Hoppa till huvudinnehåll

"Bristen på svenskspråkig personal blir värre hela tiden" - så här ser hemvården ut i Helsingfors

En hand håller i en spruta och centralvenkateter.
Omstruktureringar får peronalmängden att se mindre ut än vad den egentligen är. Dessutom kan inte staden garantera att klienter får service på sitt modersmål. En hand håller i en spruta och centralvenkateter. Bild: Yle/Juho Teir sjukvård,hemvård,Närpes,sprutor,medicin,kateter

Förra året gjordes hela 3,2 miljoner besök till de cirka 11 000 klienterna Helsingfors har månatligen. Men ändå minskar Helsingfors på antalet årsverken enligt statistiken.

Enligt Svenska Yles kartläggning av hemvårdstjänsterna i Svenskfinland är Helsingfors den enda kommunen i huvudstadsregionen som i år minskar på antalet årsverken i jämförelse med år 2017.

Arja Peiponen, chef för det södra serviceområdet vid Helsingfors social- och hälsovård, förklarar att siffrorna ändå är missvisande.

– Det hela grundar sig i att vi i Helsingfors har gjort om strukturen för hemvården år 2018, säger Peiponen.

Så granskade vi hemvården i Svenskfinland

  • I mars skickade Svenska Yle ut en enkät till alla tvåspråkiga kommuner där vi, med hänvisning till offentlighetslagen, frågade bland annat om antalet kunder inom hemvården, antal besök och personalmängden.
  • 27 av 35 kommuner svarade på enkäten. I många fall har socialchefen delegerat enkäten till personal utan insyn i budgeten, trots att den var riktad uttryckligen till kommunens social- och hälsovårdschefer.
  • Mörskom, Lappträsk, Vörå, Kyrkslätt, Pargas, och Pyttis svarade inte på enkäten.
  • Grankulla och Kimitoön har inte gett fullständiga svar och är därför inte med i redovisningen.

Kartan baserar sig på kommunernas svar på frågorna:

  • Hur många kunder hade kommunen totalt inom hemvården och hemsjukvården under året 2017?
  • Hur många kunder köpte tjänster av privata hemvårdsföretag under 2017? Här avser vi de kunder som köper tjänster med kommunens servicesedlar.
  • Hur många besök gjordes inom hemvården och hemsjukvården under året 2017? Här avser vi alla besök som kommunen bekostade antingen via servicesedlar eller egen personal.
  • Hur många årsverken hade kommunen inom hemvården under 2017?
  • Har kommunen under de senaste tre åren tagit i bruk tekniska hjälpmedel som underlättar för kunderna att klara sig hemma (t ex måltidsautomater, gps-armband, videosamtal etc)?
  • Vilka tekniska hjälpmedel har kommunen i så fall tagit i bruk?

Årsverken som försvinner bara på papper

Enligt kartläggningen skulle Helsingfors i år minska på antalet årsverken med 160 stycken om man jämför med år 2017.

– I och med att antalet klienter minskar något, så minskar även behovet av hemvårdare, förklarar Peiponen.

Dessutom förklarar Peiponen att allt fler klienter använder sig av servicesedlar för hemvårdens service. Bland de mer populära alternativen är så kallad distansvård med hjälp av olika tekniska lösningar

Bristen på svenskspråkig personal blir värre hela tiden, både hos oss på staden och hos våra samarbetspartners― Arja Peiponen, chef för det södra serviceområdet vid Helsingfors social- och hälsovård

HelppiSeniori slukar årsverken

En stor del av de årsverken som tidigare var skrivna under Helsingfors stads hemvårdsservice har idag flyttats över till tjänsten HelppiSeniori. HelppiSeniori är ett koncentrerat utvärderingscentrum.

HelppiSeniori grundades i början av 2018, och därför syns inte de resurserna i Svenska Yles statistik.

– HelppiSeniori erbjuder centraliserad rådgivning och bedömning av servicebehov. Dessutom så sköter personalen där besluten om vem som ska få hemvård och på vilket sätt, förklarar Peiponen.

Så här ser läget ut med hemvården i Svenskfinland

Kan inte garantera service på kundens modersmål

Det är bara hemvårdsenheten som jobbar i det södra serviceområdet som har anställda som jobbar specifikt på svenska.

Därför kan inte staden garantera att kunder i andra områden alltid får svenskspråkig service.

– För folk som bor på andra ställen än i det södra serviceområdet använder vi oss av Posti för de svenskspråkiga kunderna, förklarar Peiponen

– Vi strävar såklart efter att våra regelbundna kunder alltid skulle få service på sitt modersmål, men tillfälliga kunder kan vi tyvärr inte lova service på svenska.

Peiponen berättar också att det finns brist på svenskspråkiga hemvårdare.

– Bristen på svenskspråkig personal blir värre hela tiden, både hos oss på staden och hos våra samarbetspartners, säger Peiponen.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen