouhani och USA:s president Donald Trump. Irans president Hassan Rouhani och USA:s president Donald Trump. Bild: EPA Iran,USA,Hassan Rouhani,Donald Trump,sanktioner

Trots det skärpta tonläget mellan USA och Iran säger forskare Charly Salonius-Pasternak vid utrikespolitiska institutet att varken Iran eller USA genuint vill ha ett krig. Däremot gynnar den instabila situationen båda parter för olika orsaker.

Bakgrund: Den upptrappade konflikten mellan USA och Iran

  • I maj 2018 drar Donald Trump ut USA ur det globala kärnvapenavtalet med Iran. Barack Obama var med och slöt avtalet.
  • I april terrorstämplar USA det iranska revolutionsgardet.
  • I april rasar Irans oljeexport som följd av USA:s sanktioner.
  • I maj attackeras fyra oljefartyg i persiska viken. Tio dagar senare skickar Donald Trump ytterligare 1 500 amerikanska soldater till Mellanöstern.
  • Två oljetankrar i Omanbukten attackeras i början av juni. USA anklagar Iran för att ligga bakom angreppet, något som Iran nekar.
  • USA meddelar att landet kommer att skicka ytterligare 1 000 soldater till Mellanöstern.
  • Iran skjuter ner amerikansk drönare på Irans territorium. Enligt Iran var drönaren inne i iranskt luftrum, vilket förnekas av USA.

Källa: SVT och Svenska Yles artiklar på temat.

Vi samlade ihop de viktigaste frågorna gällande den allt mer skärpta konflikten mellan Iran och USA.

1. Vad kan man dra för slutsatser om tonläget som råder mellan USA och Iran?

– Tonläget är dåligt. Det är sämre än vad det har varit på en lång tid, alltså många år. Det är förstås inte bra för att det kan eskalera.

2. Varför har Trump-administrationen tagit en så konsekvent hård linje gentemot Iran?

– Redan under kampanjen har president Trump varit stenhård mot Irans kärnvapenavtal. Delvis kanske det berodde på att Trump var och är emot många saker som Barack Obama gjort.

President Trump hot om upp till 25 procents strafftullar mot Mexiko väckte bestörtning världen över
Trump har hela tiden varit stenhård mot Irans kärnvapenavtal. President Trump hot om upp till 25 procents strafftullar mot Mexiko väckte bestörtning världen över Bild: EPA-EFE/JIM LO SCALZO Donald Trump,USA

– Trump tror att man på det här sättet kommer få Iran att böja sig. Det här är den grundläggande missuppfattningen gällande Iran.

3. Är det just kärnvapen som är fundamentet i den här konflikten?

– Det som är intressant, och som vissa amerikanska källor har varit öppna med, är att USA kan tänka sig militär aktion. På sätt och vis kan man säga att det har med kärnvapen att göra. Men så länge som det här avtalet hålls är det osannolikt att Iran skulle kunna bygga riktiga kärnvapen.

En iransk tungvattenreaktor i staden Arak
Iransk tungvattenreaktor i staden Arak. En iransk tungvattenreaktor i staden Arak Bild: HAMID FORUTAN/EPA-EFE Iran,Reaktor,kärnvapen,Tungvattenreaktor

– Det kan finnas intresse för Iran att säga så här blir vi behandlade utan kärnvapen. Hur är det med Pakistan och Nordkorea? Kanske vi borde göra något som vi inte har tänkt göra. Det vill säga skaffa kärnvapen.

4. Kan den hårda linjen och skärpta tonläget utmynna i ett regelrätt krig?

– Det kan det absolut, men jag tror att varken Iran eller USA vill genuint ha ett stort krig. USA vill, så vitt vi vet, inte invadera Iran. De har kanske lärt sig från Irak. Inte vill Iran heller ha ett stort regelrätt krig.

– Däremot kan det gynna båda av olika orsaker att upprätthålla en mindre stabil situation.

– Risken för att de enskilda incidenterna eskalerar situationen finns. Efter USA:s cyberangrepp kan det vara att Iran, som de ofta gör, svarar asymmetriskt, alltså någonstans annanstans med olika medel.

5. Mike Pompeo vill bilda en global koalition mot Iran. Hur förhåller sig Finland till att medverka i en sån här riktad koalition?

– Det skulle förvåna mig genuint om Finland skulle göra någonting annat än hålla vid den europeiska eller EU linjen i det här. Visst påverkar saker i Mellanöstern Finland, men det är inte lika centralt som andra frågor.

Amerikanska hangarfartyget USS Abraham Lincoln.
Det amerikanska hangarfartyget USS Abraham Lincoln i Persiska viken. Amerikanska hangarfartyget USS Abraham Lincoln. Bild: EPA-EFE/CATI CLADERA USA,hangarfartyg,USS Abraham Lincoln,Iran

6. Om vi säger att det inte blir något regelrätt krig, men att ett upptrappat läge fortsätter. Det är väl ändå inte så bra att ha ett irriterat Iran i bakgrunden?

– Nej, det är det inte. Man diskuterar ofta det här ur det amerikanska eller europeiska perspektivet, inte det iranska. Det är uppenbart att landet vill ha en roll i Mellanösterns politik, en roll som amerikanerna gladeligen vill ge till Saudiarabien.

– Jag tror att Iran skulle vilja ha en starkare roll. Än så länge har man inte kunna få en på grund av den amerikanska politiken och det som Iran har gjort, det vill säga stödja terrorismen runt om i världen och destabilisera regionen.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes