Hoppa till huvudinnehåll

Framtidens hemvård i Helsingfors: “En vårdare kan träffa upp till 60 klienter under en dag”

En pekplatta, som står på ett bord med kaffemuggar, via vilken en distansvårdare kan ta kontakt med kunder och diskutera.
Alla klienter inom distansvården får hem en pekdator, med vilken vårdarna tar kontakt med klienten. En pekplatta, som står på ett bord med kaffemuggar, via vilken en distansvårdare kan ta kontakt med kunder och diskutera. Bild: Yle/Alexander Beijar hemvård,pekdatorer,distansvård

Enligt en kartläggning som Svenska Yle gjort, så är Helsingfors den stad i Svenskfinland som erbjuder flest digitala tjänster för klienterna inom hemvården.

– Genom distansvården sparar vi 120 000 körda kilometer i månaden, förklarar Viveka Bergdahl-Silvennoinen, som jobbar som teamförman vid Helsingfors stads Servicecentral.

Så granskade vi hemvården i Svenskfinland

  • I mars skickade Svenska Yle ut en enkät till alla tvåspråkiga kommuner där vi, med hänvisning till offentlighetslagen, frågade bland annat om antalet kunder inom hemvården, antal besök och personalmängden.
  • 27 av 35 kommuner svarade på enkäten. I många fall har socialchefen delegerat enkäten till personal utan insyn i budgeten, trots att den var riktad uttryckligen till kommunens social- och hälsovårdschefer.
  • Mörskom, Lappträsk, Vörå, Kyrkslätt, Pargas, och Pyttis svarade inte på enkäten.
  • Grankulla och Kimitoön har inte gett fullständiga svar och är därför inte med i redovisningen.

Kartan baserar sig på kommunernas svar på frågorna:

  • Hur många kunder hade kommunen totalt inom hemvården och hemsjukvården under året 2017?
  • Hur många kunder köpte tjänster av privata hemvårdsföretag under 2017? Här avser vi de kunder som köper tjänster med kommunens servicesedlar.
  • Hur många besök gjordes inom hemvården och hemsjukvården under året 2017? Här avser vi alla besök som kommunen bekostade antingen via servicesedlar eller egen personal.
  • Hur många årsverken hade kommunen inom hemvården under 2017?
  • Har kommunen under de senaste tre åren tagit i bruk tekniska hjälpmedel som underlättar för kunderna att klara sig hemma (t ex måltidsautomater, gps-armband, videosamtal etc)?
  • Vilka tekniska hjälpmedel har kommunen i så fall tagit i bruk?

Servicecentralen i Helsingfors jobbar i symbios med hemvården.

– Det fungerar alltid så att hemvården gör upp en vårdplan för våra klienter och sedan fungerar vi som en stödform, som ser till att fullfölja vårdplanen, säger Bergdahl-Silvennoinen.

Viveka Bergdahl-Silvennoinen, som jobbar som teamförman på Helsingfors stads servicecentral, visar upp hur en läkemedelsrobot fungerar
Viveka Bergdahl-Silvennoinen förevisar hur den senaste modellens läkemedelsrobot fungerar och ser ut. Viveka Bergdahl-Silvennoinen, som jobbar som teamförman på Helsingfors stads servicecentral, visar upp hur en läkemedelsrobot fungerar Bild: Yle/Alexander Beijar hemvård,Servicecentralen Helsingfors

För tillfället har distansvården ungefär 900 klienter, som kontaktas mellan en gång i veckan och sex gånger om dagen.

Klienterna positiva till digitala lösningar

På Servicecentralen jobbar man i två skiften, så att det hela tiden finns elva stycken distansvårdare på plats. Distansvårdarna tar kontakt med sina klienter genom en pekplatta med ljud- och videoförbindelse.

– Genom kontakten via pekplattan kan vårdarna till exempel övervaka att klienten tar sin medicin, äter sin mat eller helt enkelt erbjuda sällskap, förklarar Bergdahl-Silvennoinen.

En pilot för en läkemedelsrobot, som påminner kunder om att ta sina medeciner i rätt tid och även ser till att ge rätt medeciner vid rätt tidpunkt. På bilden meddelar den att det är dags att ta nästa medecin klockan 10:00
Läkemedelsroboten matar ut rätt medicin vid rätt tidpunkt och påminner och uppmanar klienten att ta sina mediciner då det är dags. En pilot för en läkemedelsrobot, som påminner kunder om att ta sina medeciner i rätt tid och även ser till att ge rätt medeciner vid rätt tidpunkt. På bilden meddelar den att det är dags att ta nästa medecin klockan 10:00 Bild: Yle/Alexander Beijar hemvård,läkemedelsrobot

Bergdahl-Silvennoinen är dessutom överraskad över det goda mottagandet som roboten fått.

– De flesta av våra klienter tycker att det är jätteskojigt när våra vårdare tar kontakt och kommer gladeligen fram till pekplattan och pratar om sin dag och sina bekymmer, säger Bergdahl-Silvennoinen.

Mängder av tekniska lösningar

Förutom pekplattan, som hör till grundutrustningen då det kommer till distansvård, så erbjuder Helsingfors stad en hel del mer eller mindre nya tekniska hjälpmedel.

– Vi har trygghetstelefoner som är bekanta sedan tidigare, med ett personligt armband och en dosa som klienten i nödfall kan kontakta vårdare med, förklarar Bergdahl-Silvennoinen.

- Dessutom testar vi för tillfället en läkemedelsrobot, som ser till att klienten tar rätt medicin vid rätt tidpunkt,

Läkemedelsroboten är ännu i ett pilotskede och testas i några hem, men såväl vårdare som klienter har varit nöjda med den och pilotprojektet kommer att fortsätta.

Därutöver använder distansvården en digital blodsockermätare. Likt vanliga blodsockermätare så meddelar den klienten alla värden, men de skickas också till vårdarna som sitter på Elimägatan i Vallgård i Helsingfors.

En sorts läkemedelsrobot, som i princip ser ut som en vit låda med en pekplatta på sig. På bilden meddelar maskinen att nästa medecin ska tas klockan 10:00.
Medicinen paketeras färdigt i doseringspåsar vid apoteket, och transporteras sedan i rullar som en hemvårdare lägger in i roboten. Det här görs med två veckors mellanrum. En sorts läkemedelsrobot, som i princip ser ut som en vit låda med en pekplatta på sig. På bilden meddelar maskinen att nästa medecin ska tas klockan 10:00. Bild: Yle/Alexander Beijar hemvård,läkemedelsrobot

– Ifall vårdaren märker något oroväckande, så kan vårdaren till exempel ringa klienten och påminna om att äta och dricka, säger Bergdahl-Silvennoinen.

GPS-klocka hjälper till att hitta hem

– Vi har också en GPS-klocka, som man dessutom kan ringa till. Den skickar platsinformation till oss hit på Servicecentralen och ifall det är någon som gått för långt hemifrån, så kan vi ringa och fråga vart hen är på väg, säger Bergdahl-Silvennoinen.

Klockan används främst för klienter som lider av någon minnessjukdom. Klockan programmeras individuellt och varje klient har ett eget område som hen får röra sig inom.

– Vissa klienter har bara sitt eget hem, andra kan kanske gå till närbutiken, kyrkan eller olika gruppträffar, förklarar Bergdahl-Silvennoinen.

Om klienten går utanför sitt säkra område, så meddelas vårdarna på Servicecentralen och de kan sedan till exempel åka iväg och hjälpa klienten hem igen.

En elektronisk blodsockermätare som ligger på ett nattduksbord.
Den digitala blodsockermätaren meddelar vårdarna direkt om den upptäcker något alarmerande. En elektronisk blodsockermätare som ligger på ett nattduksbord. Bild: Yle/Alexander Beijar hemvård,Blodsockermätare,Nattduksbord,Elektronisk blodsockermätare

Annat än bara mediciner och blodsocker

Distansvården erbjuder dessutom en hel del annat program än bara uppföljning av vården.

– Vi har för tillfället olika sorters gymnastikgrupper och lunch- och kaffegrupper. De består av upp till sex stycken klienter som äter eller dricker kaffe tillsammans med varandra, under ledning av en distansvårdare, förklarar Bergdahl-Silvennoinen.

– Dessutom så ordnar vi varje fredag seniorfrågesport, och den har varit mycket populär!

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen