Hoppa till huvudinnehåll

Matsvinn och miljötänk på festivaler: "Om man vill vara relevant som festival för unga måste man tänka på miljön"

Rusirock 2017.
Ruisrock besöks årligen av över 100 000 människor. Varje år försöker de förbättra sitt klimattänk. Rusirock 2017. Bild: Ruisrock/Riikka Vaahtera Ruisrock,rockfestivaler,Åbo,Runsala (ö, lat 60,43, long 22,20),ruisrock 2017

Det är nu 50:e året som Ruisrock sparkar igång. Den tre dagar långa festivalen satsar varje år på ett så litet klimatavtryck som möjligt.

På onsdagen skrev Helsingin Sanomat att en av matförsäljarna på Tuska festivalen tvingades kasta bort över 600 köttfärsbiffar efter att festivalen var slut.

Orsaken var att ingen kunde ta emot maten som försäljaren försökte donera till olika välgörenhetsorganisationer.

Problemet var att försäljaren hade missbedömt hur mycket mat som behövdes. Vanligtvis har man avtal med partihandeln om att kunna återbörda mat som inte gått åt, förutsatt att kylkedjan inte brutits.

På grund av att försäljaren hade underskattat mängden mat köpte man in mera från mindre enheter som man inte hade någon överenskommelse med.

Publik på tuska 2019.
En försäljare på Tuska var tvungen att kasta bort 600 köttfärsbiffar efter att festivalen var slut Publik på tuska 2019. Bild: Yle/Björn Karlsson Tuska Open Air,publik,Tuska 2019

Festivalen Ruisrock som inleds på fredag har sett till att liknande problem inte ska uppstå. Piia Lääväri, klimatansvarig på festivalen, säger att de har skaffat fram en kylcontainer.

– All mat som blir över, både försäljarnas och vår, kan föras dit. Sedan hämtar Åbo stadsmission maten på måndag då den fortfarande går att använda.

Pant för tomma burkar, glas och flaskor

Ruisrock besöks årligen av över 100 000 människor, en hel del mat och alkohol säljs alltså på festivalen. Många festivaler försöker se till att naturen tas i beaktande och på Tuska får man till exempel lite pant för att hämta tomburkarna till ett visst ställe.

Annat var det till exempel på Rockfest. Där fanns inget liknande system och ölburkar och plastglas drällde omkring på marken. Också Ruisrock har ett system med pant på sina burkar, muggar och flaskor.

– Det är ett jättebra system, människor vill ha den ena euron de får i pant. Det betyder att städarbetet blir mycket mindre för oss.

Håll skärgården ren är med på ett hörn

Festivalen ordnas årligen i Runsala som till stor del är ett naturskyddsområde. Därför är det viktigt för arrangörerna att naturen hålls ren. Också organisationer som Ekokompassi och Håll skärgården ren är med och hjälper till.

– Vi har varit medlemmar i Ekokompassi i tre år. Det är den första finländska organisation som hjälper större festivaler med miljötänket. Vi planerar med dem hur vi bäst ska kunna lämna ett så litet klimatavtryck som möjligt. Håll Skärgården Ren har vi samarbetat med i fyra år och varje år har vi ett talko på våren där vi samlar in skräp från vintern. Sedan är föreningens volontärer med på festivalen och hjälper. I utbyte får organisationen alla pantflaskor som samlas in.

en massa soppåsar med skräp vid runsala folkpark
Håll Skärgården Ren är med och hjälper en massa soppåsar med skräp vid runsala folkpark Bild: Yle/Jasmine Nedergård skräp,Nedskräpning,Håll skärgården ren,Runsala,plastavfall

Förutom att festivalområdet ska hållas rent försöker festivalen se till att klimatavtrycket blir så litet som möjligt. Det gör dom bland annat genom att ge billigare försäljningsplatser åt dem som har ett ekotänk när det kommer till maten.

– Alla som säljer mat på området betalar en viss summa. I år har de som endast säljer vegetarisk eller vegansk mat betalat mindre. Något som vi tror leder till att försäljare ändrar sina menyer för att få ett billigare pris.

Försöker varje år bli bättre

Varje år försöker arrangörerna på Ruisrock komma på nya sätt att minska det klimatavtryck som en av Finlands största festivaler åstadkommer.

– I år har vi för första gången något som vi kallar för green camping eller eko camping. De som bor där städar själva sitt område och sorterar allt skräp. När de visar upp att de har följt reglerna får de tillbaka lite av pengarna de betalat för biljetten.

Tält vid Bråvallafestivalen i Norrköping
Festivalen har i år något de kallar green camping så att området inte ska se ut så här. Tält vid Bråvallafestivalen i Norrköping Bild: Pontus Lundahl /EPA Bråvalla festival,Sverige,tält,festivaler,Norrköping

Enligt Lääväri har nog de flesta festivaler ett aktivt klimattänk, hon säger att det är en viktig fråga om man vill vara relevant för samhällets unga.

– Man märker nog varje år att fler och fler festivaler börjar tänka mer på miljön. Också andra festivaler som Provinssi och Flow Festival anlitar Ekokompassi. Vi försöker bli bättre och bättre varje år. Vi involverar också våra arbetare i miljötänket och idén om att ge maten som blir över till Åbo stadsmission kom från en av våra arbetare som i flera år har arbetat med matförsäljarna på festivalen.

Lääväri anser att det ändå finns mycket som kunde göras.

– Vi satsar på att kunna sortera avfall istället för att allt ska brännas. Vi håller också koll på hur mycket energi vi använder och försöker hitta naturvänliga alternativ där. Sen försöker vi få elbilar och elmopeder som våra arbetare kan använda på området. Det blir en hel del körande under veckorna före och efter.

Läs också

Klimat