Hoppa till huvudinnehåll

I Nato värdesätter man att Finland har ordning på sitt försvar säger nya Natoambassadören Klaus Korhonen

Finlands Natoambassadör Klaus Korhonen fotograferad i närbild. I bakgrunden en lummig trädgård.
Finlands Natoambassadör Klaus Korhonen fotograferad i närbild. I bakgrunden en lummig trädgård. Bild: Rikhard Husu / Yle Nato

Enligt USA:s Natoambassadör är Finland välkommet i Nato om lander beslutar sig för det. Chefen för Finlands Natodelegation tror inte på snabba ryck vad Finlands säkerhetspolitiska linje beträffar.

Bryssel

- Det är en finsk tradition att det finns mycket kontinuitet framför allt i utrikes- och säkerhetspolitiken, säger Natoambassadören Korhonen.

Inför Natos försvarsministermöte i Bryssel fick USA:s Natoambassadör Kay Bailey Hutchison frågan om hur hon ställer sig till ett finländskt Natomedlemskap.

Enligt Hutchison välkomnar USA Finland i Nato om landet beslutar att ansöka om medlemskap.

Ett finländskt Natomedlemskap verkar ändå inte sannolikt under den pågående regeringsperioden, trots skrivelsen i regeringsprogrammet om att Finland kan ansöka om medlemskap om det säkerhetspolitiska läget talar för det.

- Jag tror inte att det kommer betydande förändringar, åtminstone läser jag regeringsprogrammet på det sättet, fortsätter Korhonen.

Relationen till Nato bygger på ömsesidig nytta

Enligt Korhonen bygger relationen mellan Finland och Nato även i fortsättningen på pragmatism och samarbete inom områden som är nyttiga för Finland.

- Förstås hoppas vi också att vi kan bidra till det euroatlantiska säkerhetssamarbetet i den bredare Natokretsen.

Vårt geografiska läge gör oss intressanta för försvarsalliansen, säger Natoambassadören.

- Om man börjar från det geopolitiska läget så ansvarar Finland för försvaret av sitt eget territorium. Jag tror att det är ett ganska stort bidrag i Europa.

- Men praktiskt taget bidrar Finland även i Natoledda operationer i Afghanistan.

Natos logo.
I sista hand är det Natos 29 medlemsstater som beslutar om försvarsalliansens framtid. Natos logo. Bild: EPA nato

Partnerskap inte jämförbart med att vara medlem

Afghanistan en av de frågor som ligger på bordet vid försvarsministermötet som äger rum i Bryssel på onsdag och torsdag. Finland deltar i egenskap av medlem i krishanteringsoperationen Resolute Support.

Finland försvarsminister Antti Kaikkonen kommer även att delta i diskussioner som handlar om kampen mot terrorgruppen IS.

De beslut som berör försvarsalliansens framtid fattas ändå mellan medlemsländerna, påpekar Korhonen.

- Man måste minnas att Finland inte är medlem i Nato. Vi är medlem i många andra internationella organisationer, inte minst i EU, men här i Nato är Finland inte en medlem utan en partner.

- I egenskap av partner deltar i Finland i likhet med Sverige i dialogen om Natos politik men besluten fattas förstås inom alliansen.

"En aktiv partner"

I egenskap av icke-medlem har Finland inte tillgång till all den information som Natoländerna får ta del av.

Att hålla sig ajour som partnerland är arbetsdrygt säger Korhonen.

- Mina kolleger har redan sagt att man måste jobba lite mer än en medlemsstats delegation för att få den information som är nödvändig. Det är kanske det största skillnaden.

- Jag skulle ändå gärna tillägga att Finland är en ganska aktiv partner för tillfället.

USA:s president Donald Trump på Natos toppmöte.
USA:s Donald Trump vill inte betala för Europas försvar. USA:s president Donald Trump på Natos toppmöte. Bild: CHRISTIAN BRUNA Nato,toppmöten,Donald Trump

USA kräver satsningar av medlemsländerna

På sistone har USA:s högljudda krav på de europeiska medlemsländerna satt sin prägel på samarbetet inom försvarsalliansen.

USA:s president Donald Trump anser att USA bär ett för stort ansvar för Europas försvar och uppmanar de europeiska länderna att satsa mer på sin beredskap.

- Det är sant att det här är en stor fråga inom alliansen som påverkar hela den säkerhetspolitiska diskussionen överallt i det euroatlantiska området, säger Korhonen.

Även om man inte ännu märkt av några praktiska förändringar vad USA:s engagemang i Europa beträffar så har tonen i den transatlantiska dialogen skärpts.

- Givetvis är tonen och retoriken på högsta nivå lite annorlunda.

Finlands försvar värderas högt

Kraven på att de europeiska länderna ska bidra mer är ändå inte nya, påpekar Korhonen.

- Det började redan på John F. Kennedys tid och alla vi kommer ihåg att Barack Obama även uttryckte sig starka ordalag.

Tror du att USA:s krav på de övriga medlemsländerna även kan återspegla sig på partnerländer som Finland?

- Inte direkt. Men jag tror att man värderar ganska högt att Finlands eget förvar är i ordning och att Finland har satsat i det här. Man kan i alla fall inte säga att Finland åker snålskjuts på de andra.

Viktigt att förebygga risker

Klaus Korhonen tillträdde som chef för Finlands delegation vid Nato i början av juni.

Tidigare har han bland annat jobbat för global vapenkontroll, senast som ordförande för FN:s vapenhandelsfördrag ATT åren 2016-2017.

- Jag tror att jag har en god kännedom om försvarsindustrins perspektiv. Men bredare sagt talar vi om samma sak. Vi försöker förebygga risker som gäller oss alla.

Korhonen ser likheter mellan att arbeta inom FN och Nato.

- Jag tror att både Finlands partnerskap till Nato och Finlands aktiva deltagande i FN-ledda regimer ger en kontribution till den globala säkerheten.

Hur uppmuntrar man länder att gå med på att gå med i avtal som begränsar tillgången av vapen?

- Just ATT som jag känner bäst är ett ganska nytt fördrag. Jag tror att vi har 102 deltagare som är fullvärdiga medlemmar. Men vi för en aktiv dialog med länder som inte ännu är medlemmar, till exempel i Asien är det få länder som gått med.

- När jag var ordförande sade vi till alla att det ligger i deras intresse att gå med för att reglera de risker som hänger ihop med illegal vapenhandel och oansvarigt nyttjande av vapensystem. Jag tror att det ligger i både de länders intressen exporterar och importerar vapen.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes