Hoppa till huvudinnehåll

Hälsovårdens ledning ska bli stabilare i Kimitoöns kommun - en till två chefer borde skalas bort

En manlig läkare som har en ipad i handen.
Kimitoöns kommun anlitar företag utifrån för att hitta en egen ledande läkare. En manlig läkare som har en ipad i handen. läkare

Fyra av sex personer i hälsocentralens ledning är tillfälligt anställda i Kimitoöns kommun. Det är någonting som Harald Holmström, t.f. omsorgschef, vill ändra på. Högst på prioriteringslistan är en ledande läkare.

- Vi har nu lediganslagit tjänsten och kommer hela sommaren att leta efter en. Jag har en förhoppning att vi kommer att lyckas den här gången, nu har vi dessutom hjälp av en utomstående rekryteringsfirma, säger Holmström.

Att få en fast anställd personalstyrka har också andra än ekonomiska fördelar.

Harald Holmström.
Harald Holmström hoppas hitta en ledande läkare som stannar i kommunen. Harald Holmström. Bild: Amanda Vikman/Yle person,harald holmström

- En person som bara jobbar ett år framåt eller så kanske inte vill eller har möjlighet att utveckla sin avdelning på lång sikt, säger han.

I Pihlajalinnas utredning av kommunens hälsovård finns det också andra förslag på hur man kan göra verksamheten billigare. Bland annat borde tidsbokningssystemet göras effektivare.

- Det här är något som personalen genast tog till sig. De har redan med stort engagemang börjat jobba med den saken, säger Harald Holmström.

En till två chefer ska bort

Enligt Pihlajalinnas rapport vore det även bra att se över hur kommunens hälsovårdsledning är organiserad. Många i personalen säger att ledarskapet är oklart med sex olika förmän.

Som förmän inom hälsovårdsservicen räknas kommundirektören, omsorgschefen, ledande läkaren, vårdchefen, avdelningsskötaren och sjukskötaren.

Chef.
Bättre struktur ska hjälpa kommunen att komma i balans. Chef. Chef,arbetstagare,Human Resources

Förslaget är att minska antalet chefer med en till två personer, men vem ska bort?

- Vi måste börja med att se på helheten. Många är tillfälligt anställda och det kan ha en viss inverkan på det hela, säger Holmström.

Fler sjukskrivningar inom omsorgen

Mellan 2017 och 2018 minskade den totala mängden sjukfrånvarodagar från 16,6 dagar per person och år till 15,3 bland personalen i Kimitoöns kommun. Därmed ligger man strax under landets genomsnitt.

Men inom Kimitoöns omsorg var trenden en annan - där ökade sjukfrånvaron med 18 procent under samma tidsperiod.

Harald Holmström tycker inte att man behöver vara särskilt orolig över den ökade sjukskrivningen inom omsorgen. I en liten kommun påverkar också små saker statistiken.

- Efter att vi diskuterade siffrorna med förmännen visade det sig inte vara så alarmerande. Det finns anställda som haft flera månaders sjukledighet vilket får det att se ut som att sjukledigheten ökat för alla, och så är inte är fallet, säger han.

Att många är sjuka inom omsorgssektorn går igen i Arbetshälsoinstitutets statistik. De flesta sjukfrånvarodagarna finns inom yrkesgrupperna sjukskötare, närvårdare och hemvårdare.

Almahemmets t.f. enhetschef Katarina Forssell tror liksom Holmström inte att siffrorna behöver vara så oroande.

Katarina Forsell i Almahemmets grönskande trädgård.
Katarina Forsell tror att läget inom omsorgsavdelningen är lugnare nu jämfört med 2018. Katarina Forsell i Almahemmets grönskande trädgård. Bild: Amanda Vikman/Yle person,katarina forsell

- Dels borde man inte jämföra statistik från administrativa enheter med till exempel vårdarnas sjukfrånvaro. En kontorsarbetare kan komma till jobbet med kryckor, det kan inte en vårdare. Och man bör vara extra försiktig med att hämta kräksjuka eller förkylningar till ett äldreboende, säger hon.

Enligt Forssell verkar sjukskrivningarna ha minskat under det första halvåret 2019, åtminstone vid Almahemmet.

Omsorgspersonalen borde belönas

Den ökade sjukfrånvaron inom omsorgen just år 2018 har flera förklaringar. Enligt Forssell har det varit påfrestande för personalen att enhetscheferna på Almahemmet byttes ut i snabb takt. Man fick fyra nya chefer på ett år.

Dessutom har den långa osäkerheten kring enhetens öde spelar en viss roll.

- Jag tycker att stämningen är betydligt lugnare nu än 2017. Dessutom gjordes sprinklingen 2018 som innebar omställningar, kostnader och anpassning för personalen. Jag tror att personalen till viss del har lagt enhetens öde åt sidan och kan koncentrera sig på arbetet igen, säger hon.

Rullstolar i Almahemmets aula.
Almahemmet. Rullstolar i Almahemmets aula. Bild: Amanda Vikman/Yle äldreomsorg,almahemmet

Forssell hade gärna sett någon form av belöning till vårdpersonalen som varit professionella och visat på ett stort tålamod trots den senaste tidens besvärliga omständigheter.

- Jag tycker att personalen vore värda någon slags bonus. De har verkligen gjort ett gott arbete och orkat jobba trots allt som hänt runt omkring dem.

Pihlajalinna föreslår utlokalisering av vården

Som ett sista sparförslag i utredningen föreslår Pihlajalinna en utlokalisering av social- och hälsovården till ett privat vårdbolag. Det är ett förslag som inte direkt tilltalar Harald Holmström.

- Jag är kanske blåögd, men jag är ganska säker på att vi kommer att hitta lösningar som gör att vi kan spara det som behövs inom den egna organisationen, säger han.

Tillsammans med Pihlajalinna, som från och med i år sköter företagshälsovården i kommunen, ska man jobba med att förbättra trivseln och förebygga sjukskrivningar.

Kan Pihlajalinna, som har ett egenintresse av servicen, göra en objektiv bedömning av kommunens hälsovårdsservice?

- Det är en beställning där företaget intervjuat personalen. Det som personalen berättat är vad de har upplevt vara bra eller mindre bra. Jag tror att utredningen är helt rätt gjord, säger Holmström.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland