Hoppa till huvudinnehåll

Perfekt bevarad hjulångare från tsartiden har hittats utanför Sibbo - också amatördykare får besöka vraket

Dykare vid vrak
Dykare vid vraket. Dykare vid vrak Bild: Handout / Sami Paakkarinen vrak,dykning,Sibbo,hjulångare

Museiverket vill ha hjälp med att dokumentera vraket som ligger på Sibbofjärdens botten. Amatördykare kan dela med sig av information om hjulångaren Diana i en Facebookgrupp.

Allt började i oktober 1854. Två hjulångare avgick från Sveaborg och tog sikte på Svensksund. Deras uppdrag var att bogsera två kanonbåtar till Helsingfors.

Efter bara två timmars färd körde ett av fartygen på grund väster om Gråskär. 10 minuter senare låg hjulångaren Diana på havets botten.

Museiverket har berättat var fartyget finns

Det tar mer än 160 år innan fartyget blir upptäckt. Sommaren 2018 började dykare besöka vraket. Nu har det klarnat att det är hjulångaren Diana som ligger på Sibbofjärdens botten.

Diana är så vitt man vet världens äldsta bevarade ryska ångfartyg.

- På finskt territorialvatten finns flera vrak från samma tid. Också ångfartyg och hjulångare. Men de är i så dåligt skick att det är svårt att se att det varit en hjulångare. Det här fartyget är så välbevarat som det kan vara med tanke på att det legat havets botten i 160 år, säger dykare Sami Paakkarinen till STT.

Museiverket har öppnat vraket för amatördykare och berättat på vilka koordinater Diana finns. För första gången satsar man på att amatörer ska få delta i forskning.

Dykare undersöker en lucka på vraket den 25 november 2018.

Det var Jussi Rekola som hittade vraket sommaren 2018. Han jämförde gamla och nutida sjökort och i Sibbofjärden hittade han ett grunt ställe som inte finns på de gamla kartorna.

Efter att ha skannat havsbottnen och dykt på platsen hittades vraket. Efter det har hjulångaren dokumenterats under flera dykutfärder.

Som ett undervattensmuseum

Sami Paakkarinen var inte med på den första dykningen, men efter det har han varit desto mer aktiv i efterforskningarna.

- Mina kompisar bad mig med dit för att filma och dokumentera fartyget. Där började det. Vem som hänger med beror på vilka specialkunskaper som behövs. Det finns till exempel de som kan göra 3D-avbildningar av vrak och annat, säger dykare Sami Paakkarinen.

Att vraket är öppet för publiken innebär i praktiken att man offentligt berättat på vilka koordinater fartyget finns.

- Ju fler observationer vi får in, desto bättre kan vi bedöma vrakets skick och historia.

Vraket ska enligt Paakkarinen bli som ett slags undervattensmuseum. Genom att öppet berätta om hjulångare Diana hoppas man på att skydda vraket.

En kopp som hittats i vraket.

Fint porslin från England

Det finns också intressanta föremål inne i hjulångaren. Bland annat har man hittat fint porslin från början av 1800-talet.

Det mesta är kvar i vraket, men en kopp lyfte man upp för att se vad stämpeln under kunde avslöja.

- Det är mycket intressant att faten är så bra bevarade och att de gick att identifiera. Där finns stämplar som går att hitta i en engelsk porslinskatalog, säger Paakkarinen.

Det är inte bara speciellt att föremålen bevarats; att de alls finns på en rysk bogserbåt är ovanligt.

- Fartyget har tillhört en skotsk adelsman. Han har förstås varit en rik man och haft råd att ta lite dyrare porslin till fartyget.

Adelsmannen som Paakkarinen nämner är Charles Berd som flyttade till S:t Petersburg i slutet av 1700-talet. Ryska flottan lånade fartyget för krigsbruk.

- Om fartyget ursprungligen hade byggts för ryska flottan skulle det inte finnas sådana här föremål där.

En dykare vid hjulångarens vrak. På bilden ser man det vänstra hjulet.

Vilket fartyg det var fråga om gick att hitta i ryska flottans arkiv. Där hittade historieforskare Mikhail Ivanov en anmälan om skeppsbrottet.

Ingen omkom i olyckan. Alla dokument räddades från skeppet men alla annan egendom blev kvar. Orsaken till skeppsbrottet var, enligt registren, en lotselevs navigationsfel.

Ingen plats för nybörjare

För att det ska vara lättare att ta sig till vraket finns det en boj på platsen. Bojen ska också skydda vraket.

Alla behöver inte kasta ankar nära vraket. På det sättet minskar risken att någon av misstag kastar ankar i vraket och skadar det. Mindre båtar kan förtöja vid bojen.

Veterligen är vraket det första som har en egen Facebookgrupp där man kan dela observationer av vraket. I gruppen står det bland annat att vraket inte riktigt passar en nybörjare även om det är öppet för amatördykare.

Sami Paakkarinen konstaterar också att nybörjare kan ha svårt att klara sig vid vraket.

Fartyget är mycket värdefullt och välbevarat så den som vill besöka vraket måste kunna sin dykteknik. Men en direkt farlig plats är det inte.

Artikeln baserar sig på Sipoon vesistä löytyi lähes täydellisesti säilynyt siipiratashinaaja, joka on vanhin laatuaan koko maailmassa skriven av STT.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland