Hoppa till huvudinnehåll

Biskop Björn Vikström: Många av oss kyrkligt anställda är envisa individualister

Porträttbild på biskop Björn Vikström
Björn Vikström sommarpratar om sina 10 år som biskop och hur det känns att sluta. Porträttbild på biskop Björn Vikström Bild: Parad Media. Grafik: Miro Johansson/Svenska Yle Björn Vikström,teolog,biskop,Vegas sommarpratare

Vegas sommarpratare, Björn Vikström, har börjat packa ihop på biskopsgården i Borgå. Att flytta från biskopsliv till undervisningsjobb vid Åbo Akademi innebär att saker packas ner men också att gamla minnen dyker upp.

Det är minnen och reflektioner över allt som hänt under tio år.

- Har man gjort rätt och har man gjort tillräckligt? Är man samma människa som när man för tio år sedan tackade ja till att försöka leda det svenskspråkiga stiftet i Finland.

När Björn var ung kände han ingen som var homosexuell, trodde han.

- Man talade inte om det och jag tyckte själv att hela fenomenet var onaturligt, säger Björn Vikström.

- Men teologin utvecklas i möte med människor och nu när jag har lärt känna homosexuella personer har också min teologi förändrats.

Ville undvika att gå i fars fotspår

När Björn flyttade in i biskopsgården stod två par stora stövlar i hallen. Det ena paret var hans pappas och det andra paret hans farbrors.

I sammanlagt 36 år hade en Vikströmmare bott på biskopsgården. Därför kändes det kanske alltför förutsägbart och fantasilöst med ännu en biskop från samma släkt.

Björn valde först att göra annat, som att forska och jobba som kaplan i Kimito.

Att vara son till en som har varit både biskop och ärkebiskop har fört både plus och minus med sig.

- Jag inser förstås att jag genom mitt yrkesval inte kan undvika att bli jämförd med min pappa. Det får jag leva med, jag är stolt över honom, men förstås kunde jag ha gjort det lättare för mig.

- Jag kunde ha blivit busschaufför, pilot eller läkare som jag drömde om som barn. Nu blev jag både präst och biskop, precis som min pappa, men det innebär ju inte att man kan jobbet när man börjar.

En ung Björn Vikström som står på en stege med målarpensel i handen.
En av de saker som Björn ser fram emot mest när han börjar jobba på Åbo Akademi i höst är närheten till sommarstugan på Kumlinge. En ung Björn Vikström som står på en stege med målarpensel i handen. Bild: Privat biskop,Björn Vikström

Hade aldrig varit chef - blev ledare för över 53 församlingar

Björn Vikström hade doktorerat och hade församlingserfarenhet, men han hade aldrig varit chef när han som 45-åring blev ledare för över 53 församlingar med sammanlagt 240 000 medlemmar.

- Eftersom mina främsta ledarskapserfarenheter kom från skriftskoleläger och fotbollsträningar blev tränarens roll min modell.

- Min uppgift är att locka fram det bästa ur mina medarbetare och hjälpa dem att lita på sig själva och våga pröva nya saker.

Det är också ledarens ansvar att problem och samarbetssvårigheter inte knuffas under mattan.

- Där har jag fått jobba med mig själv, för jag vill gärna vara kompis med alla. Som ledare går det inte, man gör ofta någon besviken, eftersom allas önskningar inte kan uppfyllas, säger Vikström.

Vi talar mycket om gemenskap och ödmjukhet i kyrkan, men trots det är nog många av oss kyrkligt anställda envisa individualister― Biskop Björn Vikström

Konflikter i kyrkan är något som en annars rätt kyrkligt ointresserad media ofta lyfter upp. Frågan är, om det finns mera problem i församlingarna än på andra arbetsplatser.

- Jag tror inte att det förekommer mer konflikter i kyrkan än på andra arbetsplatser, men eftersom många anställda i kyrkan investerar både sin tro, sina värderingar och den egna personen i sitt arbete, kan det vara svårt att kompromissa.

- Vi talar mycket om gemenskap och ödmjukhet i kyrkan, men trots det är nog många av oss kyrkligt anställda envisa individualister.

Närbild på biskop Björn Vikström fotad ute i naturen, skog i bakgrunden.
Biskop Björn Vikström. Närbild på biskop Björn Vikström fotad ute i naturen, skog i bakgrunden. Bild: Privat Björn Vikström,biskop

Bibelns budskap bör tillämpas för den värld vi lever i

Kyrkan är i ständig förändring. För vissa är den förändringen för långsam och för andra är den för snabb.

- Jag är övertygad att om Bibelns budskap ska kunna upplevas relevant och angeläget idag, behöver det ständigt översättas på nytt och tillämpas med öppna ögon för den värld vi lever i. Vi måste vara lyhörda för våra medmänniskors frågor och behov.

Finland fick kvinnliga präster 1988, 40 år efter Danmark och 30 år efter Sverige

- Jag tror att Bibeln innehåller fröet till en radikal jämlikhet inför Gud. Det glada budskapet om frihet, jämlikhet och rättvisa växer sig trotsigt starkare, även om mycket finns kvar att göra.

Finland fick kvinnliga präster 1988, 40 år efter Danmark och 30 år efter Sverige. Ändå diskuteras fortsättningsvis frågan i Borgå Stift.

- Det finns även församlingar som inte tar emot kvinnliga präster, men det beror inte alltid på att de manliga kollegerna inte vill samarbeta.

- Ofta beror det på att församlingsråden, som anställer prästerna, är mera konservativa än resten av församlingarna.

Kyrkan och samhället långt ifrån jämställda

Men det är inte bara kyrkan som ännu inte är jämställd i Finland.

- I Finland är det svårare för kvinnor att bli partiledare, statsministrar, fackföreningsledare eller ledare inom affärslivet.

- Den stereotypa tudelningen mellan hårda fakta, som män anses stå för, och sociala och relationella färdigheter, som kvinnor anses vara mer skickliga på, sitter väldigt djupt i vår kultur, säger Vikström.

Men frågan är om man inte på något sätt kan skynda på utvecklingen genom att utbilda, kvotera eller fortsättningsvis diskutera problematiken?

- Det råder fortfarande brist på kvinnor i ledande positioner i kyrkan.

- Jag har orsak att se mig i spegeln. Jag ser mig själv som en konsekvent förespråkare för jämlikhet, men har jag gjort tillräckligt? Antagligen inte, men positiva tecken kan skönjas.

Som ung kände han ingen som var homosexuell

En annan teologisk fråga som orsakat både debatt och utskrivningar har varit frågan om välsignelse och vigsel av samkönade par.

När Björn var ung kände han ingen som var homosexuell, men i och med att han under sitt vuxna liv lärt känna homosexuella personer har också hans teologi förändrats.

Men kyrkans och samhällets förändringsprocess är långsammare.

Kärnan i konflikten mellan de liberala och de konservativa i kyrkan är huruvida tolkningen av Bibeln och kyrkans praxis ska påverkas av sin samtid. För Björn handlar det i grunden om kärlek.

- Om du älskar måste du vara beredd att förändras, säger Björn Vikström.

Den musikfria podcasten kan du ladda ner och lyssna på utomlands.

Sommarpraten sänds i Yle Vega varje vardag kl. 10.03 och 22.15.

LÅTLISTA:
Eva Dahlgren och Claes Janson: Du lilla barn
Björn Skifs: Blå, blå vindar och vatten
Bo Kaspers Orkester: Floden
The Real Group: En vänlig grönskas rika dräkt
Lisa Nilsson: Det är bara ord
Sonja Aldén: Om det var Gud
Bo Sundström och Frida Öhrn: Det är vackrast när det skymmer

Läs också

Nyligen publicerat - Vega