Hoppa till huvudinnehåll

Miljöförening bekymrad över fjärilsfällor i Hangö - fel sak att oroa sig över, säger fjärilsexpert

Gammayökkönen kukassa
Gammayökkönen kukassa Bild: Tero Ylioja / Yle fjärilar

Hangö miljöförening vill ha färre fjärilsfällor i Hangö. De föreslår att fällor endast ska få finnas för forskning. Fjärilsexperter menar att saken inte är så enkel.

Hangö miljöförenings initiativ har uppmärksammats och debatterats bland fjärilsexperter.

- Vi tycker kanske att det är en lite överdriven reaktion och skulle betona att de här fällorna väldigt långt tjänar forskningens syfte. Dess inverkan på fjärilspopulationen är närmast försumbar, säger Magnus Östman är medlem i Lepidopterologiska sällskapet i Finland.

Lepidopterologiska sällskapet är ett fjärilssällskap i Finland.

Bidrar till forskning

Han vill inte dra någon skarp gräns mellan vem som är fjärilssamlare och vem som är fjärilsforskare.

- Det är ju nog så att även de som tar tillvara en del exemplar för en egen samling, i högsta grad bidrar till forskningen. De för bok över sina fångster och meddelar dem till nationella databaser över insektsobservationer.

- Universitetsforskare analyserar sedan ofta de här resultaten i stor skala, säger Östman.

Fjärilar dör i fällorna

En fjärilsfälla, eller insektsfälla, är en anordning som i huvudsak lockar till sig nattaktiva insekter med antingen ljus eller doft, förklarar Östman.

- De insekter som fångas där gås igenom mer eller mindre noggrant. Man artbestämmer så mycket man kan av fångsten och får på det här sättet en god bild av vilka arter som förekommer på ett område.

- Har man fällor på samma ställen år efter år så får man också en någorlunda god bild av variationer i insektspopulationen.

fjärilsfälla hänger i ett träd
fjärilsfälla hänger i ett träd Bild: YLE/ Monica Forssell fjärilsfälla

Miljöföreningen i Hangö uppger i sitt initiativ till stadens miljönämnd att det röra sig om hundratals, kanske tusen fjärilar som dör i fällorna per natt.

- Det här med tusen fjärilar per natt är en överdrift vågar jag påstå. Det kan hända att man kommer upp i sådana summor någon enstaka natt under en hel sommar. Men så stora mängder är det nog vanligtvis inte frågan om, säger Östman.

- Sen är det nog ett faktum att om man vill ha jämförbara resultat från plats till plats eller tidpunkt till tidpunkt så ger den här typen av undersökningar det mest exakta resultatet. Betydligt exaktare än om man skulle vara ute och observera fjärilar på något annat sätt, säger Östman.

"Långsökt att koppla global insektdöd till fällor"

Tidigare i år publicerades en rapport om att antalet insekter snabbt minskar. Rapporten fick senare kritik, men påvisar ändå att antalet insekter minskar.

Östman säger att han inte känner till något fall i världen där man skulle ha kunnat bevisa att fjärilsfällor har en inverkan på insektpopulationens storlek. I fall där populationen har minskat har den överlägset viktigaste faktorn varit stora förändringar i arternas livsmiljöer, säger Östman.

Kunde det inte vara värt att ha någon form av reglering när det gäller de här fällorna?

- Från fjärilssällskapets sida så finns det ju rekommendationer om att inte placera ut många fällor precis på samma område, utan gärna då undersöka områden som är dåligt kända från tidigare med till exempel fällor.

- Sedan när det gäller regleringen så har det varit kutym sedan länge att man alltid bör ha markägarens tillstånd för att få placera ut fällor för längre perioder i terrängen.

Östman tycker att det är långsökt att dra paralleller mellan fällor och en global insektdöd. Han menar att fångsten sker i såpass liten skala.

God kunskap om fjärilar i Finland

Fjärilsfällor har används under flera år i Finland. Det gör att man väl känner till vilka arter som finns i landet och hur populationen har varierat i storlek över tid, säger Magnus Östman.

- I själva verket så är Finlands fjärilsfauna en av de mest välkända i världen på grund av det. Här kan man kanske säga att man har inte kunnat konstatera någon allmän minskning av fjärilsmängderna totalt sätt utan att vissa arter minskar och andra ökar.

Det beror delvis på naturliga orsaker men det finns också orsak att misstänka att en del populationsförändringar förorsakats av människans påverkan på miljön, förklarar Östman.

Veronica Montén intervjuade Magnus Östman.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland