Hoppa till huvudinnehåll

Förbundspennan: Nytt lyft för den finländska cykelsporten efterlyses

Lotta Lepistö vann etapp i Colwyn Bay i juni 2018.
Lotta Lepistö är Finlands främsta tävlingscyklist. Lotta Lepistö vann etapp i Colwyn Bay i juni 2018. Bild: All Over Press Lotta Lepistö,cykling,landsvägscykling

En varm sommarkväll i juni 2019 står jag vid vägkanten och följer Ole Wackströms minneslopp. Staden heter Borgå, även känd som den finländska cykelsportens Mecka, hemstad för många stora cyklister genom tiderna.

Borgå är också utspelsplatsen för det ikoniska Borgåloppet som följande dag kommer att arrangeras för 91:a gången. Men redan idag har så gott som alla inhemska toppnamn ställt upp till start och bjudit på fart och spänning åt åskådarna, vilka enligt finska mått kan räknas vara många.

I herrelitens start fick vi se den unga Ukko Peltonen segra i suverän stil och väcka förväntningar om fortsatta framgångar. Han representerar SFI-föreningen TWL som bör uppmärksammas för ett fantastiskt jobb med att hitta nya talanger och lotsa dem vidare i karriären.

Ukko Peltonen, liksom andra kommande storlöften, ska veta att en finsk cyklist kan nå långt. Se bara på Jaakko Hänninen, även han från TWL, som i fjol åkte in på en tredje plats i U23 landsvägs-VM och senare skrev under ett kontrakt med det franska AG2R - proffslaget.

"Antalet licensåkare i barn- och ungdomsklasserna har dalat redan länge"

Men tillbaka till Ole Wackströms minneslopp. Dagens yngsta tävlingsklasser har startat och varvar med jämna mellanrum. Jämfört med tidigare starter rör det sig nu om betydligt mindre cykelklungor fastän man slagit ihop vissa tävlingsklasser.

Ögat fångar upp några estniska föreningar som deltar med ett förhållandevis stort antal åkare. De tycks utgöra nästan hälften av alla deltagare och i ett par klasser är de i klar majoritet. Om det inte var för estländarna skulle dessa tävlingsstarter vara synnerligen anemiska.

I Finland har antalet licensåkare i barn- och ungdomsklasserna dalat redan länge. I dagens läge är det minst sagt utmanande att producera cyklister av internationell klass.

Faktum är att endast en liten bråkdel av hårt tränande adepter har den nödvändiga fysiken och viljekraften att nå världseliten i en hårt konkurrerad global idrottsgren. Det är en lång väg med många krävande trappsteg, som steg för steg gallrar bort fler och fler.

I denna trapplek skall man som förbund kunna arbeta med ett brett barn- och ungdomsfält. Dels för att hitta talangerna men än mer för att skapa systematik och fungerande schabloner för utveckling.

"Det centrala är att tänka grupper istället för individer"

Med detta sagt, efterlyser jag en rejäl satsning på barn-och ungdomscykling. I synnerhet vill jag förespråka en finlandssvensk satsning för att ta itu med en pågående förfinskning av SFI:s medlemsföreningar.

Den stora frågan är hur förbundet skall stöda föreningar i att rekrytera unga och utveckla verksamheten på ett sätt som tilltalar dem.

Som jag ser det, räcker det inte med enkla åtgärder. Nytt lyft för den finländska cykelsporten kräver ett skift i verksamhetskulturen. Ett nytt synsätt, där det centrala är att tänka grupper istället för individer.

Min enkla vision är att gå tillbaka till Ole Wackströms minneslopp år 2030 och se ett minst tredubbelt antal deltagare i barn- och ungdomsklasserna. Mästaren till ära.

Marek Salermo
Svenska Finlands Idrottsförbund, cykelsektionen

Läs också

Nyligen publicerat - Sport