Hoppa till huvudinnehåll

Svenska Yle kartlägger hemvården i Svenskfinland: Flest vårdare i Malax – men skillnaderna är stora

kukkia kastellaan
I Malax vattnar hemvårdaren Britt-Marie Råholm också klienternas blommor om det behövs. kukkia kastellaan hemvård

Vår kartläggning visar att hemvårdens resurser, antalet händer, skiljer sig en hel del mellan de tvåspråkiga kommunerna i Finland.

Vårvintern 2019 tog debatten om den finländska äldrevården fyr. Gnistan blev tillsynsmyndigheten Valviras beslut att stänga vårdhemmet Ulrika i Kristinestad. Politikerna rök ihop om den så kallade vårdardimensioneringen och lovade att höja miniminivån på vårdinrättningarna till 0,7 personer i hela landet.

Den långsiktiga planen är ändå att äldre ska vårdas hemma i en allt större utsträckning. I bakgrunden för utmaningarna finns att vi lever allt längre. Det kostar, men skattebetalarna blir inte fler.

För att klara vården är strävan att vi inte ska flytta in på boenden eller vårdavdelningar utan bo hemma så länge som möjligt. En del tycker att äldre redan nu tvingas bo hemma för länge.

Men det är den här verkligheten många äldre lever i. Det är samma verklighet hemvårdarna möter i sitt jobb varje dag och varje natt.

I dag är det kommunerna som ansvarar för hemvården. Och till skillnad från äldreboende finns det inte några lagstadgade kvoter för hur många klienter en hemvårdare kan ha.

Hur fungerar hemvården i praktiken? Och hurdana skillnader finns det i hemvården mellan kommunerna?

Det har Svenska Yle försökt kartlägga. Under våren har vi samlat in uppgifter om hemvården från kommunerna i hela Svenskfinland. Uppgifterna gäller år 2017.

Så här har kommunerna svarat

Så granskade vi hemvården i Svenskfinland

  • I mars skickade Svenska Yle ut en enkät till alla tvåspråkiga kommuner där vi, med hänvisning till offentlighetslagen, frågade bland annat om antalet kunder inom hemvården, antal besök och personalmängden.
  • 27 av 35 kommuner svarade på enkäten. I många fall har socialchefen delegerat enkäten till personal utan insyn i budgeten, trots att den var riktad uttryckligen till kommunens social- och hälsovårdschefer.
  • Mörskom, Lappträsk, Vörå, Kyrkslätt, Pargas, och Pyttis svarade inte på enkäten.
  • Grankulla och Kimitoön har inte gett fullständiga svar och är därför inte med i redovisningen.

Kartan baserar sig på kommunernas svar på frågorna:

  • Hur många kunder hade kommunen totalt inom hemvården och hemsjukvården under året 2017?
  • Hur många kunder köpte tjänster av privata hemvårdsföretag under 2017? Här avser vi de kunder som köper tjänster med kommunens servicesedlar.
  • Hur många besök gjordes inom hemvården och hemsjukvården under året 2017? Här avser vi alla besök som kommunen bekostade antingen via servicesedlar eller egen personal.
  • Hur många årsverken hade kommunen inom hemvården under 2017?
  • Har kommunen under de senaste tre åren tagit i bruk tekniska hjälpmedel som underlättar för kunderna att klara sig hemma (t ex måltidsautomater, gps-armband, videosamtal etc)?
  • Vilka tekniska hjälpmedel har kommunen i så fall tagit i bruk?

Vår kartläggning visar att hemvårdens resurser, antalet händer, skiljer sig en hel del mellan de tvåspråkiga kommunerna i Finland.

I Kristinestad går det i medeltal 12,1 klienter per årsverke inom hemvården. I andra ändan av skalan finns Åbo, Närpes och Malax med nästan tre gånger bättre resursering.

I Vanda är det hela 22,4 klienter per årsverke inom hemvården, men siffran är inte helt jämförbar. Vanda stad anlitar externa tjänsteproducenter som gjorde 16 procent av hemvårdsbesöken år 2018 men inte räknas med i årsverkena. Hemvårdsbesök och -personal på serviceboenden i Vanda är inte heller medräknade i siffran.

Lovisa har det högsta antalet hemvårdsbesök per kund bland kommunerna i Nyland, hela 397 stycken. De övriga nyländska kommunerna ligger på omkring 200 besök per kund, förutom Vanda med ca 120 besök per kund.

I Österbotten finns flest invånare över 75

I Österbotten är skillnaderna stora mellan kommunerna. Malax har den bästa resurseringen och Kristinestad den sämsta, sett till antalet klienter per årsverke inom hemvården.

I jämförelse med resten av Svenskfinland är andelen kommuninvånare som fyllt 75 år högre i Österbotten. I praktiken innebär det att trycket på äldreomsorgen är hårt. Därför har en del kommuner satsat mer på hemvården än på serviceboende.

Att hitta kompetent personal i Österbotten är också en utmaning, visar enkätsvaren.

Bättre i Hangö än i Raseborg - men utmaningarna är de samma

I Västnyland tar hemvårdarna i Raseborg hand om flest klienter per anställd - i Hangö är läget bättre. Men när man talar med anställda ser de praktiska utmaningarna ändå likadana ut: tidsbrist, rekryteringsproblem då arbetet inte lockar unga. Allra svårast är det att få in vikarier.

Ansvariga skötaren Monica Mattila-Ekholm i Hangö kämpar hela tiden med att få personalen att räcka till.

- Vi har klarat oss rätt bra, men man märker en markant skillnad. För några år sedan var det ett flertal sökande till en fast befattning, men nuförtiden kommer det knappt några sökande.

Hur ser en hemvårdares arbete ut?

Under den kommande veckan kommer vi inte bara att titta på antalet vårdare utan också på vardagen inom hemvården. Vi undrar om klienten får den vård och trygghet hen behöver eller tvingas hen nöja sig med ett fyra minuter långt besök av en stressad hemvårdare?

Vi följer också med en hemvårdares arbetsdag i olika kommuner. Vi undrar hur det fungerar med servicesedlar.

Vad händer på hjälpmedelsfronten? Vi har trygghetslarm, måltidsautomater och videoträffar, kanske också gps-armband som berättar var vi är när vi tappat bort oss i hemknutarna? Hur övervakas hemvårdens kvalitet?

Följ med vår kartläggning på svenska.yle.fi och hör av dig till nyheter@yle.fi om du har tips eller tankar på vad vi borde titta närmare på inom hemvården!

Uppdaterat med verifierade uppgifter för Vanda 2.7.2019 kl 15.30. /Linus Lång

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes