Hoppa till huvudinnehåll

Forskare har lyckats bota hivsmittade möss i en ny studie - är vi ett steg närmare ett botemedel mot hiv?

Celler
Celler Bild: Lumination virus,cure

Dagens behandling av hiv är väldigt effektiv. Med rätt medicinering hålls virusnivåerna hos en hivsmittad patient på en så låg nivå att de inte upptäcks i blodet. Däremot kan behandling inte få bort hivvirus helt och hållet.

Nu har forskare ändå för första gången någonsin lyckats med just det - att eliminera hivvirus från levande varelser. I en studie som nyligen publicerades i Nature Communications har forskare lyckats bota hivsmittade möss.

I studien, som gjordes vid Temple University i Philadelphia i USA, använde sig forskarna av en genmodifierande tvåstegsmetod.

Den går ut på att man först använder en strategi som kallas LASER ART. Man använder bromsmedicin som har så kallad slow release, som alltså utlöses långsamt och verkar långvarigt. I studien förpackade man dessutom medicinen i nanokristaller. Tanken med det är att medicinen ska kunna ta sig in i vävnader där hivvirus finns, och kontinuerligt förhindra att smittade celler förökar sig och muterar.

Det andra steget var att använda en så kallad CRISPR-Cas metod, som klipper bort HIV-DNA från smittade celler.

Flerstegsmetod essentiell

Anders Sönnerborg, som är professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet och som har forskat i hiv sedan 1983, säger att det är just tvåstegsmetoden som är det intressanta med studien.

- Om man bara skulle använda sig av klippmetoden, och utesluta de långsamma bromsmedicinerna, skulle de hivsmittade cellerna fortsätta föröka sig och mutera. Dessutom finns det en risk att de skulle utveckla en resistens mot klippmetoden.

Han poängerar att det också i hivbehandling används tre olika läkemedel, som har olika angreppspunkter mot hivvirus.

Anders Sönnerborg, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet
Anders Sönnerborg är professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset. Han forskar i hiv och arbetar med hivsmittade patienter. Anders Sönnerborg, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet Karolinska Institutet,Karolinska Universitetssjukhuset

Men är metoden överförbar på människan?

Kalle Saksela, som är professor i virologi vid Helsingfors universitet menar att metoden inte är det.

- Det är en fin teknisk demonstration, men den skulle ännu inte kunna användas på människan av många olika anledningar. Bland annat så är hivvirus i möss mycket mer begränsat än i människor, säger Saksela.

Professor Kalle Saksela
Kalle Saksela är professor i virologi vid Helsingfors universitet. Professor Kalle Saksela Bild: Linda Tammisto Helsingfors universitet

Anders Sönnerborg menar att det i teorin är möjligt att använda metoden på människor, men inte i praktiken. Förutom uppenbara skillnader mellan möss och människor finns också risker med att använda studiens metoder på hivsmittade patienter.

- Man måste förstås använda så säkra behandlingsmetoder som möjligt. När det gäller till exempel CRISPR-Cas så finns det en risk att de klipper av fel DNA-strängar, säger Sönnerborg.

Flera framsteg inom hivforskningen i år

Samtidigt har man gjort flera framsteg inom hivforskningen den senaste tiden. Tidigare i år har man kunnat bota ytterligare två personer, av totalt tre, från hiv med hjälp av benmärgstransplantation. Men inte heller det kommer att börja användas som ett botemedel.

- Benmärgstransplantation kommer aldrig att användas i någon större utrsträckning inom patientvården för hivsmittade. Men dessa fall kan lära oss mycket om hiv ur ett forskningsperspektiv, säger Sönnerborg.

Ett botemedel mot hiv ligger långt fram i framtiden

Både Anders Sönnerborg och Kalle Saksela är positivt inställda till den färska studien på möss och tycker att den är ett viktigt steg framåt i hivforskningen.

Trots det tror ingendera att metoden kommer att implementeras i hivbehandlingen eller kunna bota hiv inom en snar framtid.

- Vi kommer inte att ha ett botemedel mot hiv inom ett år och inte heller inom fem år, det är i så fall fråga om långt, långt fram i framtiden, säger Sönnerborg.

Läs också

Vetenskap

Nyligen publicerat - Vetenskap