Hoppa till huvudinnehåll

VNF i Karis vill hjälpa unga komma in på högskolor - erbjuder en hel termin med fokus på att höja studentbetyget i matematik

Man i skjorta och kavaj lutar mot en ledstång på en trappa utomhus. I handen har han en broschyr. I bakgrunden gräsmatta, träd och en sjö.
Rektor Henrik Grönroos. Man i skjorta och kavaj lutar mot en ledstång på en trappa utomhus. I handen har han en broschyr. I bakgrunden gräsmatta, träd och en sjö. Bild: Nicole Hjelt / Yle Karis,Västra Nylands Folkhögskola,Rektor,vnf

Många söker sig till Västra Nylands folkhögskola för att få hjälp på traven med att komma in till drömutbildningen.

I takt med att studentbetyget väger allt mer i tredje stadiets antagningsprocess så ser också de förberedande kurserna annorlunda ut.

- Tanken är att man förkovrar sig i matematik under hösten och efter att man repeterat gymnasiets matematik skriver om den på våren, berättar rektor Henrik Grönroos om folkhögskolans färskaste studiehelhet som är avsedd för den som drömmer om att bli arkitekt.

Han förklarar att den nya helheten är en del i att svara på behov som finns just nu och på så sätt locka studerande.

- Jag tycker vi är ganska modiga med att prova nya saker.

Högsäsong efter midsommar

Veckan efter midsommar brukar den största vågen av ansökningar till Västra Nylands Folkhögskola komma in.

Anledningen är att det är då de flesta får bud om de blivit antagna till den utbildning de inriktat sig på.

Ingång till vit tegelbyggnad. Träd och gräsmatta utanför.
Efter midsommar riktar många blickarna hit. Ingång till vit tegelbyggnad. Träd och gräsmatta utanför. Bild: Nicole Hjelt / Yle Västra Nylands Folkhögskola,Karis,folkhögskola

För den som inte rymts med på listan bland de antagna kan folkhögskolestudier vara ett alternativ.

Många väljer naturligtvis även folkhögskolan för att reflektera över framtiden eller fördjupa sig i något man är intresserad av.

Jag kollade vilket ämne som är svårast att komma in på på finlandssvenskt håll, och det är psykologi. Då tänkte vi att det finns ett intresse att förkovra sig i det

- Folkhögskolan ska förbereda för studier, men även för livet, sammanfattar Grönroos.

Vid VNF i Karis kan studerande ägna ett år åt att förbereda sig för fortsatta studier i bland annat scenkonst, visuell konst, kommunikation, dans och även juridik och medicin.

Nytt för i år är psykologi och arkitektur.

Fokus på att höja studentbetyget

I samband med att studentbetyget har allt större betydelse i antagningen till tredje stadiet måste också folkhögskolorna anpassa sig.

Därför har man inte valt att starta en regelrätt arkitekturlinje, utan en kurshelhet där fokus är på att studerandena ska klara av högskolans antagningskrav.

I praktiken kombineras kurser från två redan existerande linjer.

Höstterminen är vigd åt studier vid linjen för natur och medicin och under våren flyttar man över till konststudier.

Natur och medicin är en linje avsedd för studerande som planerar söka till en medicinsk utbildning eller teknisk högskola, eller som är intresserad av naturvetenskap.

Konststuderande vid Västra Nylands folkhögskola i Karis.
I fjol slog man ihop linjerna i visuell konst till en helhet. Konststuderande vid Västra Nylands folkhögskola i Karis. Bild: Yle/Minna Almark Karis,Västnyland,Västra Nylands Folkhögskola,folkhögskolor,konst,elever

Vid själva inträdesprovet till programmet för arkitektur vid Aalto-universitetet ligger fokus på det konstnärliga, förklarar Grönroos.

- Men så är även ämnen såsom matematik och fysik avgörande i studentbetyget. Tanken är att man under hösten förkovrar sig i matematik och skriver om matematiken på våren.

Efter skrivningarna flyttar studerandena över till helheten för visuell konst, Create Eye.

- Där får de ta del av kurser som stöder arbetsprovet, så det tror vi på, säger Grönroos.

Psykologin med i planerna länge

När det gäller inträdesprovet till psykologi i såväl Åbo som Helsingfors så är det mera traditionellt. Där antas fortfarande hälften av de sökande utifrån inträdesuppgifterna, berättar Grönroos.

- Vi har tagit reda på utifrån vad man kommer in på de olika högskolorna. Inträdesprovet till psykologin är avgörande i synnerhet för dem som inte har jättebra betyg.

Utbudet på utbildning är så stort, inte minst i Svenskfinland, samtidigt som årskullarna krymper. Då återstår det för oss att vara så bra att vi är attraktiva i alla fall

Fokus vid VNF:s psykologilinje ligger därför på regelrätta studier i ämnet.

- Man kan fördjupa sig i psykologi under ett år med tanke på inträdesprovet, och även med tanke på studierna.

Medan arkitekturhelheten föddes rätt spontant, som ett förslag av Bodil Westerlund, lärare i natur och medicin, så har tanken om en psykologilinje har funnits med i planerna länge.

- Jag kollade vilket ämne som är svårast att komma in på på finlandssvenskt håll, och det är psykologi. Då tänkte vi att det finns ett intresse att förkovra sig i det, förklarar Grönroos.

Satsar mer på samarbete mellan linjer

Att en naturvetenskaplig och konstnärlig linje samarbetar på skolan på det sätt som i arkitekturhelheten är rätt unikt i skolans historia.

- Jag vågar säga att det är väldigt historiskt. Alla folkhögskolor kör med linjer, och även om linjerna har en del samarbete så jobbar de i regel väldigt skilt, berättar Grönroos.

Scen ur VNF:s teaterlinjes Sju bröder
Teatern blir mer fysisk. Här en bild från teaterlinjens slutproduktion 2016 Sju bröder. Scen ur VNF:s teaterlinjes Sju bröder Bild: Chris Senn Sju bröder,Västra Nylands Folkhögskola,teater

- I Danmark, som är folkhögskolornas hemland, förstår man sig inte alls på linjer, där tar man kurser. Jag är inte på väg att avskaffa våra linjer, men jag vill luckra upp dem så att man kan ta kurser lite bredare.

Det var också av den anledningen som linjerna i fotografi, bildkonst och grafisk design och serieteckning i fjol slogs ihop till helheten Create Eye.

Teater och dans närmar sig varandra

Skolans äldsta linjer, teater och dans, ska också samsas om kurser mer än tidigare.

- Dans och teater har levt väl medvetna om varandra, men samarbetet har varit ganska småskaligt, säger Grönroos.

Under kommande läsår kommer linjerna att ha helt och hållet gemensam undervisning under några veckor.

- Utan att raljera hemskt mycket kan man säga att den traditionella teatern söker sig mot ett mera fysiskt håll, medan den traditionella konstdansen söker sig mot ett mera narrativt håll, förklarar Grönroos beslutet.

- Det är också en feedback vi får av våra studerande, att de vill ha mera kontakt över linjerna i undervisningen.

Ekonomin i balans

Skolans internatbyggnader är från slutet av 1970-talet och i år har man påbörjat projektet med att sanera dem.

Den byggnad som är avsedd för deltagare av kortkurser var först i tur och renoverades i våras.

- Tanken är att vi ska fortsätta med hela internatet. Tidtabellen är inte riktigt klar, men det kostar mycket att renovera, säger Grönroos.

Man i skjorta oc kavaj står i dörröppningen till en grön träbyggnad.
Rektor Henrik Grönroos vid den renoverade internatbyggnaden. Man i skjorta oc kavaj står i dörröppningen till en grön träbyggnad. Bild: Nicole Hjelt / Yle Karis,Västra Nylands Folkhögskola,Rektor,vnf:s internat

Renoveringsarbetet är alltså beroende av plånbokens tjocklek, men på den fronten ser det bättre ut än för några år sedan.

- Ekonomin är helt okej. Det är klart att det alltid skulle få finnas mera pengar, men vi har inga skulder och vi får debit och kredit att gå ihop. Så länge vi har studerande är vår ekonomin på en hållbar botten.

Kämpigt att locka studerande

Antalet studerande är ändå något som sjunkit stadigt under de senaste åren.

Från att för några år sedan ännu ha lockat rejält över hundra studerande så var det endast kring nittio som fullföljde sina studier i fjol.

Ändå var det ett rekordantal unga som tog ett mellanår.

- Tittar vi tillbaka tio till tjugo år så har vi färre studerande, det är ett faktum. Det är klart att vi funderar mycket över det, konstaterar Grönroos.

Han menar att antalet påverkas av faktorer som är utom folkhögskolans kontroll.

- Utbudet på utbildning är så stort, inte minst i Svenskfinland, samtidigt som årskullarna krymper. Då återstår det för oss att vara så bra att vi är attraktiva i alla fall, så det är det vi jobbar med.

Grönroos är ändå optimistisk inför nästa läsår.

- Vi hoppas, tror och räknar med att vi i höst ska vara över hundra när vi startar. Vi har kanske närmare femtio ansökningar nu, men de flesta kommer ännu att komma.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland