Hoppa till huvudinnehåll

Invånare i Grankulla klagar över tiggare - köpcentrets chef: "Jag har aldrig sett en tiggare här"

En bildsättningsbild där kroppen på en person som håller en pappmugg i handen syns. Hen sitter på grå trattoar.
Stadsdirektören tycker inte att tiggande är ett problem i Grankulla. Bildsättningsbild. En bildsättningsbild där kroppen på en person som håller en pappmugg i handen syns. Hen sitter på grå trattoar. Bild: Mostphotos/Michael Erhardsson tiggare

Grankulla stad och köpcentrets ledning har under våren fått in klagomål gällande tiggare vid köpcentret i staden. Både köpcentrets chef och stadsdirektören rekommenderar att man inte ger pengar till tiggare.

Också lokaltidningen Kaunis Grani har kontaktats av invånare som irriterat sig på tiggare. Klagomålen noteras i en artikel, i vilken både stadsdirektör Christoffer Masar och köpcentrets chef Heli Vainio rekommenderar att man donerar pengar till officiella organisationer istället för till tiggare.

En som läste artikeln var Carli Eskelin från Grankulla. Hon beslöt sig för att skriva en insändare eftersom hon inte höll med artikeln och misstänker att folk förväxlar tiggare med försäljare.

- Jag tyckte det var osakligt och fel att tala om tiggare då jag aldrig sett tiggare vid köpcentret utan endast personer som säljer tidningen Iso Numero, säger Eskelin.

Det finns pengar att ge i Grani men jag tror inte det ges så gärna till tiggare― Heli Vainio, chef för köpcentret i Grankulla

Eskelin tycker det är viktigt att särskilja mellan tiggare och försäljare. I sin insändare skriver hon: "Tiggeri är det inte frågan om. Tvärtom, det är just det man vill bespara dessa människor".

Då Yle Huvudstadsregionen intervjuar Masar och Vainio berättar de att de sällan, och i Vainios fall aldrig, sett tiggare vid köpcentret.

Vet ni om klagomålen gällt tiggare eller försäljare av Iso Numero?

- I klagomål till mig gjordes ingen skillnad mellan de två grupperna, säger köpcentrets chef, Heli Vainio.

Hon håller ändå med Eskelin om att skillnaden är viktig.

Tidningen Iso Numero säljs av personer som inte har möjlighet att få andra inkomster. Försäljaren får själv behålla hälften av pengarna medan resten går till att utveckla det samhälleliga företaget som driver verksamheten.

Ioana Silion från Rumänien och Momchil Tomov från Bulgarien säljer Iso Numero
Personer som säljer tidningen Iso Numero ska bära försäljarlegitimation. Ioana Silion från Rumänien och Momchil Tomov från Bulgarien säljer Iso Numero Bild: Ann-Charlotte Åkerholm iso numero

"Donerar man inte pengar så kommer de inte hit"

Vainio berättar att hon själv aldrig sett en tiggare vid köpcentret, endast personer som säljer tidningen Iso Numero. Masar bekräftar att tiggare är en ovanlig syn.

Så varför ville ni kommentera saken i Kaunis Grani och ta ställning emot att ge pengar till tiggare?

- Jag sade bara att jag rekommenderar att om man vill hjälpa folk så kan man donera till organisationer som har ett gott rykte och som har en transparent verksamhet. Ger man pengar till tiggare vet man inte vart pengarna går, säger Vainio.

Masar förklarar att de diskuterat klagomålen med representanter från köpcentret och att de kommit fram till att det inte är något stort problem.

- Men om Graniborna har problem med tiggare så är det ju så att om man inte donerar pengar så kommer de inte hit, resonerar Masar.

Varken Vainio eller Masar kan bekräfta att klagomålen handlar om egentliga tiggare.

Staden har varken befogenheter eller vilja att börja förbjuda eller förhindra tiggeri på offentliga platser― Stadsdirektör Christoffer Masar

Har ni befogenhet att göra något om det skulle dyka upp många personer som tigger?

- Vi från köpcentret kan inte göra så mycket. Köpcentret äger bara den byggnad där butikerna finns. Allt annat tillhör staden, förklarar Vainio.

På offentliga platser är det inte olagligt att tigga, men enligt Vainio räknas inte Grankulla köpcentrum som en offentlig plats.

- Det är ett litet köpcentrum och byggnaden är privat. Det är inte som Kampens köpcentrum i Helsingfors som är en allmän byggnad med terminaler och så vidare, säger Vainio.

Korridoren i Grankulla köpcentrum. Gången kantas av affärer och i mitten finns bänkar där det sitter en mamma med två barn.
Då Yle Huvudstadsregionens reporter besökte köpcentret i Grankulla fanns där ingen tiggare. Korridoren i Grankulla köpcentrum. Gången kantas av affärer och i mitten finns bänkar där det sitter en mamma med två barn. Bild: Yle/ Anna Aaltonen Grankulla,grankulla köpcentrum

Skulle det dyka upp personer som tigger inne i köpcentret kan man enligt Vainio be dem lämna byggnaden.

- Inomhus kan man säga att var så vänlig och lämna byggnaden.

Masar säger att staden varken har befogenheter eller vilja att börja förbjuda eller förhindra tiggeri på offentliga platser.

Är det något specifikt invånarna klagat på?

- Nej, de har bara sagt att det stör att det finns tiggare där, säger Masar.

- Själv tycker jag inte det är ett problem men invånarna har såklart rätt att anse att det är störande och det är vår uppgift att lyssna på deras åsikter, fortsätter han.

Vainio tycker inte heller att det är något problem med tiggare i Grankulla. Hon har tidigare jobbat i Kampens köpcentrum där det enligt henne finns betydligt fler tiggare. Hon tror inte att köpcentret i Grankulla kommer att bli lika populärt.

- Det finns pengar att ge i Grani men jag tror inte det ges så gärna till tiggare. Om det skulle vara så skulle det finnas fler tiggare här, resonerar hon.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen