Hoppa till huvudinnehåll

Arbetsfördelning och tvistefrågor centrala i kommundirektörsavtal: "Det här jobbet måste bygga på förtroende"

En man med glasögon och vit kortärmad skjorta sitter bakom ett skrivbord.
Rurik Ahlberg tycker det är viktigt att det finns ett avtal. En man med glasögon och vit kortärmad skjorta sitter bakom ett skrivbord. Bild: Jakob Lillas / Yle Korsholm,rurik ahlberg

Sedan 2014 är det obligatoriskt att ha ett kommundirektörsavtal i kommunen. Rurik Ahlberg, kommundirektör i Korsholm, tycker att det är viktigt att det finns ett avtal. Enligt Kommunförbundet finns det också ett växande intresse för modellen med borgmästare.

För att arbetet ska löpa smidigare i kommunen och för att förbättra samarbetet och förtroendet mellan kommundirektören och den politiska ledningen blev det år 2014 obligatoriskt att ha ett kommundirektöravtal.

Varje gång en ny kommundirektör anställs ska ett nytt avtal skrivas.

Yle Österbotten har gått igenom de österbottniska kommunernas kommundirektörsavtal.

Avtalen innehåller detaljer om till exempel arbetsuppgifter, arbetsfördelning mellan kommundirektören och de förtroendevalda politikerna, lön, kriterier för hur man värderar direktörens ledningsarbete och hur man ska gå tillväga om kommundirektören avgår.

Bild på forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.
Marianne Pekola-Sjöblom. Bild på forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom. Bild: YLE/Jenna Emtö Forskningschef,marianne pekola-sjöblom

Marianne Pekola-Sjöblom som är forskningschef på Kommunförbundet berättar att kommundirektörsavtal fanns i ungefär två av tre kommuner redan innan avtalen skrevs in i kommunallagen 2014.

Hon berättar att det när man började arbeta fram den nya kommunallagen också fanns ett behov att uppdatera frågorna kring kommunens ledning.

– Det som är viktigt är att man klargör arbetsfördelningen mellan den politiska och den administrativa ledningen, säger Pekola-Sjöblom.

Hon säger att kommunstyrelsens roll som kommunens arbetsgivare har blivit starkare och att det finns ett behov att hålla isär de olika ansvarsområdena.

Kontinuerlig dialog

En av dem som har ett kommundirektörsavtal är Korsholms kommundirektör Rurik Ahlberg. Han tycker att det är viktigt att det finns ett avtal inte minst i tvistefrågor.

– Det uppstår alltid tvister mellan kommundirektören och den politiska ledningen med jämna mellanrum. Det viktigaste med kommundirektörsavtalet är att man på något sätt reglerar hur man ska göra om man vill att kommundirektören ska sluta.

I avtalen regleras också vissa återkommande möten mellan kommundirektör, styrelseordförande och fullmäktigeordförande där man går igenom bland annat kommundirektörens arbetsbörda, arbetsbild, ork och framtidsplaner.

– Det handlar om en kontinuerlig dialog.

Pekola-Sjöblom säger att kommunerna har varit positivt inställda till att kommundirektörsavtalet numera är obligatoriskt, även om de flesta hade dem redan innan 2014.

Kommunförbundet har gjort en handbok för hur man gör upp kommundirektörsavtal. I den finns också en mall som kommunerna kan utgå ifrån när de skriver sina avtal.

Innehållet i kommundirektörsavtalen varierar något mellan kommunerna. Rurik Ahlberg anser att det är viktigt att avtalet inte är för detaljerat.

– Vad gäller längden på avtalen tycker jag de ska vara ganska korta och principiella, säger han.

Enligt Ahlberg är det centrala att avtalet tar ställning till de viktigaste frågorna om hur man hanterar en tvist. Han menar att ett väldigt långt avtal kan tyda på att det finns något underliggande problem.

– Det här jobbet måste fungera på förtroende, det kan inte vara detaljstyrning. I vissa avtal tycker jag man nog går in på detaljstyrning, och då är man på fel väg, säger Ahlberg.

Borgmästarmodellen intresserar

När den nya kommunallagen diskuterades kom också frågan om borgmästare upp.

Marianne Pekola-Sjöblom berättar att det länge var bara Tammerfors och Birkala som hade en politiskt tillsatt borgmästare istället för en stadsdirektör.

Idag finns borgmästare också i Helsingfors, Kärkölä, Puolango och Tusby. I Lahtis kommer man att välja en borgmästare 2021.

– Allt fler kommuner har blivit intresserade av den modellen, säger Pekola-Sjöblom.

Hon menar att många kommuner redan nu i praktiken har ett system som liknar borgmästarmodellen.

Jan Vapaavuori julkisti Helsinki-päivänä Lokki-taideteoksen Tennispalatsin pohjois-päädyssä.
Jan Vapaavuori valdes till Helsingfors första borgmästare 2017. Jan Vapaavuori julkisti Helsinki-päivänä Lokki-taideteoksen Tennispalatsin pohjois-päädyssä. Bild: Sasha Silvala / YLE Helsingfors,Tennispalatset,Jan Vapaavuori

Rurik Ahlberg ser fördelar med både kommundirektörsmodellen och borgmästarmodellen, men poängterar att det är vanligare med borgmästare i större städer.

– När man ser på städer och kommuner så brukar det krävas en viss volym för att ha en borgmästare.

Ahlberg säger att filosofin är annorlunda om man går över till en borgmästarmodell. I en sådan modell är det val som styr och en politiker som blir chef för förvaltningen.

Han konstaterar att det systemet fungerar bra bland annat i Sverige och Norge.

– Båda modellerna är fungerande, men det viktiga om man går in för en borgmästarmodell är balansen och jämvikten. Det är en stor principiell fråga, säger Ahlberg.

Många nivåer

Av Österbottens 14 kommun- och stadsdirektörer har tio blivit valda under de senaste fem åren. Längst erfarenhet av att vara kommundirektör har Gun Kapténs i Larsmo. Hon har varit Larsmos kommundirektör sedan 1987.

Rurik Ahlberg i Korsholm och Hans-Erik Lindqvist i Närpes tillträdde år 2007 och Tomas Häyry varit stadsdirektör i Vasa sedan år 2011.

Enligt Pekola-Sjöblom är kommundirektörsjobbet rätt populärt. Ett tag var antalet sökande nedåtgående, men de senaste åren har det varit ungefär femton sökande per kommun.

– Det är flera yngre och flera kvinnor som har sökt och blivit valda, säger Pekola-Sjöblom.

Av de 14 sittande direktörerna i Österbotten är hälften kvinnor.

Kommundirektör Gun Kaptens
Gun Kapténs har varit kommundirektör i Larsmo sedan 1987. Kommundirektör Gun Kaptens Bild: Yle/Kjell Vikman Larsmo,kommundirektörer,gun kapténs

Rurik Ahlberg är en av dem som har suttit lite längre. Han tycker att arbetet i stort sett inte har förändrats så mycket under hans tid på posten.

– Det som är nytt är att man ska hantera många nivåer på en gång. Allt från lokal nivå till regional och nationell, till exempel med det nya regeringsprogrammet. I vissa frågor kan det till och med vara europeisk nivå. Att bolla allting samtidigt är väldigt utmanande, säger Ahlberg.

Som råd till sina kollegor ger han att upprätthålla en dialog, både med de förtroendevalda och med kollegor i andra kommuner.

När det uppstår nya situationer kan det vara bra att höra hur man har hanterat liknande situationer i andra kommuner.

– Man måste kommunicera med förtroendevalda och andra för att klara det här och för att hantera den mångsidighet som finns hela tiden.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten