Hoppa till huvudinnehåll

Jaakko Iloniemi om Finlands ordförandeskap: "Vi måste rädda rättsstatsprincipen i EU"

Jaakko Iloniemi, minister och veterandiplomat
Minister Jaakko Iloniemi, 87, var med redan vid KSSE-konferensen i Helsingfors 1975. Jaakko Iloniemi, minister och veterandiplomat Bild: Harri Fagerholm / Yle porträtt,Jaakko Iloniemi

På världsarenan har Finland sakkunskap, men ofta bristande initiativförmåga. Nu ser det bättre ut, säger minister Jaakko Iloniemi, som var med och formade Finlands utrikespolitik redan på 1950-talet.

Vad är det värsta som kan hända under Finlands halvår som EU:s ordförande?

– Både under 1999 och 2006 utbröt krig, i Kosovo och Libanon. Ett krig är nog det värsta jag kan tänka mig under ordförandeskapet.

Vad är det som Finland kan och bör satsa på?

– Klimatet och miljön. Det berör alla. Och på alla områden, från jordbruk, industri till trafik. Det andra är principen om rättsstaten. Det är inte längre självklart att medlemsländerna lever upp till sina åtaganden. Ett antal länder bryter mot rättsstatens principer. Dessa måste vi slå vakt om. Jämlikhet och sociala förhållanden likaså.

Hur ska Finland hantera dem som bryter mot rättsstatsprinciperna?

– Ett halvt år ingen lång tid för en så stor fråga. Man måste fästa mer uppmärksamhet på vad som har hänt. Folk har inte fattat hur avgörande rättsstatsprinciperna verkligen är.

För Finland handlar ju EU också om säkerhetspolitik. Hur kommer det att synas?

– Sedan Lissabonfördraget 2009 har vi haft en gemensam säkerhetspolitik i EU. Men vad den betyder i praktiken är helt oklart. Det ligger i vårt intresse att talet om en säkerhetsunion också får ett konkret innehåll.

Hur stor kommer brexitfrågan att bli?

– Av allt att döma en ganska obehaglig fråga. Vi vet bara att med stor sannolikhet kommer Storbritannien att lämna EU i slutet av oktober. Men vad som händer sedan är fullständigt oklart. Det är en helt ny och gåtfull situation.

När du ser tillbaka på Finlands diplomati sedan KSSE 1975, vad har vi lärt oss sedan dess?

– Att man ska förbereda sig väl inför varje stort evenemang som det här. Vi lyckades rätt bra 1999, ännu bättre 2006. Nu är det annorlunda; 1999 var ambitionsnivån mycket hög. Det var ju vårt första ordförandeskap och vi ville visa att vi klarar av det. Nu är det nästan rutin. Vi behöver inte längre propagera för vad Finland är för ett land - nu räknar vi med att vi är kända.

Somliga tycker det är dyrt och onödigt med cirkulerande ordförandeskap i EU, håller du med om det?

– Det är ett sätt att se på saken. Men det är också ett sätt att engagera medborgare, och inte bara byråkrater i Bryssel. Det gör att EU berör oss i Finland mera direkt, det att vi just inte bara är en distant medlem.

De EU-kritiska Sannfinländarna är just nu det största partiet i gallupmätningarna. Hur kunde finländarna bli mer engagerade i EU?

– Det är inte lätt. Men de som har eget intresse i någon fråga, till exempel jordbrukare, känner mycket väl till EU:s jordbrukspolitik. Men få känner till helheten.

Kommer kampen mellan nationalism och europeiska värden att avgöras under Finlands ordförandeskap?

– Jag tror den kampen blir mycket mer långvarig. Det skulle vara fint om den skulle bli avgjord inom ett halvt år. Men jag tror att nationalismen är övergående. Så småningom börjar fler och fler förstå att globalismen är ett bestående fenomen. Jag förstår dem som säger att globaliseringen gått för långt, eftersom den har drabbat folk på olika sätt. Några har lidit av den, men väldigt många fler - hundratals milljoner människor - har gynnats av globaliseringen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes