Hoppa till huvudinnehåll

Läkemedelsrobotar, videosamtal och optimeringsprogram - de här tekniska lösningarna satsar hemvården på i Östnyland

En kvinna sitter framför en dator. Hon har hörlurar på sig. På skärmen framför henne syns en äldre man som hon pratar med.
Hemvårdare Hanna Siljander har just ringt upp Lovisabon Markku Paronen. Han tar emot videosamtal av hemvården varje vardagseftermiddag. En kvinna sitter framför en dator. Hon har hörlurar på sig. På skärmen framför henne syns en äldre man som hon pratar med. Bild: Yle/Mira Bäck Lovisa,hemvård,hemvårdare,videosamtal,äldreomsorg,tekniska hjälpmedel

En robot som påminner minnessjuka klienter i Sibbo om att ta medicinerna, videosamtal i Lovisa och ett datorprogram som optimerar hemvårdarens rutt i Borgå - nya tekniska hjälpmedel ska underlätta vardagen för både hemvårdare och klienter.

Det är ett stort jobb för kommunerna att välja ut vilka hjälpmedel som ska köpas in, prövas, och bli en del av någons vardag.

- Det är inte enkelt, det kan jag säga. Det finns utbud på hur mycket som helst, säger Borgås tf servicechef Krister Lindman.

Mycket handlar om samarbete. Enligt Lindman för man hela tiden öppna diskussioner med andra kommuner samt jämför olika lösningar.

- Och så måste man själv läsa på och undersöka, säger han.

Tekniska hjälpmedel i Östnyland

Så här svarade Borgå, Lovisa och Sibbo på Svenska Yles enkät i mars 2019:

- Har kommunen under de senaste tre åren tagit i bruk tekniska hjälpmedel som underlättar för kunderna att klara sig hemma (t ex måltidsautomater, gps-armband, videosamtal etc.)?

- Vilka tekniska hjälpmedel har kommunen i så fall tagit i bruk?

Borgå:

I Borgå överväger man att ta i bruk tekniska hjälpmedel inom hemvården.

Lovisa:

  • System för verksamhetsstyrning
  • Måltidsautomat
  • Läkemedelsrobot
  • Videokontakt

Sibbo:

  • gps-armband
  • läkemedelsrobot
  • bärbara datorer
  • Ipad
  • Medimobs optimeringsprogram

Kommunerna använder vissa hjälpmedel som de inte nämnt i sina svar. Borgå använder elektroniska lås och ett optimeringsprogram för verksamhetsstyrning. I Sibbo, Lovisa och Borgå används trygghetslarm.

Enligt en ny undersökning gjord av forskare vid Helsingfors universitet upplever många vårdare teknologin som problematisk och svårhanterlig. Hemvårdarna som vi talat med i den här artikeln är ändå nöjda med sina nya tekniska hjälpmedel.

Enligt Svenska Yles enkät, utförd i mars, har största delen av landets tvåspråkiga kommuner tagit i bruk olika tekniska hjälpmedel inom hemvården.

De allra vanligaste är måltidsautomater och gps-armband, men hit räknas också till exempel dörrlarm, trygghetslarm och blodsockermätare.

Det nya på marknaden tycks vara videokontakt och läkemedelsrobotar - någonting man har tagit i bruk också i Lovisa och Sibbo.

Roboten påminner om piller

I Sibbo har man infört en läkemedelsrobot, eller läkemedelsdispenserare, som ska se till att minnessjuka klienter får i sig sina mediciner.

Inom hemvården i Sibbo, Borgå och Lovisa använder man så kallad dosdispensering.

Hemvårdarna delar inte ut medicinerna till klienterna för hand utan de kommer färdigt packade i små plastpåsar, en för varje gång som pillren ska tas.

Flera små plastpåsar som sitter samman med varandra har rullats ihop. Inne i plastpåsarna syns olika sorts piller. Plastpåserullen är innanför ett skilt plasthölje. Det är frågan om dosdispenseringspåsar.
Så här ser en rulle med färdigt paketerade piller ut. I en rulle finns mediciner för två veckor. Flera små plastpåsar som sitter samman med varandra har rullats ihop. Inne i plastpåsarna syns olika sorts piller. Plastpåserullen är innanför ett skilt plasthölje. Det är frågan om dosdispenseringspåsar. Bild: Yle/Mira Bäck medicin,läkemedel,Tablett,dosdispensering

En del minnessjuka klienter behöver ändå hjälp av en hemvårdare för att komma ihåg att ta sina mediciner. Det här hoppas man i Sibbo att roboten ska sköta i fortsättningen.

- Tanken med det här är att vi ska kunna sätta tiden på annat än att dela ut mediciner, säger hemvårdaren Filippa Olenius.

Färre besök

Vissa klienter har haft hemvården på besök varje gång pillren ska ätas, vilket tar tid och resurser från annat vårdarbete.

Om roboten fungerar för klienterna så behöver hemvårdarna i fortsättningen enbart fylla på maskinen med två veckors mellanrum.

Så här fungerar läkemedelsroboten

Sibbo använder det inhemska företaget Evondos läkemedelsrobot. Den fungerar i korthet så här:

  • En hemvårdare programmerar in tiderna då klienten ska ta sina mediciner. Programmeringen kan göras också på avstånd, via ett datorprogram.
  • Två rullar med färdigt packade doseringspåsar sätts in i maskinen av en hemvårdare. Klienten kommer inte själv åt påsarna.
  • Maskinen säger till när det är dags att ta medicinen. Det gör den genom ljud, en text på skärmen, genom att tala till klienten och genom att den stora vita knappen framme på maskinen börjar lysa grönt.
  • Klienten trycker på knappen som lyser grönt, och påsen med medicinerna åker ut. Ett av påsens hörn är upprivet så att det ska gå lättare att komma åt tabletterna. Roboten säger till om att svälja tabletterna tillsammans med vatten. Ett meddelande om att klienten tagit sina mediciner dyker upp i datasystemet som hemvården har koll på.
  • Om klienten inte tar sina mediciner så påminner roboten flera gånger om att hen ska göra det. Om klienten inte tryckt på knappen efter en viss tid så åker den oöppnade medicinpåsen ner i en behållare som klienten inte kommer åt. Roboten larmar hemvården som i sin tur försöker ringa upp klienten. Om hemvården inte får tag på klienten så åker någon dit för att kolla att inget har hänt.

Hos dem som behöver hjälp också med annat än medicinerna minskar roboten nödvändigtvis inte på antalet besök.

Det är ändå lättare att planera och optimera rutterna om vårdaren inte måste vara hos en viss klient en exakt tid varje dag bara för att kolla att medicinen tas.

På bilden syns en vit, rundad apparat i plast. Högst uppe finns ett handtag som den kan lyftas i. Under det finns en skärm och under den en rund knapp. Lägst ner finns en lucka med räfflad yta.
Så här ser Sibbos läkemedelsrobotar ut. Just det här exemplaret väntar ännu på att få åka ut till en klient i södra Sibbo. På bilden syns en vit, rundad apparat i plast. Högst uppe finns ett handtag som den kan lyftas i. Under det finns en skärm och under den en rund knapp. Lägst ner finns en lucka med räfflad yta. Bild: Yle/Mira Bäck hemvård,hemvårdare,äldreomsorg,Sibbo,läkemedel,läkemedelsrobot

Läkemedelsroboten har testats i ett år, och nu har man skaffat flera robotar. Sammanlagt har Sibbo nu 25 läkemedelsrobotar, varav en kommer att bli kvar som reserv.

Inom södra Sibbos hemvårdsområde där hemvårdaren Filippa Olenius jobbar har man tre maskiner kvar att dela ut.

- Det tar lite tid eftersom man måste fundera på vilka klienter som kan dra nytta av det här och vilka det passar åt, säger hon.

Videosamtal ger trygghet i Lovisa

I Lovisa får vissa av klienterna ta emot virtuella besök av hemvården. Där har man tagit i bruk videosamtalstjänsten Video Visit.

Man började testa tjänsten i april efter att hemvårdskoordinator Nina Lehtola hörde om den på en mässa.

Så här fungerar videosamtalstjänsten

I Lovisa används videosamtalstjänsten Video Visit. Så här fungerar den i korthet:

  • Videosamtalen rings via en dator på hemvårdens kontor. Klienten tar emot samtalet via en pekplatta som ställts upp till exempel hemma på köksbordet.
  • Surfplattan går inte att använda för annat än Video Visit-tjänsten.
  • Under pekplattan finns en lista med tidpunkterna då man kommit överens om att hemvården ringer.
  • När pekplattan börjar ringa är det bara för klienten att sätta sig framför den och trycka på en grön boll som dykt upp på rutan, så börjar samtalet.
  • I Lovisa har man gått in för att samtalen ska ta cirka 10 minuter.
  • Om klienten inte svarar trots att vårdaren försökt starta videosamtalet flera gånger, så kan vårdaren öppna streamen och se det som syns av klientens hem via pekplattans kamera. Om klienten råkat ramla i samma rum där pekplattan finns så ser vårdaren det.

Tjänsten erbjuds gratis under den halvår långa provperioden som inleddes i april. Efter det börjar samtalen kosta enligt tiden som använts, men eftersom samtalen tar upp så liten tid (jämfört med ett vanligt hembesök) så kommer de antagligen inte att höja på månadsavgiften för så många. Klienten bestämmer själv om hen vill fortsätta med samtalen.

Tanken med videosamtalen är att öka trygghetskänslan för klienten.

Videosamtalen passar många - även dem som har begynnande minnessjukdom så länge de klarar av att ta emot instruktioner.

- Vi har märkt att det är speciellt bra för sådana som känner sig lite ensamma och otrygga hemma, säger Lehtola.

En medelålders kvinna i blommig blus står framför ett gulrappat hus. Hon ser in i kameran och ler.
Hemvårdskoordinator Nina Lehtola. En medelålders kvinna i blommig blus står framför ett gulrappat hus. Hon ser in i kameran och ler. Bild: Yle/Mira Bäck Lovisa,hemvård,hemvårdskoordinator

Både hemvårdens personal och klienter har gillat samtalen, och nu ska man prova på att använda tjänsten också för fysioterapi och rehabilitering.

- Fysioterapeuterna har redan testat hur det ser ut att visa upp olika rörelser via skärmen, säger Lehtola.

Hemtjänsten i Lovisa har 25 pekplattor varav 21 används för vanliga videosamtal. De resterande fyra har öronmärkts för fysioterapi och rehabilitering.

Vi har märkt att det är speciellt bra för sådana som känner sig lite ensamma och otrygga hemma― Lovisas hemvårdskoordinator Nina Lehtola

För de flesta klienterna är videosamtalen ett komplement till de vanliga, fysiska hemvårdsbesöken.

Videosamtalen har ersatt fysiska besök för endast ett fåtal klienter.

Diskuterar dagsaktuella händelser

Lovisabon Markku Paronen tar emot videosamtal varje vardagseftermiddag. Han och vårdaren brukar tala om olika aktuella ämnen.

- Under riksdagsvalet diskuterade vi politik och när det var fotbolls-VM pratade vi om det, säger Paronen.

Han anser inte att tjänsten är nödvändig, men gillar att använda den. Hemvården besöker honom också fysiskt varje dag.

Två pekplattor står ovanpå ett skåp.
Video Visit-pekplattorna ställs fram hemma hos klienten, ofta på köksbordet eller i vardagsrummet. När vårdaren ringer behöver klienten bara trycka på rutan och ta emot samtalet. Två pekplattor står ovanpå ett skåp. Bild: Yle/Mira Bäck Lovisa,hemvård,äldreomsorg,tekniska hjälpmedel

När vårdare Hanna Siljander ringer upp Paronen fortsätter de diskussionen där de slutade senast.

Siljander brukar göra många av samtalen. Hon jobbar på hemvårdens huvudkontor, så hon har nära till hands att gå till samtalsrummet och sätta på sig hörlurarna.

- Man lär känna klienterna när man ofta talar med samma personer. Man behöver inte fundera på praktiska saker eller utföra vårdåtgärder samtidigt. Man kan fokusera mera på att umgås, säger Siljander.

Nytt dataprogram i Borgå

Också i Borgå funderar man på att börja med läkemedelsrobotar och videosamtal, men först måste man få grunden i skick.

- I Borgå har vi kanske varit lite efter med de här tekniska lösningarna. Många andra kommuner är mycket längre hunna än oss. Därför satsar vi ganska hårt på tekniska lösningar det här året, säger tf servicechef Krister Lindman.

I höst tar hemvården i Borgå i bruk ett nytt optimeringsprogram, alltså ett dataprogram som planerar hemvårdarnas rutter.

Att ha mera tid för kunderna är vårt fokus med det här arbetet― Borgås tf servicechef Krister Lindman

Genom välplanerade rutter ser man till att alla vårdare har ungefär lika mycket arbete samt optimerar tiden de kan använda hos klienten.

Man har också tidigare använt ett optimeringsprogram men det visade sig inte fungera så bra.

- Det nya programmet är bättre på att beakta avståndet mellan kunderna och beaktar personalens måltider och pauser bättre, säger tf servicechef Krister Lindman.

En äldre man sitter på en säng. En hemvårdare plåstrar om ett sår på hans ben.
Arkivbild. En äldre man sitter på en säng. En hemvårdare plåstrar om ett sår på hans ben. Bild: Yle/Mira Bäck hemvård,hemvårdare,äldreomsorg,Sibbo,sårvård,Sårvården

Smartare rutter = mer tid för kunder

Programmet räknar också ut i vilken ordning kunderna ska besökas. I fortsättningen kanske färre personer kan jobba med att dela ut arbetet, och sätta tiden på kunderna i stället.

- Att ha mera tid för kunderna är vårt fokus med det här arbetet, säger Lindman.

Enligt en utredning gjord av företaget Procomp har arbetet hittills varit ojämnt fördelat.

Det är också Procomp som har utvecklat optimeringsprogrammet som nu tas i bruk.

En medelålders man i rosa kragskjorta står utomhus framför ett hus.
Tf servicechef Krister Lindman. En medelålders man i rosa kragskjorta står utomhus framför ett hus. Bild: Yle/Mira Bäck Borgå,hemvård,krister lindman

Enligt Lindman är utredningen inte bara till för att försöka sälja in programmet.

- De föreslår mycket annat för oss också, till exempel har vi för lite personal på jobb och för få rutter på kvällar och veckoslut. Det här betyder att vi kommer att ändra flera saker inom vår organisation, säger Lindman.

Vissa av hemvårdens klienter kan få nya egenvårdare i och med ruttförändringarna. Det nya optimeringsprogrammet tas i bruk stegvis.

Tekniska utmaningar

- När det används mer teknisk utrustning inom vården så för det också med sig utmaningar, säger Krister Lindman.

En sådan utmaning är risken för tekniska problem.

Senast för ungefär en vecka sedan, natten mellan den 26 och 27 juni, uppstod tekniska problem med datorprogrammet Hilkka som används som grund både för ruttoptimering, rapportering och statistik i många kommuner.

Hilkka används också i Borgå. Det nya ruttoptimeringsprogrammet som tas i bruk i höst ersätter inte Hilkka som helhet, endast ruttoptimeringstjänsten.

Problemet åtgärdades snabbt av programmets leverantör, men ännu några dagar efteråt var mobilappen lite långsammare än vanligt.

Som en följd fick hemvårdarna inte information om ändringar i schemat lika snabbt som de brukar, enligt Lindman.

handtaget av en rollator i förgrunden. Harry i sin gungstol i bakgrunden
Arkivbild. handtaget av en rollator i förgrunden. Harry i sin gungstol i bakgrunden Bild: Amanda Vikman/Yle hemvård,äldreomsorg,kimitoöns hemvård

Det ledde till att åtminstone en klient i Borgå, vars anhöriga tog kontakt med Yle Östnyland, besöktes av sin vårdare senare under dagen än vad som planerats.

Oftast brukar tekniska problem ändå inte synas hos klienterna.

- Tekniska problem påverkar oftast personalen som delar ut arbetet, de kommer inte åt att dela ut jobben, säger Lindman.

Eftersom jobben ofta delas ut redan en vecka i förskott, och sällan samma dag de ska utföras, hinner problemet åtgärdas i tid.

För säkerhets skull kopieras dessutom allt, så om systemet faller går det att skriva ut rutterna och arbetsuppgifterna på papper.

- Det är en trygghetsfaktor. Inget datasystem är 100 procent säkert. Ingen blir utan vård, säger Krister Lindman.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland