Hoppa till huvudinnehåll

Svenska Yles kartläggning: I Västnyland tar hemvårdarna i Raseborg hand om flest kunder per anställd - i Hangö är läget bättre

En kvinna hänger upp ett papper på en anslagstavla.
Ansvarig skötare Monica Mattila-Ekholm hänger upp arbetslistorna på kansliet i Hangö. En kvinna hänger upp ett papper på en anslagstavla. Bild: Yle/Minna Almark Hangö,Västnyland,hemvård,monica mattila-ekholm

Hemvården fungerar bra så länge allt löper på som det ska. Men så fort en vårdare blir sjuk är det svårt att få pusslet att gå ihop. Det säger områdesansvariga inom hemvården i Västnyland.

Hemvårdarna i Raseborg har flest kunder per anställd då man jämför de västnyländska kommunerna. Varje vårdare, eller varje årsverk inom hemvården, tar hand om fler än nio kunder.

I Hangö har hemvårdarna det minsta antalet kunder per anställd, där är det under sex kunder per årsverke.

I de övriga västnyländska kommunerna är antalet hemvårdskunder sju till åtta per anställd.

Det här visar Svenska Yles kartläggning, som bygger på uppgifter som vi har fått av kommunerna. Siffrorna gäller för år 2017.

Men även om resurseringen verkar vara olika tampas hemvården i de två kommunerna med samma utmaningar: att få tiden och personalen att räcka till.

Vi har träffat två anställda som jobbar mellan vårdarna på fältet och vårdledningen. Deras uppgift är att få pusslet av resurser och kunder att gå jämnt ut.

Spindeln i nätet

Monica Mattila-Ekholm är ansvarig skötare i Hangö och Margaretha Schrey är områdesansvarig i Raseborg.

Båda två jobbar med att försöka få hemvården att löpa så smidigt som möjligt i sina områden med de resurser som de har blivit tilldelade av kommunerna.

Deras jobb går ut på att göra upp vårdplaner för kunderna, skriva arbetslistor, försöka hitta vikarier då det behövs, hålla kontakt med anhöriga och överlag se till att allt löper på.

- Man kan säga att man är spindeln i nätet, konstaterar Margaretha Schrey.

Hon basar sedan år 2017 över 14 anställda inom området Tenala-Bromarv i Raseborg.

Hennes hemvårdare tar hand om runt 65 kunder inom vård i hemmet - av dem behöver en del vårdbesök flera gånger per dag, medan det för andra räcker med ett besök i veckan

Dessutom finns det runt 15 kunder som har trygghetsalarm och som får besök av vård i hemmet bara då det behövs.

Flera nya kunder skapar stressiga höstar

I Tenala-Bromarv gör hemvårdarna ungefär 12 besök under ett skift. En del besök är riktigt korta medan andra tar flera timmar, beroende på kundens vårdbehov.

Det är viktigt med återhämtningsperioder, för då orkar personalen när det blir tyngre igen

För tillfället fungerar allt rätt bra, men det finns perioder när arbetet kör ihop sig och det skapar stress.

Ofta sker det under hösten, när hemvården får nya kunder, säger Margaretha Schrey.

- Arbetslistorna är gjorda enligt en viss resursering och så blir det flera hembesök än vi har räknat med. Och innan man hinner få in vikarier blir det ju en stressituation.

Det här kan i sin tur leda till en del frustration på jobbet - något som också är den områdesansvarigas uppgift att hantera.

En bild på en kvinna utomhus.
Områdesansvariga Margaretha Schrey är mån om att sommarvikarierna ska trivas med jobbet. En bild på en kvinna utomhus. Bild: Yle/Minna Almark hemvård,Västnyland,margaretha schrey

Margaretha Schrey beskriver arbetet som en berg-och-dalbana.

Ibland är det tyngre perioder och då diskuterar man mera, men man håller diskussionerna inom kansliets fyra väggar och tar inte ut frustrationen hos kunderna, säger hon.

- Oftast blir det sedan lugnare och då lugnar också personalen ner sig. Det är viktigt med återhämtningsperioder, för då orkar personalen när det blir tyngre igen.

Unga flyttar bort från Hangö

Ansvariga skötaren Monica Mattila-Ekholm i Hangö kämpar hela tiden med att få personalen att räcka till.

Men så har det inte alltid varit, säger hon.

- Vi har klarat oss rätt bra, men man märker en markant skillnad. För några år sedan var det ett flertal sökande till en fast befattning, men nuförtiden kommer det knappt någon sökande.

Dels tror hon att det handlar om att unga inte är speciellt bekanta med äldrevården, dels om att de vill prova på andra saker, även om de studerar till närvårdare.

I Hangö är det dessutom ett allmänt problem att ungdomar flyttar bort, fortsätter hon.

- Vi borde få det att svänga. Åldersstrukturen gör att vi blir allt äldre och vi borde naturligtvis få yngre personer att stanna kvar.

Allt fungerar bra då allt går enligt planerna

I Monica Mattila-Ekholms team jobbar 23 närvårdare, hemvårdare och hemhjälpare och utöver det två sjukskötare, som tillsammans besöker 110 kunder i Hangö centrum och Hangöby.

På en normal morgontur har en vårdare mellan tio och tolv kunder. På en kvällstur blir kundbesöken mellan 18 och 20 per hemvårdare.

I dag finns tiden inte alltid. Och det vållar också mera arbete för min personal

Det här fungerar riktigt bra - så länge allt går enligt planerna. Men så fort det blir någon sjukfrånvaro blir det problematiskt, säger Mattila-Ekholm.

- Vården är god, men det vill ibland brista i personalstyrkan och då blir det stress. Och vi vet följderna när det förekommer stress i arbetet; det blir mycket sjukledigheter och oväntade ledigheter och då måste jag försöka få in vikarier. Arbetet ska ju ändå löpa, det är A och O.

Som grund för vården finns den vårdplan som alla kunder har. Där står det vilket vårdbehovet är och hur lång tid det går åt till att ge den vården. Och det gäller också att hålla det man har lovat, säger Mattila-Ekholm.

Har ni tillräckligt med tid för kunderna?

- Inte alltid! Det är bara så, i dag finns tiden inte alltid. Och det vållar också mera arbete för min personal. Men jag upplever att jag har en fantastisk personal som försöker och som stöder varandra. För det blir mycket övertid och långa dagar.

Samtidigt påpekar hon att det inte alltid är personalstyrkan som räddar en situation.

- Det handlar också om att försöka se arbetet ur olika synvinklar och fundera hur man kan göra saker på andra sätt för att arbetet ska löpa bättre.

För tillfället funderar Mattila-Ekholm tillsammans med personalen på en organisationsförändring som skall förbättra kontinuiteten inom hemvården.

- Målsättningen skall vara att samma vårdare så långt som möjligt besöker samma klienter.

Många vill jobba som hemvårdare i Tenala-Bromarv

I Tenala-Bromarvområdet är hemvården lyckligt lottad eftersom det hittills har varit relativt enkelt att hitta personal om någon vakans blir ledig.

- Vi har haft ganska många sökande hit och det är positivt. Det här området måste säkert vara attraktivt, säger Margaretha Schrey.

Däremot är det en stor utmaning att hitta vikarier och inhoppare då det behövs.

För Margaretha Schrey gäller det att dra i alla trådar och använda sina kontakter för att hitta lämpliga personer som kan ersätta den ordinarie personalen.

Tenala hälsovårdscentral.
Hemvården i Tenala-Bromarv finns i vårdcentralen i Tenala. Här finns också dagverksamheten för de äldre. Tenala hälsovårdscentral. Bild: Yle/Minna Almark Västnyland,vårdcentral,tenala hälsovårdscentral

Det gäller också att vara flexibel eftersom många sommarjobbare ofta vill jobba nedsatt arbetstid och också testa på annat under sommarens lopp.

- Man får nog försöka vara tillmötesgående och försöka på alla sätt så att de får en positiv bild av vård i hemmet.

För Schrey är det här en viktig sak eftersom förhoppningen är att sommarvikarierna återvänder till hemvårdsbranschen i ett senare skede.

Treskiftesjobb med låg lön lockar inte

Problemet är nämligen att ett treskiftesjobb som hemvården innebär inte är lika lockande som förr. Dessutom kunde lönen vara bättre, säger Margaretha Schrey.

- Vårdyrket lockar inte dagens unga på samma sätt som tidigare. Det finns andra yrken som är mera attraktiva.

Tanken är fin att man ska bo hemma så länge som möjligt med alla bekanta attiraljer omkring sig

Det är inte heller alla som klarar av att jobba med vård i hemmet. Arbetet är utmanande och det kräver en stor flexibilitet och förmåga att ta ansvar, fortsätter Schrey.

Dessutom ska man vara kapabel att ta till sig nya arbetssätt, speciellt olika digitala hjälpmedel. Och så måste man tycka om att jobba med människor och att lära känna dem.

- Du kommer hem till människor och ser deras levnadshistoria och det måste du ha i ditt bakhuvud när du jobbar.

Alla mår inte bäst hemma

I dag är den rådande strategin att äldre ska bo hemma så länge som möjligt.

Margaretha Schrey stöder den strategin, även om hemvårdarna ibland stöter på äldre som bor hemma även om det inte längre är den bästa platsen för dem.

- Tanken är fin att man ska bo hemma så länge som möjligt med alla bekanta attiraljer omkring sig. Men jag vet också sådana situationer när det inte går och då måste det finnas hjälp för dem.

Finns den hjälpen i dag tillräckligt snabbt för alla?

- Nå kanske inte riktigt tillräckligt snabbt.

Om hemvårdarna märker att en kund inte längre borde bo hemma tar de kontakt med den vårdande läkaren. I första hand utökas hemvårdsbesöken och man försöker ordna intervallvård och dagverksamhet åt den äldre.

- Om det blir riktigt akut skickar vi klienterna med remiss via jouren till bäddavdelningen, säger Schrey.

På bäddavdelningen tar läkaren ställning till kundens situation och bedömer om fortsatt vård. I vissa fall skickas den äldre tillbaka hem och i andra fall får hen vänta på en plats på ett boende.

Rehabilitering på hembesöken

Margaretha Schrey pratar varmt om Raseborgs satsning på hemrehabiliteringen. Idén är att hemvårdaren fungerar som en handledare och stödjande person och att rehabiliteringen sker under hembesöken.

Det innebär att kunden själv ska utföra hemsysslorna i så stor utsträckning som möjligt och att de får ta den tid som de kräver.

- Kunden får själv gå till toaletten och till köket och göra sina sysslor så länge man klarar av det. Det ska vi satsa på och på något sätt ska vi få det till stånd.

Hemvården kan inte alltid åtgärda otryggheten

Monica Mattila-Ekholm har jobbat i 30 år inom åldringsvården och hon är inte helt övertygad om att statens strategi att så många som möjligt ska bo hemma så länge som möjligt är den bästa.

Det som drabbar äldre som är hemma är otryggheten och den kan vi inte alltid ta på

Hon upplever att det saknas ett mellanting mellan vård i hemmet och effektiverat serviceboende, där klienterna har ett väldigt stort vårdbehov.

Att få plats på ett effektiverat serviceboende är inte alltid lätt, även om man är i behov av den.

För hemvården är det mest utmanande att sköta sådana som lider av många olika sjukdomar - det blir både svårare och tyngre att sköta de kunderna säger Mattila-Ekholm.

- Och det som drabbar äldre som är hemma är otryggheten och den kan vi inte alltid ta på med våra besök hur vi än försöker.

Råd till politikerna: Satsa på boenden för äldre

Om hemvårdarna upplever att en kund inte längre klarar av att bo hemma tar de kontakt med stadens servicehandläggare som gör ett kartläggningsbesök.

Om kunden sedan uppfyller vissa kriterier kommer hen på en väntelista för att få plats på ett boende.

Men platserna på effektiverat servicehem i Hangö är få och i praktiken är det hemvården som får sköta äldre som kanske inte längre borde bo hemma.

- Långt är det nog så att man sköter dem i hemmet. Problemet är att det inte finns tillräckligt med platser på boenden. Däremot finns det gott om olika stödtjänster för dem som bor hemma, säger Mattila-Ekholm.

Det finns till exempel dagverksamhet alla vardagar. Vård i hemmet har också en egen fysioterapeut som aktivt samarbetar med hemvårdsteamet.

Dessutom finns det ett hemrehabiliteringsteam, som jobbar för att kunderna ska klara sig så självständigt som möjligt.

Men Monica Mattila-Ekholms hälsning till beslutsfattarna är ändå att satsa mera på boende för äldre.

- Det behövs ett mellanting där man kunde bo när man inte längre har behållning av att vara i sitt eget hem och då vår vård inte längre räcker till.



Så granskade vi hemvården i Svenskfinland

  • I mars skickade Svenska Yle ut en enkät till alla tvåspråkiga kommuner där vi, med hänvisning till offentlighetslagen, frågade bland annat om antalet kunder inom hemvården, antal besök och personalmängden.
  • 27 av 35 kommuner svarade på enkäten. I många fall har socialchefen delegerat enkäten till personal utan insyn i budgeten, trots att den var riktad uttryckligen till kommunens social- och hälsovårdschefer.
  • Mörskom, Lappträsk, Vörå, Kyrkslätt, Pargas, och Pyttis svarade inte på enkäten.
  • Grankulla och Kimitoön har inte gett fullständiga svar och är därför inte med i redovisningen.

Kartan baserar sig på kommunernas svar på frågorna:

  • Hur många kunder hade kommunen totalt inom hemvården och hemsjukvården under året 2017?
  • Hur många kunder köpte tjänster av privata hemvårdsföretag under 2017? Här avser vi de kunder som köper tjänster med kommunens servicesedlar.
  • Hur många besök gjordes inom hemvården och hemsjukvården under året 2017? Här avser vi alla besök som kommunen bekostade antingen via servicesedlar eller egen personal.
  • Hur många årsverken hade kommunen inom hemvården under 2017?
  • Har kommunen under de senaste tre åren tagit i bruk tekniska hjälpmedel som underlättar för kunderna att klara sig hemma (t ex måltidsautomater, gps-armband, videosamtal etc)?
  • Vilka tekniska hjälpmedel har kommunen i så fall tagit i bruk?

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland