Hoppa till huvudinnehåll

Finland tar över EU:s ordförandeskap - vad betyder det för vårt land?

Två män går igenom en EU-port
Två män går igenom en EU-port Bild: Mostphotos Europeiska unionen,Europeiska flaggan,EU

Finland tar över EU ordförandeskapet den första juli. Ett turbulent men givande halvår, förutspår Svenska Yles korrespondent i Bryssel, Rikhard Husu. Planeringen av EU:s långtidsbudget, klimatfrågan och brexit sätter en prägel på ordförandeskapet.

Formellt tar Finland över EU:s roterande ordförandeskap den 1 juli för en halvårsperiod. Förberedelserna inför ordförandeskapet har ändå pågått under en lång tid.

Det är tredje gången som Finland fungerar som EU-ordförande. Senast var Finland ordförandeland år 2006 och innan det år 1999.

Varje ordförandeland gör upp ett program för sin ordförandeperiod. I programmet listar man de tyngdpunkter som man hoppas kunna fokusera på under sitt ordförandeskap.

Programmet för Finlands EU-ordförandeskap publicerades på onsdag.

Här kan du läsa programmet i sin helhet på svenska.

Program under ordförandeskapet

Jag ringer upp Rikhard Husu som är Svenska Yles korrespondent i Bryssel för att fråga lite mer om Finlands ordförandeskap.

Rikhard Husu, programledare, Obs debatt
Rikhard Husu, programledare, Obs debatt Bild: Jyrki Valkama rikhard

- Vad betyder det för ett land att vara ordförande för EU?

- Det betyder att Finland är i centrum för EU:s beslutsfattande under ett halvt år. I praktiken betyder det att man leder de möten som ordnas i Europeiska unionens råd, som även kallas ministerrådet.

I rådet möts ministrar från EU-länderna för att diskutera, ändra och anta lagar och samordna politiken. Ministrarna har befogenhet att fatta bindande beslut för sina regeringar.

Ministerrådet är tillsammans med Europaparlamentet EU:s viktigaste beslutsfattande organ. Rådet och parlamentet är de två instanser som ansvar för godkännandet av EU:s lagstiftning.

Ordföranden har till uppgift att föra EU:s lagstiftningsarbete framåt i rådet och att se till att det finns kontinuitet i behandlingen av EU-ärenden.

Dessutom representerar ordföranden rådet i förbindelserna med övriga EU-institutioner, i synnerhet Europaparlamentet och kommissionen.

- Det handlar alltså till stor del om att sköta löpande ärenden, men ordförandelandet har också möjlighet att påverka de kompromisser som görs. I kvistiga frågor har ordförandelandet möjlighet att fungera som en sorts medlare, säger Husu.

- Ordförandelandet tar samtidigt ett steg bakåt då det gäller de egna politiska ambitionerna under sin ordförandeperiod. Man försöker fungera som en samlande kraft och fokusera på att driva hela EU:s intressen och få beslutsgången inom EU vidare, fortsätter Husu.

Många stora beslut ska fattas under Finlands ordförandeskap

Det är en speciell period nu när Finland tar över ordförandeskapet i och med att man har haft ett EU-parlamentsval och som resultat av valet börjar man utnämna en ny kommission och tillsätta andra toppjobb inom EU, berättar Husu.

De pågående förhandlingar kommer att sätta sin prägel på Finlands ordförandeskap.

Ordförandeskapet sköts i en grupp om tre länder som innehar ordförandeskapet efter varandra. De gör upp ett gemensamt så kallat trioprogram för 18 månader. Finland arbetar tillsammans med Rumänien och Kroatien.

Varje land har möjlighet att sätta vissa prioriteringar för sin ordförandeperiod. Men det är på en ganska allmän nivå.

- Det är ju inte så att man kan ställa om och ändra på EU:s agenda helt och hållet för att man råkar vara ordförandeland, säger Husu.

Vi kan tala om tre stora tyngdpunktsområden som kommer att vara aktuella för Finland.

1. Det överhängande klimathotet och åtgärder för att tackla klimatuppvärmningen

Klimathotet har en framhävd roll i Finlands ordförandeprogram. Målet är att EU ska vara koldioxidneutralt år 2050. Det här innebär att man ska göra sig av med minst lika mycket koldioxid som man släpper ut i atmosfären.

EU:s miljökrav är bland de strängaste i världen. EU och medlemsländerna har satt upp tydliga mål för miljöpolitiken fram till 2020 och en vision för 2050 som ska förverkligas med hjälp av forskningsprogram, lagstiftning och finansiering. Här är de centrala punkterna:

  • Skydda, bevara och stärka EU:s naturkapital.
  • Omvandla EU till en resurseffektiv, grön, konkurrenskraftig och koldioxidsnål ekonomi.
  • Skydda EU:s invånare mot miljöpåverkan och risker för hälsa och välbefinnande.

Vilka ska klimatmålen vara på långsikt fram till år 2050 och vilka ska målen vara på kortare sikt fram till 2030.

Den arktiska dimensionen och samarbetet inom det arktiska området nämns också i programmet.

- Betydelsen av det arktiska området har ökat i och med klimatförändringen. Det är naturligt att Finland framhäver detta i sitt ordförandeprogram, säger Husu.

2. Pengar, pengar och åter pengar

Finlands ordförandeperiod sammanfaller också med förhandlingarna om EU:s långtidsbudget.

Den fleråriga budgetramen är EU:s långtidsbudget. I den fastställs gränserna för EU:s utgifter – som helhet men också för olika verksamhetsområden – under en period på minst fem år. På senare tid har de fleråriga budgetramarna oftast omfattat sju år.

Målet är att rådet ska lyckas slutföra förhandlingarna om långtidsbudgeten under Finlands ordförandeperiod.

Den mångåriga budgetplanen sätter ramar för hur EU:s pengar ska användas under de kommande sju åren.

Om Storbritannien lämnar EU så minskar EU:s intäkter. Det här något som måste beaktas då man gör upp långtidsbudgeten.

En tallskog.
Förhandlingarna borde redan ha varit klara före valet, men nu strävar man efter att förhandlingarna mellan medlemsländerna och och parlamentet blir klara i höst. En tallskog. Bild: Mostphotos / Malva skog,träd,Miljö

3. Brexit eller inte brexit?

I ordförandeprogrammet konstateras att brexit "inte ska dominera EU:s agenda på bekostnad av andra viktiga frågor".

Det är ändå oundvikligt att valet av ny premiärminister och det inrikespolitiska kaoset i Storbritannien kommer att märkas under de kommande månaderna.

- Vi får vänta tills slutet av juli innan Storbritannien får en ny premiärminister. De övriga medlemsländerna kan inte göra annat än vänta tills den nya premiärministern är vald, säger Rikhard Husu om läget.

Boris Johnson som ser ut att bli vald till premiärminister vill omförhandla utträdesavtalet med EU. Det här är ändå inget de övriga medlemsländerna är villiga att göra.

- Dessutom blir det ont om tid om man tänker att man ska öppna upp nya förhandlingar innan det nya utträdesdatumet den 31 oktober. September och oktober kommer att bli ganska intensiva månader återigen vad brexit beträffar, säger Husu.

En bild av EUs flagga och Storbritanniens flagga samt Big Ben.
Medlemsländerna har redan gått med på och skrivit under ett utträdesavtal. Det som eventuellt ska diskuteras är Storbritanniens och EU:s relation i framtiden. En bild av EUs flagga och Storbritanniens flagga samt Big Ben. EU

- Det är inte alls omöjligt att Storbritanninen igen i slutet av oktober står vid stupets brant och att man inte har en plan. Och att EU länderna igen ska ta ställning till om man ska släppa taget om Storbritannien och låta dem krascha ut. Det här kommer att ske under Finlands ordförandeperiod.

- Det är väldigt mycket som är öppet. Det är första gången som ett land försöker lämna unionen så ingen vet vad som kommer att hända, säger Husu.

Informella ministermöten i Helsingfors

Finland är ordförande för både ministerrådets formella möten som hålls i Bryssel och Luxemburg och för de informella ministermöten som hålls i ordförandelandet.

Syftet med de informella mötena är att diskutera aktuella EU-ärenden under mer lediga former.

- Vid de formella ministermötena ägnar man sig åt lagstiftning. Vid de informella mötena kan man diskutera friare då man inte på samma sätt är bunden av en beslutsagenda, förklarar Husu skillnaden.

Finland har beslutat att under sitt ordförandeskap ordna följande sex informella ministermöten i Finlandiahuset i Helsingfors:

  • konkurrenskraftsministermöte
  • miljöministermöte
  • justitie- och inrikesministermöte
  • utrikesministermöte (Gymnich), som ett informellt försvarsministermöte kopplas ihop med
  • finansministermöte (Ekofin) och eurogruppen
  • jordbruksministermöte

- Tidigare ordnades även toppmötena för stats- och regeringschefer i de enskilda ordförandeländerna men nu har man koncentrerat det så att toppmötena i regel alltid ordnas i Bryssel, berättar Husu.

Undantaget är ett informellt toppmöte som varje land har rätt att ordna under sitt ordförandeskap. Dessa möten ordnas i respektive ordförandeland.

Finland har valt att inte ordna ett informellt toppmöte för stats- och regeringschefer.

- Många kolleger här i Bryssel har frågat mig vad det här beror på, berättar Husu.

- Jag tror det beror på att vi befinner oss i början av en ny lagstiftningsperiod. Man upplevde uppenbarligen att ett toppmöte hade kostat mer än det smakat i det här läget.

Den nuvarande kommissionens mandatperiod löper ut i slutet av oktober. Men det är möjligt att förhandlingarna om topposterna drar ut längre än så.

- Det är ungefär som en regeringsbildning på nationellt plan men med fler aktörer. Person, parti, nationella preferenser och kön är frågor som måste beaktas. Det är möjligt att processen drar ut på tiden, förklarar Husu.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker på väg till talarstolen i EU-parlamentet i Strasbourg.
Om förhandlingarna inte har framskridit, det vill säga om man inte har en lösning, måste den nuvarande kommissionen fortsätta. EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker på väg till talarstolen i EU-parlamentet i Strasbourg. Bild: EPA/PATRICK SEEGER Jean-Claude Juncker,eu-kommissionens ordförande

- Här spelar Storbritanniens utträde en central roll. Om landet lämnar EU i slutet av oktober minskar antalet platser i parlamentet. Den politiska balansen i parlamentet ändrar också om Storbritanniens EU-parlamentariker lämnar parlamentet, berättar Husu.

EU-flaggan
EU-flaggan Bild: Yle lagparagraf

Andra stora ärenden som ligger på bordet under ordförandeskapet är
problem med rättstaten som förekommer i vissa länder. Till exempel har EU varnat Rumänien för att landet har gått bakåt i kampen mot korruption.

Och så kan det bli fler EU-länder på Balkan. Nordmakedonien och Albanien väntar på att man ska komma i gång med medlemsförhandlingar.

Vissa medlemsländer anser att de här två länderna inte uppfyller kriterierna för ett medlemskap. Finland anser att man kan inleda förhandlingar eftersom det är en lång väg från förhandling till medlemskap.

Finland skippar gåvorna

Finlands EU-ordförandeskap kommer att fokusera på sparsamhet, både vad materiella resurser och pengar beträffar. Bland annat kommer man att avstå från att dela ut gåvor till mötesdeltagarna.

- Ibland kan man ju få slipsar eller koppar eller dylikt om man kommer som besökande journalist till ett EU-ordförandeland. I samband med mötena serveras närproducerad mat och i stället för traditionella gåvor kompenseras utsläppen av mötesdeltagarnas flygresor.

- På det här sättet signalerar man att klimataspekten är viktig. I stället för att dela ut krimskrams så fokuserar man på sådant som är mera bestående, berättar Husu.

Lokkeja Senaatintorilla
Klimataspekten är central när Finland tar över ordförandeskapet Lokkeja Senaatintorilla Bild: Karoliina Simoinen / Yle Skrattmås,Senatstorget,turister,fåglar,Helsingfors

- Det är mycket som är på gång under Finlands EU-ordförandeskap. De förestående utnämningarna och brexit kommer att sätta sin prägel på halvårsperioden. Ett intressant men utmanande halvår är att vänta, avslutar Husu.

Källor:
Europeiska rådet
Europeiska unionens råd
Finlands EU-ordförandeskap 2019

Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix