Hoppa till huvudinnehåll

Ras och ekonomi dominerade i Trumpkritisk demokratdebatt

Tio kandidater står på rad vid varsitt podium och debatterar.
Marianne Williamson, John Hickenlooper, Andrew Yang, Pete Buttigieg, Joseph Biden, Bernie Sanders, Kamala Harris, Kirsten Gillibrand, Michael Bennet och Eric Swalwell hade samlats för en andra debatt. Tio kandidater står på rad vid varsitt podium och debatterar. Bild: AFP / Lehtikuva USA,presidentval,Demokratiska partiet i USA

Donald Trump och Joe Biden var de mest angripna kandidaterna vid Demokraternas andra valdebatt på torsdag kväll. Tio kandidater möttes i en två timmar lång tv-sändning för att sålla fram den demokrat som borde besegra Trump i november 2020.

Angreppen mot Republikanernas president Donald Trump blev flera än under den första debattkvällen.

Men de tio nya debattdeltagarna angrep också internt varandra och försökte stjäla munturer. Joe Biden, Bernie Sanders och Kamala Harris dominerade, men också Pete Buttigieg och John Hickenlooper kom igenom.

Sjukdom inledde debatt, men det handlar om giriga företag

Många stora frågor togs upp. Man inledde med Demokraternas hälsovårdspolitik och alternativa sjukvårdsprogram, och finansieringen av välfärden.

Flera kandidater förde en debatt om automatiseringen och vad det betyder för antalet arbetsplatser. Kampen mot storföretagen nämndes av flera kandidater. Amazon och liknande företag betalar nästan ingen skatt samtidigt som de skär ner det amerikanska butiksnätet väsentligt.

Tre män och en kvinna står på rad och debatterar.
Pete Buttigieg, Joseph Biden, Bernie Sanders och Kamala Harris dominerade debatten. Tre män och en kvinna står på rad och debatterar. Bild: AFP / Lehtikuva USA,Demokratiska partiet i USA

Minimilön eller medborgarlön

Det måste räcka med att man gör ett arbete, därför måste lönerna stiga, åtminstone till minimilön, sa en av kandidaterna och fick medhåll.

Kirsten Gillibrand ville ändå varna för att sätta likhetstecken mellan kapitalism och girighet.

Andrew Yang fick försvara sitt förslag om en minimilön på 1000 dollar i månaden åt alla amerikaner över 18 år.

De socialistiska demokraterna

Det fanns kandidater som varnade för att Demokraterna förknippas med socialism, till exempel i skattepolitiken.

Å andra sidan definierar Bernie Sanders sig som demokratisk socialist, med omfattande skattefinansierade program för gratis skolgång och hälsovård åt alla, inkluderande abort som var ett annat samtalsämne.

Invandring och flyktingpolitiken kom upp också denna andra kväll.

Klimatförändringen var likaså en allvarlig fråga där man försökte hitta skiljelinjer mellan de demokratiska förhoppningsfulla presidentkandidaterna

Flera av kandidaterna lovade återföra USA till Parisklimatavtalet som en tidig åtgärd på presidentposten.

Inga segrare

Liksom första kvällen var det tio kandidater som var inlottade till denhär kvällen. Men när Elisabeth Warren ganska självklart tilläts dominera med Cory Booker den första kvällen, var det nu fler toppkandidater.

De som leder opinionsmätningarna är Joe Biden, Bernie Sanders och Pete Buttigieg.

Joe Biden fick upprepade gånger försvara sig för gamla beslut. Men han skröt också med politiken som han förde som vicepresident under president Obamas period i Vita huset.

Bidens ålder användes som vapen av den yngsta kandidaten Eric Swalwell. Han refererade till ett valtal som Biden höll för 30 år sedan. Då uppmanade han de äldre att ge facklan vidare.

- Nu är det dags för Biden att göra det samma, sa Eric Swalvell.

Ras måste diskuteras

Kamala Harris tog fasta på en annan detalj från Joe Bidens kampanj.

Biden har nästan i skrytande tongångar talat om sitt samarbete med de äldsta republikanska senatorerna, kända också som rasister.

Kamala Harris, presidentkandidat i USA
Kamala Harris. Kamala Harris, presidentkandidat i USA Bild: AFP / Lehtikuva USA,presidentval,Kamala Harris

Biden förnekade att det skulle finnas något rasistiskt i hans politik.

De Demokratiska kandidaterna var odisplinerade och aggressiva, och lät sig inte hunsas av debattledare som uppmanade dem att använda färre ord, och inte avbryta motståndare.

Alltid lika spännande: Presidentens första åtgärd

Frågan om vad kandidaterna skulle göra allra först om de blev president kom också i den här debatten.

Den här gången gällde det snabba åtgärder för att reparera president Trumps förstörda relationer med omvärlden.

Marianne Williamson, den kanske okändaste kandidaten, skulle ringa de europeiska ledarna och utropa "Vi är tillbaka", för det är viktigt att ingå i den västliga alliansen.

Marianne Williamson, presidenkandidat i USA
Marianne Williamson. Marianne Williamson, presidenkandidat i USA USA,presidentval,Marianne Williamson 2020 presidential campaign

Kandidat John Hickenloper skulle resa till Kina, väl medveten om att de fuskar och stjäl. Kandidat Andrew Yang prioriterar också Kina, men nämner också klimatfrågan och Nordkorea

Pete Buttigieg varnar för att man ännu inte har en aning om vilka alla länder som har hunnit bli förbannade på USA, innan Trumps period är slut.

- Vår relation med hela världen måste förändras, sa Pete Buttigieg

"Rädda Nato från Trump"

Joe Biden nämner Nato som säckar ihop om Trump får fyra år till. Kamala Harris höll med medan Bernie Sanders mer ville återupprätta Förenta nationerna. Diplomati bör gå före krig, sa Sanders.

Kirsten Gillibrand skulle prioritera Iran för att undvika ett oönskat krig i Mellanöstern. Michael Bennett nämde både hela Europa och hela Latinamerika pga flyktingsituationen.

Och Erik Swalvell skulle bryta med Ryssland pga valinblandningsanklagelserna, och göra upp med Nato.

Mest och minst

Snabbanalytikerna i New York Times anser att Sanders idéer dominerar debatten, men att han inte själv lyckas dominera.

Borgmästaren Pete Buttigieg fick en besvärande fråga som upprör hans hemstad just nu, en svart medborgare som skjutits ihjäl av en vit polis efter påstående om en kniv.

Buttigieg beklagade men sa att han inte fått ta ställning i den pågående utredningen.

Snabbstatistiken visar att Joe Biden pratade två gånger mer än Andrew Yang, som var den minst hörbara kandidaten och Marianne Wiliamson var med som sist på listan över talträngda kandidater.

Kandidaterna står på rad och vinkar till publiken efter debatten.
Kandidaterna står på rad och vinkar till publiken efter debatten. Bild: AFP / Lehtikuva presidentval,USA

Men när Williamson uttalade sig väckte det kritik. Den andliga rådgivaren och skribenten använde inte ett politiskt språk. Det föll utanför den allmänna jargongen.

I det här valet söker man annorlunda kandidater. Det betyder ändå inte att Williamson skulle ha chansen att bli president.

Läs mera:

Kan någon av dem klå Trump? Många hoppfulla demokratiska kandidater samlas inför presidentvalet 2020 i USA

Blir det "en svart progressiv kvinna" eller "en vit Obama" som utmanar republikanen Donald Trump i presidentvalet 2020? Eller någon helt annan?

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes